Den medeltida kyrkogården var liten och motsvaras av den högst belägna delen i väster. Medeltida kyrkogårdar brukade vara ängsmark. Kyrkogården har utvidgats 1870 och när den nya kyrkan byggdes 1877 omgestaltade man kyrkogården med strikt kvartersindelning och grusade gravplatser enligt tidens ideal. En ny utvidgad del mot öster anlades 1932. Ny entré och trappa, parkering och bårhus anlades söder om kyrkan 1951. En minneslund anlades 2003 på östra delen och senare en asklund på norra sidan.
Den norra sidan av kyrkogården användes förr som allmänning eller fattigkvarter för mindre bemedlade människor och fanns kvar till 1953. Gravarna utmärktes bara genom ett enkelt träkors eller en kulle. På gravkartan från 1880 fanns inga namn och gravplatser inritade på norra sidan medan södra och västra sidans gravplatser fanns namngivna.
Kyrkan och kyrkogården ligger på en liten höjd och marken sluttar kraftigt mot söder. Kyrkogården omgärdas av stora lindar och klippta häckar. Mot väster, söder och öster även av en mur, mot söder är muren en hög stödmur.
Från metallgrinden i väster går en gång som är belagd med betongplattor med frilagd ballast, alla övriga gångar är av singel. Ytterligare en metallgrind finns vid södra sidan från parkering och bårhus.
Södra delen av kyrkogården som ansetts som den finare delen har ett flertal höga äldre stenar. Ovanligt många är omgärdade av stenomfattningar. Andra gravplatser omgärdas av buxbom eller järnstaket, men flera står numera direkt i gräs. På sydvästra sidan finns äldre liggande gravstenar från 1700-talet.
I den nordöstra delen finns en minneslund med en gräsmatta och en mandelformad plantering med en vattenspegel. På en sten finns möjlighet att sätta små plattor med namnen. På norrsidan är nyligen anlagt en asklund bestående av cirklar med plantering med små gravstenar. Norrsidan, den gamla allmänningen är för övrigt gräsmatta med silveroxel och enstaka gravplatser. Den utvidgade östra delen avskiljs av klippta och rumsbildande bokhäckar. Här ligger flera gravplatser direkt i gräs utan avgränsning. En urnlund med gravstenar i rad längs rygghäck av bok finns även i östra delen.
Den absolut vanligaste yrkestiteln på stenarna är lantbrukare, men även titlar som kreaturshandlare, omnibusägare, vägarbetare finns representerade. I nordvästra hörnet står en stor sten med drakslingor rest till en folkhögskolelärare.
Byggnader på kyrkogården
En liten redskapsbod med träpanel och rött tegeltak står intill häcken i norra delen.
Ett bårhus byggdes 1951 ritat av N A Blanck. Huset med fasad av huggen granit, ligger söder om kyrkogården utanför kyrkogårdsmuren och används idag som förråd.
Ett ekonomihus som innehåller redskapsbod och personalutrymme ligger vid parkeringsplatsen väster om kyrkan. Huset är byggt i mörkt tegel och flackt sadeltak med papp.
Källor och litteratur
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, (utkast) opublicerad 2012
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Söderåsbygden från ovan, Bertil Hagberg, 2011, Ängelholm
Underhållsplan för Asks kyrka 2007-11-22, Wikerstål Arkitekter, Helsingborg
Ask kyrkogård Rapport 2006:5, Regionmuseet Kristianstad
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, Riksantikvarieämbetet Fornsök, hämtad 2015-03-24
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html, Lantmäteriet, hämtad 2015-03-24
http://www.hembygd.se/onsjo-harad/onjo-harad/ask-socken/ hämtad 2015-03-24
http://sloff.se/sites/default/files/Ask%201750-1820_web.pdf hämtad 2015-03-24
Intervju med representanter från Kågeröd-Röstånga församling, möte 2015-04-13
Se även beskrivning av Asks kyrkomiljö under Miljöer.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
