STUMHOLMEN, KUNGSHALLSMAGaSINET

Stumholmen, Kungshallsmagasinet
De äldsta delarna av Kungshall är bastionen från 1680-talet och denna byggdes enligt Dahlberghs och Stuarts ursprungliga befästningsplan för Karlskrona. Efter denna grundläggningsperiod i slutet av 1600-talet och några decennier in på 1700-talet avstannade byggnadsverksamheten i brist på statligt intresse och finansiering. Med Gustav III:s tillträde 1771, började en ny period av intensiv verksamhet vid örlogsbasen. af Chapman anlitades som skeppsbyggmästare och verksamheten drog dit nya hantverkare. Näringslivet blomstrade. Under denna period byggdes Kungshallsmagasinet, Slup- och barkasskjulet, Inventariekammaren, Wasa-skjulet, Mönstersalen och Bildhuggarverkstaden. På 1820-talet fanns på Kungshall: magasinet, en saltbod, ett corps de garde, en kulugn och ett flaggspel.
Kungshallsmagasinet - Kungshallsmagasinet, som byggdes i bastionens mitt, är uppfört 1782-92, ursprungligen som en tvåvåningsbyggnad av tegel med skiffertak. Plan och detaljer är signerade av Nordencreutz. (Han är troligen den ansvarige arkitekten.) byggnaden har fått en mycket medveten stram arkitektur i överensstämmelse med tidens ideal och den påminner starkt om en enklare variant av Adelcrantz ritningar till kronomagasinet på Skeppsholmen 1777.
Kungshallsmagsinet hade i bottenvåningen tolv portar klädda med järnbleck och fyra fönsteröppningar med luckor klädda antingen med järnplåt eller med kopparplåt. I övervåningen fanns fönsteröppningar på södra och norra fasaderna med kalkstensomfattningar och fönsterluckor.
Byggnaden användes som magasin för spannmål och lakegods (förvaring av kött liggande i saltlake). År 1822 utfördes ritningar till en påbyggnad av huset och ändring av taket på magasinet av A P Wallenstrand. De övre våningarna och vindsvåningen inreddes 1896 varvid tio fönster togs upp. De ursprungliga fönstren fråntogs sina luckor för att byggnaden skulle ges ett enhetligt utseende och kalkstensomfattningarna putsades. Samtidigt tillbyggdes två nya trapphus vid båda gavlarna och takkupor på båda takfallen.
Ett signalhorn och en semaforeringsplatta utfördes 1929 på Kungshallsmagasinets östra trapphus. En signalmast restes samma år. År 1957 inrättades kyl- och frysrumsanläggning, vilken utökades 1961. Byggnaden restaurerades 1986 och innehåller nu magasin för Blekinge läns museum.
Kungshallsmagasinet representerar den för Marinen och Stumholmen vitala förråds- och lagringsfunktionen. Kungshallsmagasinet är samtida med flera av örlogsbasens monumentala byggnader och är såväl exteriört som interiört välbevarad. Som blickfång, både från sjö- och landsida, är Kungshallsmagasinet av stor betydelse.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1992-04-07, Dnr 221-6146-91

Stumholmen, Kungshallsmagasinet
De äldsta delarna av Kungshall är bastionen från 1680-talet och denna byggdes enligt Dahlberghs och Stuarts ursprungliga befästningsplan för Karlskrona. Efter denna grundläggningsperiod i slutet av 1600-talet och några decennier in på 1700-talet avstannade byggnadsverksamheten i brist på statligt intresse och finansiering. Med Gustav III:s tillträde 1771, började en ny period av intensiv verksamhet vid örlogsbasen. af Chapman anlitades som skeppsbyggmästare och verksamheten drog dit nya hantverkare. Näringslivet blomstrade. Under denna period byggdes Kungshallsmagasinet, Slup- och barkasskjulet, Inventariekammaren, Wasa-skjulet, Mönstersalen och Bildhuggarverkstaden. På 1820-talet fanns på Kungshall: magasinet, en saltbod, ett corps de garde, en kulugn och ett flaggspel.
