Perstorps kyrkomiljö

Perstorps historia
Perstorp ligger i norra Skåne, mellan Helsingborg och Hässleholm, i ett relativt skogs-bevuxet landskap med stort inslag av bok. I terrängen finns många sjöar och vattendrag, däribland Perstorpsån som slingrar genom samhället. Det knappa beståndet av synliga förhistoriska lämningar i trakten tyder på, att området visserligen varit bebott från stenåldern, men glest befolkat ända fram i historisk tid. Det äldsta belägget för ortsnamnet är från 1504, då skrivet Pätherstorp. Bystrukturen med kyrkan och några få gårdar, omgivna av inägomarkernas vångar och utmarker, var i stort sett oförändrad fram till skiftena i början av 1800-talet. Folk försörjde sig mestadels som bönder eller arbetade vid Skånska glasbruket i Henrikstorp. Det anlades 1692 av Göran Pielman och var, vid sidan om det i Kungsholmen, det viktigaste i tidiga 1700-talets Sverige. Efter att bruket brunnit ned 1762 köptes egendomen av Gustav Hamilton, som tillsammans med sina ättlingar byggde upp säteriet Gustavsborg på platsen.

I och med skiftesreformerna frigjordes stora marker för ny verksamhet, och kyrkbyn förvandlades successivt från bondby till industrisamhälle. Utvecklingen påskyndades av järnvägslinjen mellan Helsingborg och Hässleholm från 1875, som ledde till att bebyggelsen försköts mot stationen söder om kyrkbyn. Gustavsborg såldes till Carl Wendt, vars son Wilhelm 1881 grundade Skånska Ättiksfabriken i industriområdet söder om järnvägen. Den dittills lilla orten byggdes under 1900-talet snabbt ut med skiv- och lamellhus åt arbetarna i företaget, liksom med biograf, idrottsplats och Folkets Park. Koncernen, som sedan 1966 heter Perstorps AB, är alltjämt en vital arbetsgivare i samhället. Produktionen är idag helt inställd mot kemiska produkter, sedan tillverkningen av ättika 2013 köpts ut av Kavli i Eslöv. Andra stora arbetsgivare i orten är ESAB, som är specialiserade på skärning och svetsning, och Kronäggs packeri.

Beskrivning
Kyrkan ligger i nordvästra delen av Perstorp, norr om stationssamhället längs genomfartsvägen mot Oderljunga. Öster om kyrktomten finns en 1700-talsgård med fyra längor, byggda med väggar i skiftesverk och stråtak, som idag gjorts om till hembygdsgård med museum. Gården och kyrkan är de kvarvarande delarna av kyrkbyn sedan klockaregården mitt emot kyrkan rivits i slutet av 1950-talet. I norr gränsar kyrkogården till en grupp lamellhus från 1900-talets mitt. I kyrkans närmiljö finns flera skolbyggnader av varierande utseende, byggda 1847, 1917, 1948 resp. på 1960-talet, och ett Folkets Park fint inkilat i suterrängen ner mot Perstorpsån.

I direkt anslutning till den lummiga kyrkogården finns flera byggnader som används för kyrkans verksamhet. I väster ligger ett vitputsat tegelhus med rött tegeltak där de ursprungliga delarna från 1954 tidigare utgjorde prästgård och pastorsexpedition. Prästgården byggdes ut 1981 med lokaler för arbetsrum. Bostadsdelen upphörde att vara prästgård någon gång i mitten/slutet av 1980-talet och omvandlades till lokaler för barn- och körverksamhet i mitten av 1990-talet. I öster finns församlingshemmet, uppfört 1955 och utvidgat 1964. Det är traditionellt gestaltat med faluröd träpanel, vita knutar och rött tegeltak. Bakom detta ligger kyrkogårdsförvaltningens lokaler för arbetsrum, och garage. Bakom församlingshemmet finns också Hoppets kapell, ritat av landskapsarkitekten Per Friberg (1920-2014) och invigt 1978. Det kan sägas vara en modern omtolkning av församlingshemmets traditionella arkitektur, i samma material men med stramare detaljering, synliga konstruktioner och överst på taket en lanternin. Kapellets insida är klädd med träpanel av furu och är flexibelt möblerat. Mot väster finns en dubbeldörr, som via pergola öppnar upp kapellet mot Hoppets kyrkogård.

Ungefär 400 m öster om kyrktomten ligger ännu en begravningsplats, Östra kyrkogården. Denna gränsar i norr till ett under senare år utbyggt industriområde, och i öster till stadsparken. I söder ligger äldreboendet Österbo och i väster skolområdet.