VALLSTENA KYRKA

Vallstena kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Kyrkans äldsta delar är långhuset och nedre delen av tornet, vilka byggdes i början av 1200-talet. Till denna romanska kyrka hörde ursprungligen ett mindre kor, vilket dock revs vid mitten av 1200-talet för att lämna plats åt den nuvarande korbyggnaden. Sakristian tillkom samtidigt, liksom den östra, bredare och högre delen av långhuset.

Kyrkan har utvändigt undergått få utvändiga föränd¬ringar se¬dan byggnadstiden. I samband med en ut- och invändig restaurering 1957 förlängdes emellertid sakristian något åt väster för att ge utrymme för en trappa till ett pannrum under densamma.

Vallstena kyrka omgärdas av en kyrkogårdsmur med tre stigluckor, varav den södra har skulpterade detaljer och anses vara från 1200-talet. Norr om kyrkan ligger det gamla sockenmagasinet, nu inrättat som bårhus. Den medeltida stenkyrkan, vars västra del är äldst, består av ett tvåskeppigt långhus med bredare östparti, smalare rakslutet kor med nordlig sakristia samt ett västtorn. Torn och långhus härstammar från en liten absidkyrka från början av 1200-talet (absidkorets grundmurar påträffades under kyrkgolvet vid restaureringen 1957). Vid 1200-talets slut fanns planer på att förnya och förstora kyrkan, härav följde korets uppförande med sakristian; planerna för ett nytt tvåskeppigt långhus realiserades bara delvis i öster (en travé). De olika byggnadsepokerna är väl synliga i exteriören; torn och långhus med rundbågiga muröppningar och den högre östra delen med gotiska spetsbågformer. Tornet kröns Det romanska långhuset täcks invändigt av fyra kryssvalv uppburna av en mittkolonn. Kyrkans östra delar har höga tältvalv. Triumfbågen utgör ett markant inslag i interiören; den vidgades vid 1200-talets mitt, liksom tornbågen, och fick då sina avtrappade bågar med mellanliggande rundstav och en ovanligt välbevarad dekormålning. Korets östvägg bryts upp av en spetsbågig trefönstergrupp. Kyrkan restaurerades 1957 efter förslag av arkitekten Bengt Romare.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998.

Sedan kyrkogården utvidgades 1989 är den till formen rektangulär. På den gamla kyrkogården vid västra muren finns ett halvcirkelformat område med stödmur som ligger något högre än resten av kyrkogården motsvarande (minneslund) finns på andra sidan muren på den nya kyrkogården.

Hela kyrkogården är täckt med gräs inget gångsystem finns. Kyrkogården omges av en kallmurad kalkstensmur. Muren är modern runt den nya kyrkogården och av ålderdomlig karaktär runt den gamla kyrkogården, stundom 180 cm hög.

Kyrkogården har fyra ingångar, en på den nya delen av kyrkogården och tre på den gamla delen. Den förra är placerad på södra sidan av kyrkogården. I murverket mellan de båda kyrkogårdarna finns två öppningar, en på var sida av den halvcirkelformade upphöjningen. De tre ingångarna på den gamla kyrkogården utgörs av stigluckor, två längs med kyrkogårdens östra sträckning, av vilken den nordöstra utgörs av den gamla likporten, samt en stiglucka på den södra sträckningen.

I kyrkogårdsmuren finns tre medeltida stigluckor av kalksten med tak av tjärade falar, samtliga med sadeltak. Väggarna är ut- och invändigt putsade med kalkbruk och vitkalkade. Den södra och den nordöstra stigluckan är försedda med ensprångiga portaler av huggen kalksten med dörrblad av stående, tjärade bräder. Den sydöstra stigluckan har en grind av tjärade bräder.
På bogårdsmurens insida går en krans av tätt växande träd. Omedelbart norr om kyrkan i ett område tomt på gravvårdar står en ask. På den nya kyrkogården finns ett halvt dussin träd.

På kyrkogården fanns (1996) 165 synliga gravar. Den största variationen av gravvårdar finns på kyrkogårdens sydöstra del.

Övriga byggnader på kyrkogården
På kyrkogårdens norra sida står det gamla sockenmagasinet, 1957 ombyggt till gravkapell. Väggarna är uppmurade av kalksten och vitkalkade. I öster en rektangulär fönsteröppning. I söder och norr tre mindre, högt placerade fönsteröppningar. Dörröppning i väster. Invändigt med kalkstensgolv och ett altare i öster.

På kyrkogården finns också tre stigluckor