Kungshallsmagasinet - Kungshallsmagasinet, som byggdes i bastionens mitt, är uppfört 1782-92, ursprungligen som en tvåvåningsbyggnad av tegel med skiffertak. Plan och detaljer är signerade av Nordencreutz. (Han är troligen den ansvarige arkitekten.) byggnaden har fått en mycket medveten stram arkitektur i överensstämmelse med tidens ideal och den påminner starkt om en enklare variant av Adelcrantz ritningar till kronomagasinet på Skeppsholmen 1777.
Kungshallsmagsinet hade i bottenvåningen tolv portar klädda med järnbleck och fyra fönsteröppningar med luckor klädda antingen med järnplåt eller med kopparplåt. I övervåningen fanns fönsteröppningar på södra och norra fasaderna med kalkstensomfattningar och fönsterluckor.
Byggnaden användes som magasin för spannmål och lakegods (förvaring av kött liggande i saltlake). År 1822 utfördes ritningar till en påbyggnad av huset och ändring av taket på magasinet av A P Wallenstrand. De övre våningarna och vindsvåningen inreddes 1896 varvid tio fönster togs upp. De ursprungliga fönstren fråntogs sina luckor för att byggnaden skulle ges ett enhetligt utseende och kalkstensomfattningarna putsades. Samtidigt tillbyggdes två nya trapphus vid båda gavlarna och takkupor på båda takfallen.
Ett signalhorn och en semaforeringsplatta utfördes 1929 på Kungshallsmagasinets östra trapphus. En signalmast restes samma år. År 1957 inrättades kyl- och frysrumsanläggning, vilken utökades 1961. Byggnaden restaurerades 1986 och innehåller nu magasin för Blekinge läns museum.
Kungshallsmagasinet representerar den för Marinen och Stumholmen vitala förråds- och lagringsfunktionen. Kungshallsmagasinet är samtida med flera av örlogsbasens monumentala byggnader och är såväl exteriört som interiört välbevarad. Som blickfång, både från sjö- och landsida, är Kungshallsmagasinet av stor betydelse.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1992-04-07, Dnr 221-6146-91

Stumholmen, Kungshallsmagasinet
De äldsta delarna av Kungshall är bastionen från 1680-talet och denna byggdes enligt Dahlberghs och Stuarts ursprungliga befästningsplan för Karlskrona. Efter denna grundläggningsperiod i slutet av 1600-talet och några decennier in på 1700-talet avstannade byggnadsverksamheten i brist på statligt intresse och finansiering. Med Gustav III:s tillträde 1771, började en ny period av intensiv verksamhet vid örlogsbasen. af Chapman anlitades som skeppsbyggmästare och verksamheten drog dit nya hantverkare. Näringslivet blomstrade. Under denna period byggdes Kungshallsmagasinet, Slup- och barkasskjulet, Inventariekammaren, Wasa-skjulet, Mönstersalen och Bildhuggarverkstaden. På 1820-talet fanns på Kungshall: magasinet, en saltbod, ett corps de garde, en kulugn och ett flaggspel.
Kungshallsmagasinet - Kungshallsmagasinet, som byggdes i bastionens mitt, är uppfört 1782-92, ursprungligen som en tvåvåningsbyggnad av tegel med skiffertak. Plan och detaljer är signerade av Nordencreutz. (Han är troligen den ansvarige arkitekten.) byggnaden har fått en mycket medveten stram arkitektur i överensstämmelse med tidens ideal och den påminner starkt om en enklare variant av Adelcrantz ritningar till kronomagasinet på Skeppsholmen 1777.
Kungshallsmagsinet hade i bottenvåningen tolv portar klädda med järnbleck och fyra fönsteröppningar med luckor klädda antingen med järnplåt eller med kopparplåt. I övervåningen fanns fönsteröppningar på södra och norra fasaderna med kalkstensomfattningar och fönsterluckor.
