VASSÄNDA-NAGLUMS KYRKA

Vassända-Naglums kyrka uppfördes på ny plats 1798-1800. Äldsta kyrkogården förlades söder om kyrkan och inramades av en gråstensmur. Väster om kyrkan arrenderades ett område för framtida bruk. Kyrkogården omgärdades 1829 av lövträd och stenmurar med två träportar. Marken var låg och sumpaktig och skulle förses med sandgrus. När en inventering gjordes 1920 omtalades bodar av trä på kyrkogården med stall och vedbod, vilka dock inte finns kvar. På 1930-talet anlades en ny, separat kyrkogård på inköpt mark väster om kyrkan och terrassmuren utanför tornet omlades.
Kyrkan är placerad vid tomtens norra sida och är inbäddad i grönskan från höga lövträd. Ingångar finns i söder och väster. Grinden i väster har avlägsnats men smidesgrinden i söder har två blad med raka spjälor med kors på och kan vara från 1900-talet. Grindstolparna är av tuktad gråsten med släthuggna hörn och spetsade toppar. Breda grusgångar leder in från grindarna till kyrkans portar i väster och söder. Innanför grindhålet leder en kort gammal stentrappa åt söder och en backe upp till tornporten åt nordöst, samt rakt åt öster en gång längs kyrkans södra sida. Kyrkogården på kyrkans södra sida är stor och delas i två halvor av gången till södra grinden. Västra halvan är på 1800-talsvis indelad i strikta gräskvarter med grusgångar. Gravvårdarna är glest fördelade över ytan och står i rader med omväxlande höga och låga gravstenar, somliga har järnstaket eller stora stenramar. På östra halvan står övervägande höga gravstenar tätt på en sammanhållen gräsyta. Kallmurar av natursten omgärdar tomten; i öster och bitvis i söder under kyrkogårdens marknivå, eftersom marken på utsidan där är lägre, i väster och norr över mark. I kanterna, utom i öster, och längs gångarna står rader med lönnar och askar, flera av hög ålder.
Vid tornet i södra vinkeln är en grav med järnkors från 1880-talet och ymnig växtlighet. Längs södra sidan ligger sex nötta gravhällar, de flesta från 1600-talet, som kommer från Naglums kyrkogård och före 1930 låg i vapenhusets golv. På dem står lösa bänkar. Diskreta belysningsstolpar med små glasklot står längs gångarna. I nordöstra hörnet växer höga cypresser och ovanpå det rundade murstycket framför västentrén är en tät cypresshäck. Till sakristians källare i nordväst leder en gammal, enkel smidesgrind med ovanlig utformning, troligen 1700-tal, till en grusad gång, nedskuren i marken, som stöttas av kallmurar av sten. I västmuren är instoppat ett gammalt rakt ankarjärn i ögla.

