Kopparstick från Suecia antiqua, interiör från Jäders kyrka med Axel Oxenstiernas grav 1699

Axel Oxenstiernas grav i Jäders kyrka. Kopparstick av holländaren Johannes van den Aveelen (1655-1720) från 1699 i Erik Dahlbergs verk Suecia antiqua et hedierna. Osäkert vilken utgåva.

"Illustrissimi et Excellentissimi Comitis ac Domini Axelii Oxenstiaerna Regni Magni Cancellarii, Conditorium in Templo Iaederensi Sudermanniae" (Den vittberömde och utmärkte greven och rikskanslern herr Axel Oxenstiernas gravkor i Jäders kyrka i Södermanland). Nertill en inskriftstavla som framhåller rikskanslerns alla förtjänster. Vapensköld upptill.

Mått: 16,5 x 25,6 cm.

Bladet har förvarats i Sörmlands museums arkiv, okänd härkomst.

"Jäders kyrka ansågs, då den stod färdig i sitt nya skick vid 1600-talets slut, så märklig, att dess interiör avbildades i Erik Dahlbergs stora arbete Suecia antiqua et hedierna" [...]
"Det första Axel Oxenstierna lät kosta på kyrkan synes ha varit ett par reparationer, som skedde i samband med föräldrarnas begravningar. I förening med faderns jordfästning anlades tydligen den första släktgraven, som förefaller att ha haft sin placering i sydöstra hörnet av kyrkans gamla kor. Först omkring 1637 synes rikskanslerens intresse för kyrkan ha blivit verkligt varm för att sedan alltmera växa och till sist taga gestalten av planer på kyrkans fullständiga modernisering i den holländska renässansens stil. Den närmaste anledningen till, att han tog templet under sit beskydd 1637, var att tornets överbyggnad rasat. Vidriga omständigheter gjorde, att reparationerna drogo ut på tiden ända till 1640, då äntligen en mäster Adrian infann sig och gav arbetet luft under vingarna. Vid detta laget börjar i fogdarna Hoggs och Hans Jönssons samt prosten Matthias Ilsbodinus brev till kanslern tankarna på en kyrkans fullständiga förändring skymta fram. Början skedde med den östra gavelns rivande och ett nytt högkors byggande, varigenom templet utökades med ännu en travé. Under detta nya kor förlades nu släktgraven. 1650-1652 arbetade man på det nya vapenhuset och den likaledes nya sakristian. Värt tt nämnas är, att sockenborna ingalunda med glädje togo del i kyrkans ombyggnad. Fogden Hoggs rapporterade till din höge arbetsgivare om sabotage och strejk från böndernas sida, prosten Ilsbodinus fann flera gånger anledning att medla mellan kanslern och ortsborna. Den stil, som gudshuset nu fick, var den holländska renässansens, som var på modet. Såväl Nicodemus Tessin d. ä. som Jean de la Vallée ha här varit verksamma. Den förre skymtar titt och tätt som arbetets övervakare. Den senare har svarat för 1644 års ritning. För den dekorativa utsmyckningen såväl av ex- och interiören tillkallades en rad av tidens förnämsta bildhuggae. I flera fall avlöste den ene den andre, därför att döden ryckte bort den ursprungliga uppdragsmottagaren" / Ur Jäders kyrka (1944) sidan 5, 6-8