Byggnaden användes som magasin för spannmål och lakegods (förvaring av kött liggande i saltlake). År 1822 utfördes ritningar till en påbyggnad av huset och ändring av taket på magasinet av A P Wallenstrand. De övre våningarna och vindsvåningen inreddes 1896 varvid tio fönster togs upp. De ursprungliga fönstren fråntogs sina luckor för att byggnaden skulle ges ett enhetligt utseende och kalkstensomfattningarna putsades. Samtidigt tillbyggdes två nya trapphus vid båda gavlarna och takkupor på båda takfallen.
Ett signalhorn och en semaforeringsplatta utfördes 1929 på Kungshallsmagasinets östra trapphus. En signalmast restes samma år. År 1957 inrättades kyl- och frysrumsanläggning, vilken utökades 1961. Byggnaden restaurerades 1986 och innehåller nu magasin för Blekinge läns museum.
Kungshallsmagasinet representerar den för Marinen och Stumholmen vitala förråds- och lagringsfunktionen. Kungshallsmagasinet är samtida med flera av örlogsbasens monumentala byggnader och är såväl exteriört som interiört välbevarad. Som blickfång, både från sjö- och landsida, är Kungshallsmagasinet av stor betydelse.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1992-04-07, Dnr 221-6146-91

Stumholmen, Kungshallsmagasinet
De äldsta delarna av Kungshall är bastionen från 1680-talet och denna byggdes enligt Dahlberghs och Stuarts ursprungliga befästningsplan för Karlskrona. Efter denna grundläggningsperiod i slutet av 1600-talet och några decennier in på 1700-talet avstannade byggnadsverksamheten i brist på statligt intresse och finansiering. Med Gustav III:s tillträde 1771, började en ny period av intensiv verksamhet vid örlogsbasen. af Chapman anlitades som skeppsbyggmästare och verksamheten drog dit nya hantverkare. Näringslivet blomstrade. Under denna period byggdes Kungshallsmagasinet, Slup- och barkasskjulet, Inventariekammaren, Wasa-skjulet, Mönstersalen och Bildhuggarverkstaden. På 1820-talet fanns på Kungshall: magasinet, en saltbod, ett corps de garde, en kulugn och ett flaggspel.
Kungshallsmagasinet - Kungshallsmagasinet, som byggdes i bastionens mitt, är uppfört 1782-92, ursprungligen som en tvåvåningsbyggnad av tegel med skiffertak. Plan och detaljer är signerade av Nordencreutz. (Han är troligen den ansvarige arkitekten.) byggnaden har fått en mycket medveten stram arkitektur i överensstämmelse med tidens ideal och den påminner starkt om en enklare variant av Adelcrantz ritningar till kronomagasinet på Skeppsholmen 1777.
Kungshallsmagsinet hade i bottenvåningen tolv portar klädda med järnbleck och fyra fönsteröppningar med luckor klädda antingen med järnplåt eller med kopparplåt. I övervåningen fanns fönsteröppningar på södra och norra fasaderna med kalkstensomfattningar och fönsterluckor.
Byggnaden användes som magasin för spannmål och lakegods (förvaring av kött liggande i saltlake). År 1822 utfördes ritningar till en påbyggnad av huset och ändring av taket på magasinet av A P Wallenstrand. De övre våningarna och vindsvåningen inreddes 1896 varvid tio fönster togs upp. De ursprungliga fönstren fråntogs sina luckor för att byggnaden skulle ges ett enhetligt utseende och kalkstensomfattningarna putsades. Samtidigt tillbyggdes två nya trapphus vid båda gavlarna och takkupor på båda takfallen.
Ett signalhorn och en semaforeringsplatta utfördes 1929 på Kungshallsmagasinets östra trapphus. En signalmast restes samma år. År 1957 inrättades kyl- och frysrumsanläggning, vilken utökades 1961. Byggnaden restaurerades 1986 och innehåller nu magasin för Blekinge läns museum.