Vassända-Naglums kyrka uppfördes på ny plats 1798-1800. Äldsta kyrkogården förlades söder om kyrkan och inramades av en gråstensmur. Väster om kyrkan arrenderades ett område för framtida bruk. Kyrkogården omgärdades 1829 av lövträd och stenmurar med två träportar. Marken var låg och sumpaktig och skulle förses med sandgrus. När en inventering gjordes 1920 omtalades bodar av trä på kyrkogården med stall och vedbod, vilka dock inte finns kvar. På 1930-talet anlades en ny, separat kyrkogård på inköpt mark väster om kyrkan och terrassmuren utanför tornet omlades.
Kyrkan är placerad vid tomtens norra sida och är inbäddad i grönskan från höga lövträd. Ingångar finns i söder och väster. Grinden i väster har avlägsnats men smidesgrinden i söder har två blad med raka spjälor med kors på och kan vara från 1900-talet. Grindstolparna är av tuktad gråsten med släthuggna hörn och spetsade toppar. Breda grusgångar leder in från grindarna till kyrkans portar i väster och söder. Innanför grindhålet leder en kort gammal stentrappa åt söder och en backe upp till tornporten åt nordöst, samt rakt åt öster en gång längs kyrkans södra sida. Kyrkogården på kyrkans södra sida är stor och delas i två halvor av gången till södra grinden. Västra halvan är på 1800-talsvis indelad i strikta gräskvarter med grusgångar. Gravvårdarna är glest fördelade över ytan och står i rader med omväxlande höga och låga gravstenar, somliga har järnstaket eller stora stenramar. På östra halvan står övervägande höga gravstenar tätt på en sammanhållen gräsyta. Kallmurar av natursten omgärdar tomten; i öster och bitvis i söder under kyrkogårdens marknivå, eftersom marken på utsidan där är lägre, i väster och norr över mark. I kanterna, utom i öster, och längs gångarna står rader med lönnar och askar, flera av hög ålder.
Vid tornet i södra vinkeln är en grav med järnkors från 1880-talet och ymnig växtlighet. Längs södra sidan ligger sex nötta gravhällar, de flesta från 1600-talet, som kommer från Naglums kyrkogård och före 1930 låg i vapenhusets golv. På dem står lösa bänkar. Diskreta belysningsstolpar med små glasklot står längs gångarna. I nordöstra hörnet växer höga cypresser och ovanpå det rundade murstycket framför västentrén är en tät cypresshäck. Till sakristians källare i nordväst leder en gammal, enkel smidesgrind med ovanlig utformning, troligen 1700-tal, till en grusad gång, nedskuren i marken, som stöttas av kallmurar av sten. I västmuren är instoppat ett gammalt rakt ankarjärn i ögla.

Vassända-Naglums kyrka uppfördes på ny plats 1798-1800. Äldsta kyrkogården förlades söder om kyrkan och inramades av en gråstensmur. Väster om kyrkan arrenderades ett område för framtida bruk. Kyrkogården omgärdades 1829 av lövträd och stenmurar med två träportar. Marken var låg och sumpaktig och skulle förses med sandgrus. När en inventering gjordes 1920 omtalades bodar av trä på kyrkogården med stall och vedbod, vilka dock inte finns kvar. På 1930-talet anlades en ny, separat kyrkogård på inköpt mark väster om kyrkan och terrassmuren utanför tornet omlades.
Kyrkan är placerad vid tomtens norra sida och är inbäddad i grönskan från höga lövträd. Ingångar finns i söder och väster. Grinden i väster har avlägsnats men smidesgrinden i söder har två blad med raka spjälor med kors på och kan vara från 1900-talet. Grindstolparna är av tuktad gråsten med släthuggna hörn och spetsade toppar. Breda grusgångar leder in från grindarna till kyrkans portar i väster och söder. Innanför grindhålet leder en kort gammal stentrappa åt söder och en backe upp till tornporten åt nordöst, samt rakt åt öster en gång längs kyrkans södra sida. Kyrkogården på kyrkans södra sida är stor och delas i två halvor av gången till södra grinden. Västra halvan är på 1800-talsvis indelad i strikta gräskvarter med grusgångar. Gravvårdarna är glest fördelade över ytan och står i rader med omväxlande höga och låga gravstenar, somliga har järnstaket eller stora stenramar. På östra halvan står övervägande höga gravstenar tätt på en sammanhållen gräsyta. Kallmurar av natursten omgärdar tomten; i öster och bitvis i söder under kyrkogårdens marknivå, eftersom marken på utsidan där är lägre, i väster och norr över mark. I kanterna, utom i öster, och längs gångarna står rader med lönnar och askar, flera av hög ålder.
Vid tornet i södra vinkeln är en grav med järnkors från 1880-talet och ymnig växtlighet. Längs södra sidan ligger sex nötta gravhällar, de flesta från 1600-talet, som kommer från Naglums kyrkogård och före 1930 låg i vapenhusets golv. På dem står lösa bänkar. Diskreta belysningsstolpar med små glasklot står längs gångarna. I nordöstra hörnet växer höga cypresser och ovanpå det rundade murstycket framför västentrén är en tät cypresshäck. Till sakristians källare i nordväst leder en gammal, enkel smidesgrind med ovanlig utformning, troligen 1700-tal, till en grusad gång, nedskuren i marken, som stöttas av kallmurar av sten. I västmuren är instoppat ett gammalt rakt ankarjärn i ögla.