DIMBO-OTTRAVADS KYRKA SOCKEN OCH KYRKOMILJÖ

Dimbo socken ligger på den s.k. Östfalans uppodlade kalkstensplatå med det idag skogstäckta Gerumsberget i väster. Under medeltid utgjorde Dvärstorp i sydväst en egen socken. Kyrkbyn ligger centralt i socknen i ett för Falbygdsbyarna karaktäristiskt läge i sluttningen ovanför en bäcksänka, i detta fall Dimbobäcken. Här möts vägarna från Kungslena, Valstad, Ekedalen och Baltak. Den stora byn är trots skiftet en väl samlad enhet. Direkt ovanför byn ligger i sydost på en sandig åsrygg ett av landets största höggravfält från järnålder, vilket förankrar byns centrala karaktär i förhistorien.
Nuvarande kyrka ligger mitt i byn, strax söder om vägkorset och bäcken. Kyrkogården utgörs av en markant kulle där tidigare Kungsgården var belägen. Denna var innan reformationen tillhörig Gudhems kloster men kom sedermera att vara en del av Visingsborgs grevskap. 1675 lät greve Per Brahe d.y. uppföra ett stentorn vid anläggningen på kullen. Detta revs när nuvarande kyrka uppfördes. Föregångaren låg på en mindre kulle ett stenkast åt sydväst. Längre åt detta håll ligger prästgården i en sluttning i slutet av en allé. Mellan denna och kyrkan ligger längs bygatan två gamla skolbyggnader, lärarbostad och nedlagd lanthandel, samt ett missionshus. På andra sidan bäcken i norr ligger Gästgivargården och platsen för tingshuset. Dimbo var tingsplats för denna del av Vartofta härad 1686-1904. Byns utkanter karaktäriseras av egnahem från 1910-40-talen. Åt nord och väst omges byn av öppna odlingsmarker, till betydande del ännu indelade av stengärdesgårdar. Byn är av riksintresse för kulturminnesvården. Ett stycke utanför byn ligger i norr Dimboholm och i söder Anneberg, båda säterier som bildats genom en klyvning av kungsgården i samband med skiftena. Enligt 1564 års jordebok dominerades jordägandet av det andliga och världsliga frälset.
ÄLDRE KYRKPLATS - Den gamla kyrkogårdens kulle omges av en kallmurad stödmur av gråsten. Flera äldre lövträd växer på platsen. Kyrkan var en putsad rundkyrka från 1100-talet med utskjutande kor och sakristia. Traditionen gör gällande att den uppfördes av biskop Bengt den gode i Skara. På platsen för kyrkan står en rest gravhäll från 1700-talet.

PRÄSTGÅRD - Salsbyggnaden i 1 ½ plan uppfördes omkring 1870 och är klädd med en ljus locklistpanel. Sadeltaket har ovan portalen en mindre frontespis. Framför manbyggnaden är en grusplan med gräsrundel och omkring denna en trädgård med höga lövträd.

SKOLHUS - Byggnaden uppfördes omkring 1865 som skola och tillbyggdes omkring 1890 med slöjdsal. Den timrade byggnaden i 1 ½ plan har två vinklade utbyggnader i ändarna, mellan vilka entrén med veranda är placerad. Fasaden är klädd med rödfärgad locklistpanel och har korspostfönster. Sadeltaken täcks av flackt respektive tvåkupigt lertegel. Byggnaden är idag privatbostad.

SKOLHUS - Det yngre skolhuset uppfördes i tidstypiskt klassicerande stil omkring 1935. Det är i 1 ½ plan med rödfärgad locklistpanel, portal med tempelgavel och brutet tak med kupor och täckning av tvåkupigt lertegel. Byggnaden är idag bygdegård.

LÄRARBOSTAD - Den långsmala timrade byggnaden i 1 ½ plan har inrymt två lärarbostäder och uppfördes omkring 1870. Fasaden är klädd med rödfärgad locklistpanel och har på ena sidan en veranda med snickarglädje. Sadeltaket täcks av tvåkupigt lertegel.

MISSIONSHUS - Den timrade byggnaden i 1 ½ plan uppfördes som missionshus omkring 1870 och är idag klätt med eternitplattor. De stora fönstren har korspost. Sadeltaket täcks av betongpannor. Byggnaden är idag församlingssal för kyrkan.

LANTHANDEL - Det timrade huset har rymt lanthandel, bostad och fjärdingsmans kontor. Byggnaden i 1 ½ plan har en äldre del med lunettfönster och hallaskorsten på taket och en tillbyggnad i vinkel från sent 1800-tal med typiskt indraget hörn för handelsbodens ingång och vinkelbrutna fönster. Fasaden är klädd med rödfärgad locklistpanel och byggnaden täcks av sadeltak.