ESKILSTORPS KYRKA

Kyrkomiljön
Eskilstorp ligger på Söderslätt i sydvästra Skåne, söder om Malmö. Idag har Eskilstorps kyrkby växt ihop med Vellinge samhälle. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling gjorde redan under förhistorisk tid området attraktivt. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området. På Eskilstorps kyrkogård hittades vid dränering 1927 en stenkista som daterades till 1100-1200-talet. Namnet Eskilstorp är skriftligt belagt sedan 1100-talet. Socknarna var små och kyrkorna ligger tätt, vilket tyder på stor befolkning och bördig jord. I bykärnan låg gårdarna samlade omgivna av odlingsmark indelad i en mängd smala tegar. Vid enskiftet 1808 omvandlades landskapet. Jorden sammanfördes i större enheter och de flesta gårdarna flyttades ut från bykärnan. Gatuhus till hantverkare och jordlösa byggdes istället.

Längs den slingrande byvägen ligger idag kyrkan, ombyggda gatuhus och nybyggda villor. Norr om kyrkan finns en gård och jordbruksmark. Motorvägen väster om byn avgränsar samhället och ljudet från vägen är påtagligt. Söder om kyrkbyn är byggt villakvarter på 1980-talet. Eskilstorp ansluter till norra delen av Vellinge.

Kyrkotomten ligger inom reg. Fornlämning L1989:1114 som utgör den ungefärliga bytomten efter äldre kartor. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogården
Historia kyrkogården
Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Under andra hälften av 1800-talet omgestaltades ett stort antal kyrkogårdar i Skåne då de fick stramare planlösningar med gångar och kvarter samt omgärdade gravplatser. I samband med kyrkans nybyggnad 1874 fick kyrkogården nya planteringar, indelning och omgärdning av gravplatserna. På enskifteskartan från 1806 över Eskilstorp är marken söder om kyrkogården angiven som plats för skol- och fattighus. Dessa flyttades senare till andra platser. På denna mark utökades kyrkogården på 1920-talet till dubbel storlek. Den södra muren revs vid utvidgningen och en ny mur byggdes. Utanför muren i söder finns reservmark för kyrkogården. Mindre urngravplatser ordnades omkring 1978 norr om kyrkan. 1993 anlades en minneslund formgiven av konstnären Helge Lundström från Gislöv. 2010 har askgravplatser ordnats på äldre gravplatser väster om kyrkan.

Beskrivning kyrkogården
Kyrkogården är omgiven av en putsad och vitmålad mur avtäckt med röda taktegelpannor. Järnringar för att binda fast hästar sitter på murens utsida. En liten rest av kyrkogårdsmuren finns som markerar utvidgningen från 1920-talet. Gjutjärnsgrindar dekorerade med fyrpass finns i väster, söder och norr. Innanför muren står en trädkrans av hamlade lindar och bitvis även en lagerhäck. Kyrkan omges av singel och ligger i norra delen av kyrkogården. Norr om kyrkan är grässått med små urngravplatser med gångar av betongsten, samt en kransgård omgiven av lavendel. Närmast söder och väster om kyrkan är gravplatserna oregelbundet stora och omges av buxbom, enstaka av stenram och en av järnräcke. Stenarna är mestadels högresta av sekelskifteskaraktär av granit eller diabas. Enstaka stenar är från mitten av 1800-talet av marmor och kalksten. Övervägande titel på gravarna är lantbrukare. På utvidgningen från 1920-talet är gravplatserna mindre, mer jämnstora men även här omgivna av buxbom och belagda med singel. Stenarna är av liggande format. Vintergröna buskar växer på kyrkogården främst på delen från 1920-talet. Det finns även en dunge med höga tujor i nordöstra hörnet av kyrkogården. Minneslunden i sydöstra hörnet på nya delen är belagd med marktegel, har en damm med litet porlande vattenfall, vattenväxter och perenner. En stor ceder avgränsar minneslunden mot kyrkogården.

Byggnader på kyrkogården
I anslutning till kyrkogårdsmuren i väster uppfördes ett materialhus i samband med kyrkans uppförande 1874. På 1930-talet byggdes det om till bårhus eller byggdes nytt, ritat av Eiler Græbe. Kring 2015 förändrades huset till HWC och personalhus. Huset är vitputsat med tegeltak och en port har dörrblad klädda med koppar.

Källor och litteratur
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997
Eskilstorps kyrka, vård och underhållsplan, Caroline Ranby, 2016,
Eskilstorps kyrkogård, Vård- och underhållsplan, Barup&Edström Arkitektkontor, 2016
Eskilstorp Det gamla och det nya templet, Ernst Frostin, 1966
Eskilstorps kyrka, Rapport antikvarisk medverkan, 2019-02-05, Kristina Skarvik
Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812-1912, Siegrun Fernlund, 1982
470 nya kyrkor, Bidrag till Sveriges arkitekturhistoria 1850-1890, Jakob Lindblad, 2009