VÄSTRA TOMMARPS KYRKA

Kyrkan består av långhus, smalare och lägre kor med rundad absid i öster och kvadratiskt torn i väster. Kyrkan är från romansk tid. Renässansgavlarna tillkom på 1600-talet. Tornet byggdes om och på under senmedeltid och 1890. Murarna är vitputsade, fönsteröppningarna är rundbågiga i flera språng, fasaden artikuleras av svängda renässansgavlar. Taket är täckt med rött tegel, absiden med bly och tornets spira av koppar.

De romanska murarna är sannolikt uppförda som skalmurar av gråsten och flinta. Sockel och omfattningar runt öppningar är av huggen sandsten. De påbyggda gavlarna från 1600-talet är murade av tegel liksom det påbyggda tornet och trapphuset från 1890. Vid denna tid förhöjdes också kor och långhusmurar med tegel. Långhus, kor och absid är spritputsade med slätputs på taklisten. Tornet är slätputsat. Förutom på
tornet är kyrkan försedd med en sockel och utkragande taklist. Östgavlarna på långhus och kor är svängda renässansgavlar som är försedda med tre små tinnar på krönet och en tinne på vardera sidan längst ner.

Tornet är kvadratiskt och smalare än långhuset. Tornet består av en lägre medeltida del och en övre del från 1890. På norrsidan ansluter ett runt trapptorn från 1890 som nås inifrån. Gravhällar från 1600-talet står kramlade mot tornets norr och södervägg. Ovanför perspektivportalen i väster sitter ett runt rosettfönster. I höjd med fönstret löper en koppartäckt gördelgesims runt tornet. Ovanför rosettfönstret bildar gesimsen ett gavelmotiv. I klockvåningen finns två rundbågiga ljudöppningar i alla väderstreck. Varje ljudöppning är delad med en murad mittpost. Öppningarna är täckta med brädluckor. Under den profilerade taklisten löper en trappfris på tornet. Den kopparklädda tornhuven har i sin nedre del en svängd karnisform och därovan en spira som kröns av en vindflöjel.

Huvudingången är i väster i tornet genom en rundbågig perspektivportal i flera språng. Dubbeldörren är klädd med diagonal ekpanel och har kraftiga smidda dekorativa beslag målade i silverfärg och handtag i brons. Ytterligare en ingång finns i absiden i öster med en dörr med ekpanel och beslag. Båda dörrarna är ritade av Theodor Wåhlin 1902.

Gjutjärnsfönstren i långhus och kor sitter i stora rundbågiga öppningar, omgivna av två språng. Glaset är blyspröjsat med färgat glas i mönster längs kanterna och ofärgat i mitten. Solbänkarna är täckta med gjutjärn. Gjutjärnsfönstren och solbänkarna är från 1869 medan det färgade glaset tillkom 1902. Det finns äldre romanska öppningar i murverket som dock inte syns utifrån men syns på vinden. Långhus och kor har sadeltak belagda med röda enkupiga tegelpannor. Absidens halvcirkelformade kägeltak är täckt av bly. Tornhuven och trapphusets tak är kopparklädda i skivtäckning. Avvattningen är av koppar.

Interiör
Vapenhuset upptar halva tornets bottenvåning. Rummet är smalt med platt tak och har lite dagsljus från ett mindre fönster i torntrappan. Golvet är belagt med åttkantiga gula tegelplattor med röda mindre hörntärningar. Väggar och tak är vitmålade. En trappa på norra sidan leder till orgelläktaren och tornets övre våningar. En ekådrad pardörr med glasad överdel leder till kyrkorummet. På ömse sidor om dörren finns fasta skåp med elcentraler. Rummet är möblerat med ett litet skrivbord och ovanför hänger ett epitafium från 1700-talet.

