HJORTHAGENS KYRKA

Hjorthagens kyrka började byggas 1907 och invigdes den 25 mars 1909. Arkitekt är Carl Bergsten (18791935), som även har ritat Enskede kyrka (191315). Förutom många villor och inredningar har Bergsten bl a ritat två hyreshus i Stockholm, Liljevalchs konsthall (191317) och Stadsteatern i Göteborg (192734). I Norrköping, där han var född, har han ritat utställningspaviljongerna till Norrköpingsutställningen 1906, fabriker, bostadshus, en skola och ett bankhus.

Kyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.

Redan år 1900 började frågan om en kapellbyggnad i Hjorthagen utredas på uppdrag av Hedvig Eleonoras kyrkoråd. Vid den tiden bodde drygt 700 personer i Hjorthagen, de flesta arbetare i de närbelägna industrierna eller hamnen. Byggnadsingenjören Erik Lundroth, kontrollant vid församlingens pågående bygge av Oscarskyrkan, fick uppdraget att rita kapellet. Ritningarna var färdiga 1902 men underkändes av Överintendentsämbetet som ansåg att de estetiska krav som borde läggas på en kyrka inte uppfylldes.
Kyrkorådet utlyste då en arkitekttävling som vanns 1904 av Carl Bergsten. Bergsten var då 25 år, hade nyligen avlutat sina studier och startat eget arkitektkontor. Han var starkt influerad av den samtida arkitekturen i Wien och Wiener Werkstätte, en konsthantverkssammanslutning som genom rena geometriska former reagerade mot den rådande jugendstilen. Till skillnad från Wienarkitekturens helt putsade fasader lät Bergsten klä sina fasader med mörkt tegel med vissa putsade partier. Bergstens formspråk var helt nytt i Sverige.

Varken Bergstens okonventionella och modernistiska förslag eller de andra förslagen motsvarade kyrkorådets önskningar. Kyrkorådet ville ge jurymedlemmen, arkitekten och hovintendenten Gustaf Lindgren (18631930) uppdraget, men med hänsyn till Bergsten, som trots allt vunnit första pris, föreslog Lindgren att de två skulle samarbeta.

Samarbetet kom att ske helt på Bergstens villkor. Sex omarbetningar av det ursprungliga förslaget gjordes. Kyrkorådet ville förenkla det för att minska kostnaderna och tona ned de ornamentala uttrycken. Dessutom ville kyrkorådet byta fasadmaterial från tegel till puts p g a rädsla för att kyrkan skulle kunna förväxlas med elektricitetsverket i närheten. Bergsten lyckades dock i stor utsträckning driva igenom sin vilja.

Hedvig Eleonora församling hade delats i tre delar 1906. På så vis bildades Engelbrekts och Oscars församlingar. Innan Engelbrektskyrkan stod klar 1914 fungerade Hjorthagens kyrka som församlingskyrka för hela Engelbrekts nya församling.

Kyrkobyggnaden är orienterad i nordväst-sydostlig riktning med kor i sydost och torn direkt väster om koret samt huvudingången i nordväst. Kring kyrkorummets mittskepp, med lägre sidogångar likt en basilika, har olika funktioner placerats i planmässigt tydliga geometriska former. I nordost ligger ett absidformat f d begravningskapell, norr och söder om detta ligger kvadratiska entréer. Sydost om mittskeppet ligger det absidformade koret, norr om detta ligger den kvadratiska sakristian och söder om koret det kvadratiska tornet med en separat ingång. Kyrkans stomme är av tegel med bärande balkar av armerad betong.

Som en naturlig fortsättning av den höjd kyrkan står på reser sig kyrkans sockel av granit med inslag av marksten från platsen. Murarna har rött fasadtegel från Minneberg murat i kryssförband. Vissa partier, så som gavelröstet är mönstermurade. Huvudfasaden, d v s gaveln mot nordost, har ett vertikalt mittparti i gråfärgad spritputs, vilket återkommer på ytterligare några ytor. Det branta takfallet är täckt med enkupigt lertegel. Kyrkans långsidor präglas av kontreforer vilka i hela sin höjd skjuter ut något utanför sidoskeppens murar och delar in fasaderna i sektioner. Fasaderna skiljer sig genom de sinsemellan olikformade utbyggnaderna som rymmer entréer resp. sakristia. Den sydostliga fasaden domineras helt av korets absid med sitt branta tak täckt med tyskt spåntegel och av tornet med sin resliga, kopparklädda tornhuv. Under tornets öppningar till kyrkklockorna sitter stora, kvadratiska urtavlor. Kyrkans fönster har träbågar, de flesta med blyinfattat glas. Sju olika portar leder in till kyrkan, alla är av trä, de flesta fernissade.

Vapenhuset innanför huvudporten i nordväst har kalkstensgolv, putsade väggar vars nedre del är gråmålad, den övre vit med en dekorativ bård däremellan. Över pardörrarna som leder in till kyrkorummet står det målat "Bered dig att möta din Gud", omgivet av en dekor i form av snötäckta träd. Från vapenhuset leder en kalkstenstrappa upp till orgelläktaren.
Norr och söder om vapenhuset ligger vindfång i anslutning till andra ytterportar. Dessa rum har också kalkstensgolv, väggarna är ockrafärgade med en enkel bård och de små fönstren är rundbågiga. Härifrån leder trädörrar med dekorativt blyinfattade glas i överdelen in till kyrkorummets sidogångar.