Kungshallsmagasinet representerar den för Marinen och Stumholmen vitala förråds- och lagringsfunktionen. Kungshallsmagasinet är samtida med flera av örlogsbasens monumentala byggnader och är såväl exteriört som interiört välbevarad. Som blickfång, både från sjö- och landsida, är Kungshallsmagasinet av stor betydelse.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1992-04-07, Dnr 221-6146-91

Stumholmen, Kungshallsmagasinet
De äldsta delarna av Kungshall är bastionen från 1680-talet och denna byggdes enligt Dahlberghs och Stuarts ursprungliga befästningsplan för Karlskrona. Efter denna grundläggningsperiod i slutet av 1600-talet och några decennier in på 1700-talet avstannade byggnadsverksamheten i brist på statligt intresse och finansiering. Med Gustav III:s tillträde 1771, började en ny period av intensiv verksamhet vid örlogsbasen. af Chapman anlitades som skeppsbyggmästare och verksamheten drog dit nya hantverkare. Näringslivet blomstrade. Under denna period byggdes Kungshallsmagasinet, Slup- och barkasskjulet, Inventariekammaren, Wasa-skjulet, Mönstersalen och Bildhuggarverkstaden. På 1820-talet fanns på Kungshall: magasinet, en saltbod, ett corps de garde, en kulugn och ett flaggspel.
Kungshallsmagasinet - Kungshallsmagasinet, som byggdes i bastionens mitt, är uppfört 1782-92, ursprungligen som en tvåvåningsbyggnad av tegel med skiffertak. Plan och detaljer är signerade av Nordencreutz. (Han är troligen den ansvarige arkitekten.) byggnaden har fått en mycket medveten stram arkitektur i överensstämmelse med tidens ideal och den påminner starkt om en enklare variant av Adelcrantz ritningar till kronomagasinet på Skeppsholmen 1777.
Kungshallsmagsinet hade i bottenvåningen tolv portar klädda med järnbleck och fyra fönsteröppningar med luckor klädda antingen med järnplåt eller med kopparplåt. I övervåningen fanns fönsteröppningar på södra och norra fasaderna med kalkstensomfattningar och fönsterluckor.
Byggnaden användes som magasin för spannmål och lakegods (förvaring av kött liggande i saltlake). År 1822 utfördes ritningar till en påbyggnad av huset och ändring av taket på magasinet av A P Wallenstrand. De övre våningarna och vindsvåningen inreddes 1896 varvid tio fönster togs upp. De ursprungliga fönstren fråntogs sina luckor för att byggnaden skulle ges ett enhetligt utseende och kalkstensomfattningarna putsades. Samtidigt tillbyggdes två nya trapphus vid båda gavlarna och takkupor på båda takfallen.
Ett signalhorn och en semaforeringsplatta utfördes 1929 på Kungshallsmagasinets östra trapphus. En signalmast restes samma år. År 1957 inrättades kyl- och frysrumsanläggning, vilken utökades 1961. Byggnaden restaurerades 1986 och innehåller nu magasin för Blekinge läns museum.
Kungshallsmagasinet representerar den för Marinen och Stumholmen vitala förråds- och lagringsfunktionen. Kungshallsmagasinet är samtida med flera av örlogsbasens monumentala byggnader och är såväl exteriört som interiört välbevarad. Som blickfång, både från sjö- och landsida, är Kungshallsmagasinet av stor betydelse.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1992-04-07, Dnr 221-6146-91

Stumholmen, Kungshallsmagasinet
De äldsta delarna av Kungshall är bastionen från 1680-talet och denna byggdes enligt Dahlberghs och Stuarts ursprungliga befästningsplan för Karlskrona. Efter denna grundläggningsperiod i slutet av 1600-talet och några decennier in på 1700-talet avstannade byggnadsverksamheten i brist på statligt intresse och finansiering. Med Gustav III:s tillträde 1771, började en ny period av intensiv verksamhet vid örlogsbasen. af Chapman anlitades som skeppsbyggmästare och verksamheten drog dit nya hantverkare. Näringslivet blomstrade. Under denna period byggdes Kungshallsmagasinet, Slup- och barkasskjulet, Inventariekammaren, Wasa-skjulet, Mönstersalen och Bildhuggarverkstaden. På 1820-talet fanns på Kungshall: magasinet, en saltbod, ett corps de garde, en kulugn och ett flaggspel.
