Om kåtans duk:
Kåtaduken heter loavdda, på samiska. Från början var den troligen tillverkad av kokad björkbark, som hos vissa sibiriska folk. (Se Potapov, 1964: 762) Under medeltiden blev den utifrån inköpta vadmalen (av ylle) vanlig. Det behövdes 18 aln (10.8 meter) vadmal för en kåta. På vinterkåtan lade man dessutom vävda ranor för att isolera och utestänga fukten.
Relaterade sökningar:
Register: [alla] FOLNAM: samer OBJTXT [innehåller]:
byggnader
kåta
kåta: 1938.40.0002
kåtaduk: 1939.70.0348, 1938.40.0002s,t.
kåtadörr: 1938.40.0002u (till kåta 1938.40.0002)
Referenser:
s. 230-260 i Phebe Fjellströms bok Samernas samhälle i tradition och nutid. Nordstedts förlag: Stockholm, 1985. ISBN 91-1-853222-5)
s. 145-147 i Ossian Elgströms bok Karesuandolapparna 1916-1919. Åhlén & Åkerlund: Stockholm, 1922. [Bra skisser!]
s. 763 Levin Potapov, The peoples of Siberia, (Russian Academy of Science, Moscow, 1956) University of Chicago Press, 1964.
(Finns i VKMs bibliotek.)
(av Madeleine Stirnimann, socialantropolog VKM Göteborg, 2010)