Tolgs kyrka ligger på ett dominerande höjdläge ett par kilometer öster om Tolgs by. I anslutning till kyrkan ligger sockenstugan. Socknen omnämns i de skriftliga källorna första gången 1282 och skrivs då Tholge eller Tolge. Den medeltida kyrkan revs i samband med att den nya kyrkan uppfördes. Kyrkan byggdes mellan åren 1878-1879 och invigdes på Mikaelsdagen den 2 oktober 1881 av biskop Johan Andersson. Den ersatte den tidigare medeltida kyrkan, belägen ca 2 km väster om den nuvarande, vilken blivit för liten för den växande befolkningen i Tolg. Vid nya kyrkans uppförande fanns ca 1500 invånare i Tolg.
Exteriöra förändringar
Exteriört har kyrkan i Tolg endast varit föremål för ett fåtal förändringar där den första mer genomgripande förändringen skedde 1933 då man lät byta ut kyrkans ursprungliga spåntak mot ett koppartak.
Under 1950-talet förs diskussioner kring ett eventuellt uppförande av en kapellbyggnad på den gamla kyrkogården. I samband med detta utförs en undersökning av kyrkogården för att fastställa resterna av medeltidskyrkans grund samt för att få information om kyrkogården inför en planerad omläggning av densamma. Någon kapellbyggnad kommer dock aldrig till utförande.
Nästa exteriöra förändring som sker 1962 inbegriper inte själv kyrkan utan rör uppförandet av ett bårhus intill den nya kyrkan.
År 1972 sker en utvändig renovering av kyrkans fasader varvid väggarna blästras rena efter att tidigare ha behandlats med en cementfärg. Väggarna putslagas sedan och avfärgas på nytt med kalkfärg. Utvändigt sker också en ommålning av kyrkans dörrar och fönster.
1995 sker en ombyggnad av det sydöstra kyrkstallet utifrån ett förslag framtaget av Rolf Alklid.
De senaste exteriöra arbetena på Tolg kyrka skedde 1998 då man renoverade kyrkans fasader. Man lät då sandblästra väggarna varefter man utförde putslagningar för att slutligen avfärga fasaderna med Kulekalk.
Interiöra förändringar
Interiört har Tolgs kyrka varit föremål för en rad förändringar där den tidigaste skedde 1881 då kyrkan fick sin orgel. Orgeln byggdes av Carl Elfström i Ljungby. År 1901 målas kyrkans inredning om i en kraftfull ekimitation och 1928 sker en konservering av några inventarier, bland annat en madonnafigur, en predikstol med tillhörande ljudtak, ett triumfkrucifix samt ett altarskåp, som bevarats från den gamla kyrkan.
En av de lite mer omfattande interiöra renoveringarna skedde 1955 utifrån ett förslag framtaget av Hans Lindén. I samband med denna renovering lät man uppföra förrådsutrymmen under läktaren för förvaring av lösa stolar och elektrisk utrustning samt för kyrkans värmeanläggning. Vid den södra ingången tillkommer ett vindfång. Det befintliga golvet av kullersten i sidoingångarnas vindfång byts ut mot kalkstensplattor. Golvet i kyrkorummet och i sakristian läggs om efter en nyutförd värmeisolering. Korplanet utvidgas varvid tre bänkrader avlägsnas längst fram på var sida om mittgången. I långhuset avlägsnas ytterligare sex bänkrader på var sida. Hela bänkinredningen byggs om för att erhålla en ökad sittkomfort. I anslutning till kyrkans predikstol på den västra väggen kortas två bänkrader av för att åstadkomma en fri passage. I korets flyttas korbänkarna ut en aning från väggen för att man skall erhålla utrymme för elektriska väggradiatorer. I anslutning till sakristians södra vägg tillkommer nya skåpsutrymmen samt ett nytt altare. Invändigt putsas kyrkans väggar om och vitkalkas. Taket, taklisterna samt alla snickerier och inredningsdetaljer målas om varvid den tidigare ekbruna färgsättningen ersätts med ljusare kulörer. Predikstolen dekoreras med skulpturer föreställande evangelisterna utförda av Herbert Thorsjö. Belysningen kompletteras med tre nya ljuskronor, en i koret och två på läktaren. Dessutom tillkommer ett antal lampetter tillverkade av konstsmeden Wremp i Angelstad. Ett program för kyrkans elektriska installationer upprättas av Rejlers ingenjörsbyrå vilket bland annat omfattar att kyrkans uppvärmning med vedeldade kaminer ersätts med elektriska radiatorer. Vid renoveringen sker dessutom en utvidgning av kyrkans orgelläktare. Från olika syföreningar erhåller kyrkan i gåva vid återinvigningen en kormatta, ett antependium, en altarduk, ett kalkkläde samt två vaser i driven mässing.