Kyrkorummet består av långhuset med tre travéer, kor med absid i öster och orgelläktaren i väster som inryms i tornet. Öppna bänkar står på ömse sidor om en mittgång i långhuset. Bänkarna går ut till ytterväggarna. Längst fram i långhuset står predikstolen på södra sidan och dopfunten på norra sidan. Golvet i långhuset är belagt med svarta och grå cementplattor, så kallade viktoriaplattor, med en kantbård. Under bänkarna ligger brunmålade brädor. Långhuset är välvt med kryssvalv med rektangulära ribbor vilande på tresprångiga pilastrar med kragband. Sköld och gördelbågar är spetsbågiga. Västra valvet byggdes om på 1800-talet och är högre än de andra. Väggar och valv är målade gulvita. Stora fönster med färgat blyglas belyser rummet. Fönstersmygarna är dekormålade med bandornamentik. Fönsterbänkarna är gjutna i betong och svartmålade med rännor för kondensvatten. Mässingsljuskronor hänger i taket, den ena från mitten av 1500-talet.

Triumfbågen mellan långhus och kor är rundbågig och på dess vederlag sitter ett lejon och på andra sidan en vädur huggna i sten från romansk tid. Det rikt dekorerade koret är upphöjt ett steg. Golvet är belagt med svart och grå terrazzoplattor i mönsterläggning. Kassettaket från 1902 är uppbyggt med kraftiga takbjälkar som bärs av kolonnetter som står på konsoler på väggen. Snidade ansikten finns ovanför kolonnetternas kapitäl. I varje takkassett är målat flerfärgade dekorationer på blå botten. Väggarna är rikt dekormålade med imiterade kvaderstenar, kors, blomster- och bandornamentik. På väggen mot absiden och i dess hjälmvalv finns figurmåleri. I centrum är Kristus omgiven av en mandorla. Målningarna utfördes 1902 av firman Berggrens efterträdare i Malmö.

I koret står blockaltaret av kalksten med den låga altaruppsatsen av T Wåhlin och framför finns den halvcirkelformade altarringen. Mot altarets baksida står delar av en äldre altaruppsats från 1700-talet. I absiden finns en romansk kolonnliknande piscina av huggen sandsten som är flyttad hit. Den är inmurad mot absidens södervägg.

Orgelbarriären i väster är tät och förhöjd med en rundstång. Barriären är uppbyggd med rundbågiga fält, ekådrad med detaljer i guld. Orgelns pipverk är placerade på norra och södra sidan vilket gör att tornets rosettfönster däremellan är synligt från långhuset.

Tornets övre våningar nås från vapenhuset via ett utanpåliggande trapptorn. Våningarna har putsade väggar och furugolv. I klockvåningen står klockbocken av furu som bär två klockor. Dubbla rundbågiga ljudöppningar finns i alla väderstreck. Det är öppet upp i nock från klockvåningen. I tornspiran finns en hjärtstolpe, från den utgår horisontella stjärnbjälklag. Vinden över långhuset nås genom luckor från tornvåningen. En landgång leder över de oisolerade valven. På väggen, strax ovanför valven, norr om öppningen till korvinden finns fragment av romanska målningar daterade till 1150-75. Taklaget av furu är uppbyggt med sparrar, bindbjälke, hanband och stödben. Dessutom kungsstolpar, en lodrät stolpe, i mitten av takstolen och längsgående långremmar. Konstruktionen kan vara från 1600-1700-tal. Korvinden är ej besökt men enligt underhållsplanen är takstolarna där delvis av ek med spår av återanvändning och kan eventuellt vara av medeltida virke.

Inredning och inventarier
Altaret är ett blockaltare av polerad sandsten. Altarskivan liksom sockeln kragar utanför sidornas liv. Okänd ålder.

Altaruppsatsen av snidat trä från 1902 är ritad av Theodor Wåhlin. Den låga altaruppsatsen består av tre rundbågar med snidade figurer. I mitten finns Jesus flankerad av Moses och Elias.

Altarringen av trä från 1902 är ritad av Theodor Wåhlin. Den har halvrund planform och är genombruten med långsmala öppningar. Överliggare och undre list har dekorativa snidade mönster. Knäfallet är klätt med röd sammet.

