VÄSTRA VEMMERLÖVS KYRKA

Kyrkan är en romansk kyrka troligen byggd i slutet av 1100-talet. Den bestod då av långhus, smalare rakt avslutat kor i öster och i väster ett lågt torn som inte var högre än långhusmurarna. Kyrkan är byggd i etapper med början av koret och sist tornet, samtliga under romansk tid. Kyrkan hade norr- och sydportal och invändigt ett platt trätak. Väggarna kalkmålades i triumfbåge och långhus. Tornets valv med helstenstegel kan vara primärt, det vill säga slaget samtidigt som tornet byggdes. Koret valvslogs under senmedeltid. Kalkmålningar med bilder målades omkring 1500.

Tornet byggdes på 1853-54 efter ritningar av C G Brunius. Tornet försågs med trappgavlar och blinderingar i gotisk stil. Den nya tunnare tegelmuren drogs in på västfasaden så att den inte ligger i liv med den äldre muren. Vid denna tid förstorades fönstren på kyrkan till nuvarande storlek. Samtidigt eller något senare försågs långhuset med brädtunnvalv istället för det platta trätaket och orgelläktaren byggdes. I slutet av 1800-talet målningsdekorerades kyrkan.

1949-52 genomfördes en inre och yttre renovering efter domkyrkoarkitekt Eiler Græbes handlingar. Den innebar bl.a. att de medeltida kalkmålningarna plockades fram. De målningsdekorationer som gjorts i slutet av 1800-talet målades över. Västportens stenomfattning tillkom. Golven lades om. Predikstolen fick nytt fundament. El, värme och belysning installerades. 1989 målades interiören och flera inventarier om. Kalkmålningarna konserverades liksom återigen 2001. 1998 putsades fasaderna om. De rensades från cementputs in till murverket och omputsades med kalkbruk. En byggnadsarkeologisk undersökning genomfördes. Nya hängrännor och stuprör, ny ytterdörr sattes in i koret. 2011 kalkades fasaden om, delvis förnyades plåtarna på taket. Omkring 2013 byttes golvbrädorna under bänkarna i nordvästra delen av långhuset efter fuktskador.

Interiör
Ett litet vindfång finns framför tornrummet. Kyrkorummet består av tornrum, långhus och smalare upphöjt kor i öster. Tornrummet ansluter till långhuset genom en bred svagt spetsbågig tornbåge. Det är öppet utan dörrar till långhuset. Tornet är ett rektangulärt rum med dagsljus från två fönster i djupa nischer. Rummet är välvt med ett romanskt kryssvalv rikt bemålat med gotiska berättande kalkmålningar. Kryssvalvet har halvrunda ribbor som vilar på låga pilastrar. Valvet är murat av helstenstegel och typen dateras till omkring 1200-1300. Målningarna är från omkring 1500. Motiven är bland annat rävar i munkkläder som predikar för gässen. Gässen hänger en räv. Smörkärringen omgiven av behornade djävlar. En pelikan som livnär sina ungar med sitt eget blod. Golvet i hela kyrkan är belagt med gula åttkantiga tegelplattor med mindre röda
hörntärningar. Golvet är gammalt i långhuset men förnyat i tornet.

I långhusets västra del finns orgelläktaren. Slutna bänkar står på ömse sidor om en mittgång i långhuset. Bänkarna går ut till ytterväggarna. Predikstolen står i sydöstra och dopfunten i nordöstra delen av långhuset. Golvet är belagt med tegelplattor lika som i vapenhuset. Under bänkkvarteren ligger gråmålade brädor. Långhuset är välvt med ett putsat och vitmålat trätunnvalv. Mellan tak och vägg löper ett vitt listverk. Stora fönster, lågt placerade, belyser kyrkorummet. Väggarna är vitmålade med en grå bröstning som avslutas med en list i bänkhöjd. På östra väggen i långhuset och i den rundbågiga triumfbågen finns kalkmålningar. På östväggen avslutas målningarna rakt vid det tidigare plana trätaket som fanns före tunnvalvet byggdes i långhuset. Motiven är bland annat den sista måltiden, Jesus tvagar Petrus fötter och Marie bebådelse. Målningarna är från 1500-talet. I triumfbågen finns under de senmedeltida målningarna små fragment av romanska målningar.

Koret är upphöjt ett steg, belagt med kalksten. Koret har tegelgolv och innanför altarringen brädgolv täckt av matta. Koret är välv med ett kryssvalv med fyrkantiga ribbor och spetsbågiga sköldbågar som vilar på pilastrar med kragband. Valvet är mycket rikt dekorerat med kalkmålningar. Målningarna i koret är daterade till ca 1500 och tillskrivs en verkstad benämnd Lilla Harriegruppen. I östra valvkappan syns yttersta domen med Jesus inom en mandorla, i övriga valvkappor är bilder av lärjungarna. Orgelläktaren i väster nås med en brant trätrappa i långhuset. Orgelbarriären är tät, uppbyggd med ramverk och fyllningar, målad i grått och vitt. På läktaren finns en referensyta med dekorationsmålning från 1800-talet.

Tornets övre våningar nås från en trätrappa inuti tornets västra mur. Tornets putsade valv syns ovanifrån. Väggarna är i sin nedre romanska del av natursten och därovan av slammat tegel. Dragstänger syns på väggarna i höjd med skiftet mellan natursten och tegel. I klockvåningen ligger brädgolv, tegelväggarna är putsade. Ljudöppningar med brädluckor finns i alla väderstreck. Klockbocken är av ek och furu och bär två klockor. Det är öppet upp i nock från klockvåningen. Takstolen från mitten av 1800-talet i tornet har sparrar, hanband, tassar, stödben och remstycken. Vinden är inte inventerad på grund av bristande tillgänglighet.