Kungshallsmagasinet - Kungshallsmagasinet, som byggdes i bastionens mitt, är uppfört 1782-92, ursprungligen som en tvåvåningsbyggnad av tegel med skiffertak. Plan och detaljer är signerade av Nordencreutz. (Han är troligen den ansvarige arkitekten.) byggnaden har fått en mycket medveten stram arkitektur i överensstämmelse med tidens ideal och den påminner starkt om en enklare variant av Adelcrantz ritningar till kronomagasinet på Skeppsholmen 1777.
Kungshallsmagsinet hade i bottenvåningen tolv portar klädda med järnbleck och fyra fönsteröppningar med luckor klädda antingen med järnplåt eller med kopparplåt. I övervåningen fanns fönsteröppningar på södra och norra fasaderna med kalkstensomfattningar och fönsterluckor.
Byggnaden användes som magasin för spannmål och lakegods (förvaring av kött liggande i saltlake). År 1822 utfördes ritningar till en påbyggnad av huset och ändring av taket på magasinet av A P Wallenstrand. De övre våningarna och vindsvåningen inreddes 1896 varvid tio fönster togs upp. De ursprungliga fönstren fråntogs sina luckor för att byggnaden skulle ges ett enhetligt utseende och kalkstensomfattningarna putsades. Samtidigt tillbyggdes två nya trapphus vid båda gavlarna och takkupor på båda takfallen.
Ett signalhorn och en semaforeringsplatta utfördes 1929 på Kungshallsmagasinets östra trapphus. En signalmast restes samma år. År 1957 inrättades kyl- och frysrumsanläggning, vilken utökades 1961. Byggnaden restaurerades 1986 och innehåller nu magasin för Blekinge läns museum.
Kungshallsmagasinet representerar den för Marinen och Stumholmen vitala förråds- och lagringsfunktionen. Kungshallsmagasinet är samtida med flera av örlogsbasens monumentala byggnader och är såväl exteriört som interiört välbevarad. Som blickfång, både från sjö- och landsida, är Kungshallsmagasinet av stor betydelse.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1992-04-07, Dnr 221-6146-91

Stumholmen, Kungshallsmagasinet
De äldsta delarna av Kungshall är bastionen från 1680-talet och denna byggdes enligt Dahlberghs och Stuarts ursprungliga befästningsplan för Karlskrona. Efter denna grundläggningsperiod i slutet av 1600-talet och några decennier in på 1700-talet avstannade byggnadsverksamheten i brist på statligt intresse och finansiering. Med Gustav III:s tillträde 1771, började en ny period av intensiv verksamhet vid örlogsbasen. af Chapman anlitades som skeppsbyggmästare och verksamheten drog dit nya hantverkare. Näringslivet blomstrade. Under denna period byggdes Kungshallsmagasinet, Slup- och barkasskjulet, Inventariekammaren, Wasa-skjulet, Mönstersalen och Bildhuggarverkstaden. På 1820-talet fanns på Kungshall: magasinet, en saltbod, ett corps de garde, en kulugn och ett flaggspel.
Kungshallsmagasinet - Kungshallsmagasinet, som byggdes i bastionens mitt, är uppfört 1782-92, ursprungligen som en tvåvåningsbyggnad av tegel med skiffertak. Plan och detaljer är signerade av Nordencreutz. (Han är troligen den ansvarige arkitekten.) byggnaden har fått en mycket medveten stram arkitektur i överensstämmelse med tidens ideal och den påminner starkt om en enklare variant av Adelcrantz ritningar till kronomagasinet på Skeppsholmen 1777.
Kungshallsmagsinet hade i bottenvåningen tolv portar klädda med järnbleck och fyra fönsteröppningar med luckor klädda antingen med järnplåt eller med kopparplåt. I övervåningen fanns fönsteröppningar på södra och norra fasaderna med kalkstensomfattningar och fönsterluckor.