Mellan huvudentrén och det norra vindfånget ligger ett absidformat rum som ursprungligen var ett begravningskapell. Det nåddes bara från källarvåningens entré och hade dubbel takhöjd, vilket 1967 byggdes igen med nuvarande bjälklag. Det övre rummets golv är belagt med kalksten och väggarna är vitputsade. De spröjsade fönster sitter i spetsbågiga djupa nischer, och taket är täckt med en halvkupol. Mitt i rummet, där ett par trappsteg förmedlar en nivåskillnad, finns en öppen hisstrumma med ca 1 ½ meter hög barriär, installerad 1993. I hissens läge i nuv. källarvåningen var katafalkens plats. Det träkrucifix, snidat i ett stort trästycke, som nu står i källarvåningen hörde till kapellets altare.

Kyrkorummet är treskeppigt med låga och smala sidoskepp och ett mittskepp välvt med murade parabelformade bågar. Mellan dessa löper smäckra bjälkar med träpanel bakom, allt vitmålat. Väggpartierna över sidoskeppen är uppbrutna av stora fönster med blyinfattat glas, delvis färgat i dekorativt mönster, vilket ger kyrkorummet mycket ljus. Golvet i kyrkorummet är av kalksten med linoleum i bänkkvarteren och en röd textilmatta i mittgången. Väggarna är putsade och målade i blågrått upp till sidogångarnas takhöjd. En dekorativ bård är målad mellan det blågrå och de där ovan vita väggarna. Den grå färgen återkommer i rummets dekormålning, utförd av Filip Månsson (1864-1933). Dekorens kraftiga växtornamentik i grått, svart och rödbrunt är målad på valvbågar, fälten mellan fönstren i mittskeppet och i triumfbågen. I triumfbågens dekor är nakna glödlampor inkomponerade på var sida om koret. Över pardörren mot vindfånget i nordväst är två hjortar målade och texten "Så som hjortar längtar efter vatten så längtar, o Gud, min själ efter dig". Kyrkorummets två bänkkvarter består av gråmålade träbänkar med krysslagda ribbor i de öppna ryggstöden. Takarmaturer hänger i en smäcker konstruktion ned från taket med fem glaskupor per armatur, sammanhållna av en smidd platta av oxiderad mässing. Samma material är använt i väggarmaturerna som sitter på valvbågarnas anfang. Predikstolen står på triumfbågens östra sida på ett putsat fundament och är i övrigt gjord av snidat och dekormålat trä.

Koret med halvkupoltäckt absid är smalare än långhuset, har lägre takhöjd och betydligt mindre ljusinsläpp. I absiden sitter sju relativt små rundbågiga fönster i djupa nischer. Det i mitten är högre än de andra och alla har figurativa glasmålningar i starka färger, med Jesus i mitten. Kartongerna till dessa utfördes av målaren Eigil Schwab. Korets dekormålade bröstning i mörkbrunt, svart och guld löper runt kor och absid. Absidens övre väggparti och valv är täckt med växtornamentik i svart, grått, ljusbrunt och ljust ockra. Altaret i absiden är murat av tegel, delvis putsat och har en altarskiva av kalksten. Altaruppsatsen är gjuten i murbruk och har polykroma reliefer utförda av skulptören Tore Strindberg (1882-1968). Altarringen är av dekormålat trä med överliggare och knäfall av röd sammet. Dopfunten av täljsten har formen av tre trästammar vilka bär upp en cuppa med lövverk i relief, utförd av bildhuggaren N Arthur Sandin. På triumfbågens västra sida står en skulpterad Hubertushjort av förgyllt trä modellerad av Tore Strindberg och skuren av träsnidaren Per Kers 1910. På barriären till predikstolen står ett votivskepp målat i guldfärg utfört av en sjöman. Två änglar av gips, gjorda i Italien, står på var sida om absiden.

Orgelläktaren i nordväst har en barriär av gråmålad panel, delvis dekormålad. Golvet är belagt med linoleummatta. Den ursprungliga orgeln, ritad av Carl Bergsten, byttes ut 1961. Den nya orgelfasaden ritades av arkitekten L J Stalin 1958, i laserad ek med förgyllda detaljer. Orgelverket tillverkades av Grönlunds orgelfabrik i Gammelstad med 21 stämmor.

Sakristian nås både från koret, det nordöstra sidoskeppet och genom en egen ytterdörr. Innerdörrarna av trä har glasade och blyinfattade partier. Väggarna är putsade och till största delen täckta med väggfasta textilskåp. Ett stort fönster med småspröjsade träbågar vetter mot söder. Ett litet altare utgörs av en väggfast, grönbetsad träskiva med ett krucifix över.

Övriga inventarier
En uppsättning nattvardskärl i förgyllt silver skänktes till kyrkan 1909, tillverkade av K Andersson och ritade av arkitekten Erland Heurlin. Bland kyrkans textilier finns ett antependium av sandfärgad sammet med applikationer utfört 1909 på Systrarna Hultgrens textilateljé i Stockholm efter ritningar av M Hultgren. Samma år har samma formgivare och ateljé gjort två mässhakar i violett sammet med applikationer. Efter Carl Bergstens skisser gjordes en altarduk 1909 av vitt linne med broderier i svart och vitt. De två kyrkklockorna i tornet är gjutna 1908 av Joh. SA. Beckman & Comp. i Stockholm.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.