År 1967 omdisponeras orgeln av J. Künkels Orgelverkstad AB i Lund och året därpå renoveras en svart kollekthåv samt en svart mässhake av Libraria i Stockholm.
År 1972 tillverkas nya innanfönster till vapenhusets fönster dessutom sker det en ommålning av väggarna i samma utrymme. I den ovanliggande läktarhallens tak sätter man upp gips till följd av nya brandsäkerhetsföreskrifter av samma anledning ersätts den tidigare träluckan mellan kyrktornet och kyrksalsvinden mot en brandsäkrad lucka samt ersätts det befintliga glaset i slussens dörrar mellan vapenhus och kyrksalen med rutarmerat trådglas. I kyrkorummet låter man hänga upp fasta järnstegar på långhusets väggar i anslutning till läktarbarriären.
Nästa interiöra omdaning sker 1979 efter ett förslag utformat av Mogens Barsöe. Vid denna tidpunkt tillkommer inbyggnader under läktaren vilka avses rymma andakts- och konfirmationsrum, kapprum, två toaletter, förvaringsutrymmen samt en el-central och en städskrubb. För att frigöra utrymme för de nya läktarunderbyggnaderna avlägsnas kyrkorummets bakre bänkrad.
År 1994 återlämnas ett senmedeltida triumfkrucifix vilket varit deponerat på Smålands museum och året därpå sker en konservering av Tolgs medeltida altarskåp vilket efter slutförd konservering deponeras i Växjö domkyrka. År 2001 upphävs deponeringen av altarskåpet varvid det flyttas tillbaka till kyrkan i Tolg tillsammans med en medeltida madonnaskulptur vilken varit deponerad på Smålands museum och 1998 sker en komplettering av kyrkans befintliga el-radiatorer.
Den senaste interiöra renoveringen var mycket omfattande och utfördes mellan åren 2001-02. Till följd av upptäckta fuktproblem vilka orsakat stora angrepp av röta och mögel i kyrkorummets golvbjälklag tvingades man bryta upp golvet i hela kyrkorummet för att sedan gräva ut hela grunden och fylla ut den med tvättad makadam. På detta lager av makadam lade man sedan ut ett lager av cellplatsisolering på vilken man slutligen lät gjuta en armerad betongplatta. Golvet återmonterades sedan på nyutlagda golvåsar. Vid renoveringen utfördes även en rengöring av kyrkorummets väggar och tak. Det linoljemålade taket var i ett så gott skick att man avstod från att låta måla om taket och istället valde att stryka taket med en s.k. halvolja blandad på lika delar linolja och terpentin varvid takfärgen återfick sin forna lyster. Kyrkorummets, sakristians och vapenhusets väggar putslagades och ströks sedan på nytt med limfärg. Läktarbröstningen samt de kolonner vilka bär upp läktaren tvättades rena och målades om i samma färgställning som tidigare. Tidigare förgyllda partier inspekterades och kompletterades med ny förgyllning där det var nödvändigt. Samtliga fönster och dörrar målades. Under läktaren tillskapades ett kapell liksom ett samlingsrum genom att man låter uppföra en glasad vägg mot kyrkorummet i liv med läktarens främre kant. Framme i koret avlägsnades den främre bänkraden i väster för att tillskapa bättre utrymme för kören och i öster kortades den främre bänken för att bereda plats för det medeltida altarskåpet. Bänkinredningen rengörs och målas om i samma färgställning. En rengöring sker även av predikstolen. Framme i koret sker en rengöring av altartavlan och omfattningen målas om. Altarringen målas om i grått och förses med förgyllningar av slagmetall. Tyget på altarringens överliggare avlägsnas och målas i stället. Knäfallet kläs om med rött tyg. I sakristian tillkommer ett nytt skåp vilket möjliggör liggande förvaring av kyrkans mässhakar och andra känsliga textilier. Kyrkans uppvärmning med direktverkande el ersätts av bergvärme anslutet till ett vattenburet radiatorsystem. Kyrkan som var stängd för gudstjänster under nästan ett år öppnades med en invigning av Marias kapell på Heliga trefaldighetsafton den 25 maj 2002 av biskop Anders Wejryd. Under kyrkans renovering firades gudstjänsterna i hemmen och i prästgården.
Till följd av bland annat den stora fuktbelastning som kyrkorummet utsattes för i samband med golvgjutningen 2001-02 erhöll kyrkans orgel en del skador vilka i skrivande stund åtgärdas i en pågående orgelrestaurering (2005-06).
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