Inredning och inventarier
Altaret är ett blockaltare från 1950 med altarskiva av trä. Samtliga sidor är klädda med treetexskivor och tygklädda.

Altaruppsatsen, i snidad ek från 1705 är tillverkad av snickaren Nils Wulff i Malmö och målad av Anton von Köhlen. I mitten finns en oljemålning på duk från 1864 utförd av P Clausen, motivet är en kopia av da Vincis Nattvarden. Snidade akantusslingor omger bilden. Predellan har en texttavla. Uppsatsen kröns av en bruten trekantsgavel med överst Kristus flankerad av två liggande kvinnoänglar. Eventuellt finns en äldre altarbild bakom den nuvarande nattvardsmålningen.

Altarringen från troligen 1800-talet har svarvade vitmålade smala balustrar samt en grå överliggare och tygklätt knäfall. Altarringen är hästskoformad med två öppningsbara delar närmast altaret.

Dopfunten av rikt dekorerad sandsten är troligen från 1100-talet. Foten från 1869 är gjuten i betong som en trädgårdsurna. Cuppan är rund och har huggna reliefer av lejon på motstående sidor. Mellan lejonen finns akantuspalmetter och druvklasar. Funten anses huggen av den så kallade Oxiemästaren, elev till Mårten Stenmästare som bland annat var verksam vid uppförandet av Lunds domkyrka.

Predikstolen av snidad ek i renässansstil är tillverkad 1603, möjligen av Andreas Jacobi i Trelleborg. Trappa och fundament av kalksten är från 1950-talet. Korgen blev övermålad med vit färg på 1800-talet, helt rentvättad från färg 1904. Owald konserverade den 1955 och målade dit bibelcitaten och laserade en del färger. Korgens sidor har reliefer av Petrus och evangelisterna inom rundbågiga fält som kröns av gavelmotiv med liggande änglar. Hörnen markeras av joniska kolonnetter vars postament dekorerats med maskaroner. Korgen är delvis bemålad, delvis av rent trä.

Bänkinredningen är sluten och tillkom troligen på 1870-talet. Ombyggd på 1930-talet. Dörrar och ryggstöd är av ramverk med fyllningar. Profilerad överliggare. Målad i grått med detaljer i rött och vitt på dörrar.

Orgeln byggdes av Salomon Molander 1895. Ombyggd av Hammarberg 1952. Fasaden ritades 1858 av Ludvig Hedin till en äldre orgel. Fasaden i nyklassicistisk stil är indelad i tre pipfält med en högre mittgavel. Pipfälten är rundbågiga och krönen är dekorerade med snidade akantusfriser. Den är målad i grått med detaljer i guld.

Storklockan av malm från 1858 är gjuten av Alex Keiller i Göteborg. Lillklockan av malm är gjuten 1800 av T M Friis. Klockorna är prydda med inskriptioner och växtbårder.

Kyrkan består av långhus, smalare lägre kor med rak avslutning i öster samt ett torn i väster. Långhus, kor och nedre delen av tornet är från romansk tid medan tornets påbyggnad är från 1854. Murarna är vitkalkade, fönsteröppningarna är rundbågiga, på taket ligger gula tegelpannor. Tornet är försett med trappgavlar med blinderingar.

De romanska murarna är uppförda som skalmurar av flinta och gråsten, delvis med hörnkedjor av sandsten. Tornpåbyggnaden är av tegel. Murarna är spritputsade med slätputs runt fönsteröppningarna och på listverk. Naturstensmurverket har en mer ojämn yta under putsen till skillnad från tegelmurverket slätare yta. Korets murar avslutas uppåt med en takgesims av två utkragande skift och ett sågskift. Långhuset saknar takgesims. Gavlarna på kor och långhus, som höjer sig ovan taket, har tre murade och putsade tinnar, en i mitten och en på varje ytterhörn. Tinnarna och murkrönet på gavlarna är avtäckta med blyplåt.

Tornet är rektangulärt, brett och är i liv med långhuset. Tornet består av en lägre romansk del och en övre del från 1854. Den övre delen markeras tydligt genom att den är indragen en halvmeter på västra sidan. Livskillnaden är avtäckt med tegelpannor. Tornet har trappgavlar och gavelrösten med höga smala slätputsade nischer, blinderingar, mot söder och norr. Torntinnarna avtäcks med tegelpannor. Takfrisen är dubbla sågtandsskift. Dubbla rundbågiga ljudöppningar finns i väster och öster och en kölbågig öppning i norr och söder. De är täckta med brädluckor.

Huvudingången är i väster genom tornet. Portalens lågerhuggna omfattning av kalksten är från 1950-talet. Den stickbågiga dubbeldörren är klädd med ekpanel och har kraftiga smidda dekorativa beslag. Insidan är klädd med fanér. Ytterligare en ingång finns i öster med en modern raktäckt enkeldörr med stående panel.

Fönstren sitter i rundbågiga öppningar, som togs upp 1854, omgivna av tre slätputsade språng. Rutorna är monterade mellan inre och yttre plattjärn infästa i murverket. Glaset är blyspröjsat med diagonal indelning och masverk i ovankant. Solbänkarna är täckta med lågerhuggen kalksten från 1950-talet. Det finns äldre romanska öppningar i murverket som dock inte syns. Invändigt i koret finns en synlig nisch efter ett
romanskt fönster.

Torn, långhus och kor har sadeltak. Samtliga tak är belagda med gula enkupiga tegelpannor. Nockpannorna är dock röda. Avvattningen är av vitmålad plåt. Anslutningsplåtar och avtäckning av tinnarna är av blyplåt och galvad plåt.