Byggnaden användes som magasin för spannmål och lakegods (förvaring av kött liggande i saltlake). År 1822 utfördes ritningar till en påbyggnad av huset och ändring av taket på magasinet av A P Wallenstrand. De övre våningarna och vindsvåningen inreddes 1896 varvid tio fönster togs upp. De ursprungliga fönstren fråntogs sina luckor för att byggnaden skulle ges ett enhetligt utseende och kalkstensomfattningarna putsades. Samtidigt tillbyggdes två nya trapphus vid båda gavlarna och takkupor på båda takfallen.
Ett signalhorn och en semaforeringsplatta utfördes 1929 på Kungshallsmagasinets östra trapphus. En signalmast restes samma år. År 1957 inrättades kyl- och frysrumsanläggning, vilken utökades 1961. Byggnaden restaurerades 1986 och innehåller nu magasin för Blekinge läns museum.
Kungshallsmagasinet representerar den för Marinen och Stumholmen vitala förråds- och lagringsfunktionen. Kungshallsmagasinet är samtida med flera av örlogsbasens monumentala byggnader och är såväl exteriört som interiört välbevarad. Som blickfång, både från sjö- och landsida, är Kungshallsmagasinet av stor betydelse.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1992-04-07, Dnr 221-6146-91

Stumholmen, Kungshallsmagasinet
De äldsta delarna av Kungshall är bastionen från 1680-talet och denna byggdes enligt Dahlberghs och Stuarts ursprungliga befästningsplan för Karlskrona. Efter denna grundläggningsperiod i slutet av 1600-talet och några decennier in på 1700-talet avstannade byggnadsverksamheten i brist på statligt intresse och finansiering. Med Gustav III:s tillträde 1771, började en ny period av intensiv verksamhet vid örlogsbasen. af Chapman anlitades som skeppsbyggmästare och verksamheten drog dit nya hantverkare. Näringslivet blomstrade. Under denna period byggdes Kungshallsmagasinet, Slup- och barkasskjulet, Inventariekammaren, Wasa-skjulet, Mönstersalen och Bildhuggarverkstaden. På 1820-talet fanns på Kungshall: magasinet, en saltbod, ett corps de garde, en kulugn och ett flaggspel.
Kungshallsmagasinet - Kungshallsmagasinet, som byggdes i bastionens mitt, är uppfört 1782-92, ursprungligen som en tvåvåningsbyggnad av tegel med skiffertak. Plan och detaljer är signerade av Nordencreutz. (Han är troligen den ansvarige arkitekten.) byggnaden har fått en mycket medveten stram arkitektur i överensstämmelse med tidens ideal och den påminner starkt om en enklare variant av Adelcrantz ritningar till kronomagasinet på Skeppsholmen 1777.
Kungshallsmagsinet hade i bottenvåningen tolv portar klädda med järnbleck och fyra fönsteröppningar med luckor klädda antingen med järnplåt eller med kopparplåt. I övervåningen fanns fönsteröppningar på södra och norra fasaderna med kalkstensomfattningar och fönsterluckor.
Byggnaden användes som magasin för spannmål och lakegods (förvaring av kött liggande i saltlake). År 1822 utfördes ritningar till en påbyggnad av huset och ändring av taket på magasinet av A P Wallenstrand. De övre våningarna och vindsvåningen inreddes 1896 varvid tio fönster togs upp. De ursprungliga fönstren fråntogs sina luckor för att byggnaden skulle ges ett enhetligt utseende och kalkstensomfattningarna putsades. Samtidigt tillbyggdes två nya trapphus vid båda gavlarna och takkupor på båda takfallen.
Ett signalhorn och en semaforeringsplatta utfördes 1929 på Kungshallsmagasinets östra trapphus. En signalmast restes samma år. År 1957 inrättades kyl- och frysrumsanläggning, vilken utökades 1961. Byggnaden restaurerades 1986 och innehåller nu magasin för Blekinge läns museum.
Kungshallsmagasinet representerar den för Marinen och Stumholmen vitala förråds- och lagringsfunktionen. Kungshallsmagasinet är samtida med flera av örlogsbasens monumentala byggnader och är såväl exteriört som interiört välbevarad. Som blickfång, både från sjö- och landsida, är Kungshallsmagasinet av stor betydelse.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1992-04-07, Dnr 221-6146-91