GÅXSJÖ KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - GÅXSJÖ

BEFOLKNINGSTAL - 1805: - , 1900: 794, 1995: 341

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Församling utbruten ur Hammerdal 1893.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger centralt i den odlade bygden på stranden av Gåxsjön norr om Storsjöområdet.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Gåxsjö kyrka av trä uppfördes 1884-86 av byggmästaren J. Pettersson, Östersund, efter ritningar av arkitekten Fredrik Reinhold Ekberg vid Överintendentsämbetet, och har inte haft någon äldre föregångare. Den består av ett långhus med korsformad plan, polygonal absid i öster, vars nedre del med skärmvägg och innertak är avskild till sakristia, och ett torn i väster, som inrymmer vapenhus.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har klassicistiska proportioner men en tydlig medeltidsinspiration i de höjdsträvande rakspetsigt avslutade fönstren och i tornet, som har gavlar åt alla håll och en hög och spetsig plåtklädd spira. Långhuset täcks av korsande flacka sadeltak, absiden av polygontak, allt täckt av korrugerad plåt. Ytterväggarna är panelklädda och målade i gult med vita snickerier. Ingångar genom tornet i väster och i korsarmarna i söder och norr (den i norr används ej).Kyrkorummet täcks av korslagda tredingstak, absiden av polygonalt tredingstak. I öppningarna mot korsarmarna står en inre bärkonstruktion med snickerier av genombrutet rankverk. Läktare i korsarmarna och i väster. Absidfönstren har färgat glas i grönt, blått och gult i fri sättning. I absidtaket är målat ett landskap med himmel, över öppningen mot kyrkan sitter ett målat inskriftsband. I övrigt är kyrkorummet målat i rosa och gröngrått. Altaruppsatsen, med kors, törnekrans och svepeduk tillkom liksom predikstolen, den öppna bänkinredningen, orgelfasaden och övrig inredning vid byggnadstiden. 1894 insattes dragstagen i samband med att tornet rätades upp. Kyrkan genom gick 1961 en restaurering varvid läktarunderbyggnaden i väster tillkom och interiören fick sin nuvarande färgsättning. Tidigare verkar panelens träådring ha varit synlig.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Kyrkogården nås från sydost, i förlängningen av kyrkans kor. Mellan två björkar står två vita grindstolpar av trä som bär två smäckra nygotiska smidesgrindar. Gåxjöns strand är brant och den flacka kyrkogården är belägen några meter över vattenlinjen. De delar av kyrkogården som vetter mot stranden inramas ett slutet plank och häckar ger en tydlig avgränsning i övriga väderstreck. Uppvuxna björkar står på jämna avstånd mot skolan och sockenstugan och i norr visar de hur kyrkogården ursprungligen sträckte sig endast någon meter utanför kyrkans norra fasad. På 1960-talet utökades kyrkogårdens yta norrut och gravkvarteren i norr och väster har en sentida karaktär med grästäckt mark, låga stenvårdar och ett fåtal radavskiljande häckar. Gräs täcker även marken i hörnet mot skolan där täta rader små äldre stenvårdar utan planteringar bevarats. Flera av stenarna är tunna skifferflisor. Tillsammans med en rad intilliggande häckomgärdade grusgravar bidrar detta, under senare tid orörda, hörn till att den välskötta kyrkogården har en delvis välbevarad ursprunglig karaktär. Några bevarade gjutjärnsvårdar restes redan då kyrkplatsen togs i bruk på 1880-talet.

En asfaltgång leder från kyrkogårdsentrén runt kyrkan. Den stora grusgången korsas av några mindre. Man nalkas kyrkan väldigt vackert från gången. Rakt ut från kyrkans södra portal leder en björkallékantad grusgång ned till en relativt nyanlagd liten minneslund invid planket. Urnorna sätts ned i ett uppbyggt markparti där ett äldre gjutjärnsgravkors ställts upp.

Några meter norr om tornet står ett enkelt litet f.d. bårhus som till utformning, material och färgsättning ansluter till kyrkan. Det har liggande panel och ett spetsbågigt fönster kröner den i mitten av 1900-talet utbytta dubbeldörren. I en grusbädd i vinkeln mellan bårhuset, idag förråd, och kyrkan står tätt med utrangerade gravvårdar. Flera är skifferflisor från tiden kring sekelskiftet 1900. En liten ekonomibyggnad, en enkel bod med pulpettak och fjällpanel, har placerats utanför planket vid strandbrinken.