"Som många andra områden har dock skolan även här fått övertaga hemmets uppfostrargärning. Det första skolköket inrättades i Stockholm 1889 och andra städer följde snart exemplet. I Södermanland infördes skolkök vid folkskolorna i Eskilstuna (1903) och Nyköping, men för länet i övrigt måste andra anordningar vidtagas" /Ur "Södermanlands läns landsting" av Sixten Björkblom (Uppsala 1942), sidan 268
"Eleverna delades in i grupper med olika uppgifter, t ex baklag, middagslag och städlag. Baklaget tog med ingredienserna hemifrån för sådana bakverk som inte skulle ätas upp i skolköket utan följa med hem. Dagen började 8.00 med teoretisk undervisning. Dagens recept gicks igenom, prisberäknades och nedtecknades i särskilda receptböcker. I teoriavsnittet ingick även näringslärans grunder, varukunskap osv. Vart efter åren gick tillfördes även mer allmänna hushållsfrågor in i undervisningen. Man hade textilvård, genomgång av möblering m.m. Så satte alla igång. Middagslaget skulle ha maten på bordet kl 13. Då skulle även bak- och kaklagen vara klara. Efter maten som serverades av ett särskilt lag skulle kök och matbord städas. Vedspisen skulle skuras med spissvärta. Efter sex veckors kurs var det dags för avslutning. Traktens honoratiores inbjöds till en riktig festmiddag för att lärare och elever skulle visa vad man kunde" / Ur "Skolköket i praktiken i "Husby-Rekarne Hembygdsförenings årsskrift nr 3 (1995), sidan 17
Litteraturtips:
"S:t Eskils skola 150 år. Historia & minnesbilder" (1986), sidan 20, 22-23
Artiklar om skolkök i praktiken i "Husby-Rekarne Hembygdsförenings årsskrift nr 3 (1995), sidan 17-22