Dopfunten av sandsten är medeltida och huggen i tre delar. Målades på 1600-talet då även ett svart band med inskrift tillkom i cuppans överkant. Den runda cuppan med raka kanter står på ett smalare runt skaft och en rund fot. Tillhör Borrbygruppen enligt Lars Tynell. Dopfatet är av tenn från 1640-talet.

Predikstolen är av snidat trä från 1649 i skånsk barock. Nästan all bemålningen togs bort 1902, endast textfälten är kvar. Korgens sidor har snidade figurer av evangelisterna inom rundbågiga fält. Hörnen mellan sidorna markeras av skulpturer. Varje sida har tre textfält. En åttkantig snidad baldakin med änglahuvuden hänger ovanför. En snidad dörr med latinsk text, kyrkoherdens namn och årtalet 1649 leder till predikstolen.

Bänkinredningen är öppen och tillkom 1902 vid Theodor Wåhlins renovering. 1970 ekådrades bänkarna. Gavlarna är figursågade och avslutas uppåt med snidade rundlar med ett kors i relief.

Orgeln är byggd 1890 av S Molander i Göteborg. Fasaden är ritad samma år av arkitekt Ludvig Peterson. Fasaden i nygotisk stil har pipfält omgivna av trepassbågar och vimperger.

Storklockan är gjuten 1890 av J A Beckman i Stockholm. Lillklockan är gjuten 1742 av Andreas Wetterholtz i Malmö. De är av malm och försedda med inskriptioner och växtfriser.

Övrigt
Epitafium över kyrkoherde Hans Lauritsen, död år 1631. Bilden visar prästen med hustru och tio barn varav fem är döda. Hänger på långhusets västvägg.

Kyrkan är förmodligen byggd under 1100-talet med långhus, kor och absid som fortfarande står kvar. Tornet kan vara samtida eller uppfört något senare. Tornet ligger inte i förband med långhuset. Man tror att kyrkan byggdes av Mårten Stenmästare eller någon av hans elever. Detta antas utifrån utformningen på de två djurskulpturer som finns i triumfbågen som anses typiska för hans verkstad. Kyrkan har haft romanska kalkmålningar som daterades till 1150-1175, vilka upptäcktes i början av 1900-talet. Kyrkan hade norr- och sydportal och högt sittande rundbågiga fönster mot norr och söder. Under medeltiden byggdes ett vapenhus framför sydportalen.

Under 1400-talet byggdes tornet om och på med gotiska trappgavlar. Långhus och kor försågs med kryssvalv. Då hamnade en del av kalkmålningarna ovan valven. Omkring 1600-talet fick långhus och kor renässansgavlar. 1869 försågs kyrkan med stora fönster och solbänkar av gjutjärn. 1890 byggdes tornet om och fick sin nuvarande tornspira med svängda takfall. Ett trapptorn byggdes till på tornets norrsida. Långhusets västligaste valv förhöjdes. Ritningsförslag gjordes av både Helgo Zettervall och byggmästare N Andersson och det blev en blandning av deras förslag. Tornhuvens svängda form följde Anderssons ritning och övrigt följde Zettervalls ritning.

1901-02 genomfördes en stor restaurering ledd av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin. Korvalvet revs och ersattes av nuvarande träkassett-tak. Dörr tillkom i absiden. Långhusets och korets murar förhöjdes och försågs med en taklist. Kyrkan fick nuvarande bänkinredning, golv, altaruppsats och fönster med blymosaik samt nya portar. Rester av romanska målningar påträffades i kor, absid, triumfbåge och på vinden ovan valven. Målningarna målades över utom på vinden. Kyrkan försågs med ny dekorationsmålning i långhus, kor och absid.

1970 skedde en omfattande renovering efter ritningar av Roos&Thornberg Arkitektkontor. Långhusets dekormåleri övermålades med en ljus sandfärg. Bänkarna ekådrades och golven under bänkarna lades om. Sakristia och textilrum inrättades under orgelläktaren.
1992 förnyades takbeläggningen. Gult tegel på öppen läkt byttes till rött tegel på brädpanel.
1999 togs all puts bort exteriört på långhus, kor, absid och fasaden putsades om.