kåtastång

Om tältkåtan (1938.40.0002a-u):

Det finns olika typer av kåtor. (Se modellerna 1972.18.0006-10!) Den vanligaste kåtan är den flyttbara tältkåtan, goatti (syd-) eller goahti (nord-) samiska. Kåtorna kunde hållas upp av olika träkonstruktioner. Kåta nr. 1938.40.0002 är en bågsaxkåta. Den baseras på samma sinrika konstruktion som bågstångskåtan (se modell: 1972.18.0010), men är en lättare transporterbar variant. Kåtastängerna kallas generellt goattimuorra (pl. goatimuorrat) och ska vara 16-18 stycken, enl. Elgström, 1922. De fyra böjda stängerna som bildar stommen i kåtan heter bael’lji, var och en av de övriga stängerna cag’gi (-gg). (Syd sam.) (Läs även om kåtaduken och kåtadörren, samt inventarierna!)

Sätter sig trollsparven, siisas, eller kråkan på kåtastängerna, betyder det olycka och dödsfall i kåtan. (Elgström, 1922: 340) (För förklaringar om fåglarnas religionssymboliska betydelser läs ”Trolltrummans hemlighet. En socialantropologisk rekonstruktion av samernas förlorade naturreligion” av Saga du Nord. )

Se även hur kåta stängerna forslades vid flyttningarna på vintern i kåtasläden och på sommaren med klövjeraid.

Relaterade sökningar:
Register: [alla] FOLNAM: samer OBJTXT [innehåller]:
byggnader
kåta
arran

kåta: 1938.40.0002
kåtaduk: 1939.70.0348, 1938.40.0002s,t.
kåtadörr: 1938.40.0002u (till kåta 1938.40.0002)
kåtastege: 1938.40.0003
kåtasläde: 1938.40.0001
kåta-modellerna: 1972.18.0006-10

Referenser:
s. 230-260 i Phebe Fjellströms bok Samernas samhälle i tradition och nutid. Nordstedts förlag: Stockholm, 1985. ISBN 91-1-853222-5)
s. 145-147 i Ossian Elgströms bok Karesuandolapparna 1916-1919. Åhlén & Åkerlund: Stockholm, 1922. [Bra skisser!]