FÅGLUMS KYRKA

Kyrkan uppfördes av gråsten under 1130-talet, till vilken tid ett bevarat remstycke i västpartiet dendrokronologiskt daterats. Kyrkan hade typisk sydportal och smalare rakt kor. Vid inventeringen 1583 var kyrkan i ett bedrövligt skick emedan taket blåst av. Vid mitten av 1600-talet tillkom predikstolen med sitt ljudtak. Sannolikt 1712 reparerades muren och taket spåntäcktes. År 1732 byggdes ett fullbrett kor med tidstypisk tresidig avslutning. Säve berättar i en inventering 1863 att predikstolen var placerad över altaret. Altaruppsats skänktes till kyrkan 1761 av ryttmästare Samuel Åkerhjelm och dennes fru Ulrica Eleonora Hierta på Tegalund. Samma år dekorerades kyrkan med takmålningar och draperingar av Johan Wahlin från Skara. 1787 och 1792 reparerades takets spåntäckning. 1826 reparerades fönstren. Fram mot 1800-talets mitt var kyrkan i så dåligt skick att "regn och snö drev in". 1845 målades kyrkan utvändigt och ett nytt fönster bröts upp i den norra långsidan. Sannolikt 1850 ersattes takets spåntäckning med tegel och två år senare skall det fallfärdiga vapenhuset ha ersatts av ett nytt timrat. Sistnämnda år renoverades interiören. Nytt golv av kalksten och brädor anbringades. Bänkarna ombyggdes, liksom altaret, läktaren kortades något för att ej skymma fönstren. Hela interiören ommålades.
Medeltidskyrkan klarade sig igenom alla planer på rivning och nybygge under 1800-talets andra hälft. 1876 målades dock hela interiören vit. En större renovering genomfördes 1883 då en sakristia uppfördes i resvirke. Predikstolen flyttades till nordsidan där den nåddes via en passage från sakristian. Altaret nygjordes och altarringen vidgades. En ny ommålning genomfördes. 1899 installerades en kamin och ovanpå det gamla innertaket spikades ett nytt av pärlspont.
Med vikande befolkningssiffror försvann alla planer på nybyggnad under början av 1900-talet. Istället väcktes frågan om restaurering. Denna kom till stånd 1929 efter ritningar av länsarkitekt Allan Berglund, Skövde. Sakristia och vapenhus var båda förfallna och ersattes av nya i granit. Taket lades om, fasadernas puts lagades och målades. Fönstren nygjordes. Det senaste innertaket täcktes med ett nytt av slätspont. Korgolvet höjdes och ett nytt brädgolv inlades i bänkkvarteren. Bänkarnas ryggar och sitsar byggdes om till större bekvämlighet. De besvärliga läktartrapporna ersattes med en ny. Läktarbröstet som vid något tillfälle fått en utkragning, gjordes rakt. Korbänkarna borttogs, predikstolen flyttades till sin nuvarande plats på södra sidan, och kompletterades med en extra sida på korgen och en trappa med skärm. Dopfunten som tidigare varit fot till korgen togs åter i bruk. En ny ingång upptogs till sakristian och en nisch för kamin och skorsten anordnades. Alla dörrar och portar nygjordes. Predikstol, altaruppsats, madonna, bänkdörrar och draperimålningar konserverades. Hela interiören ommålades.
År 1946 ersattes kaminen av elvärme. 1950 installerades den första orgeln. 1971 konserverades madonnan ånyo sedan angrepp av trägnagare upptäckts. 1981 skedde takomläggning samt total omputsning och målning av exteriören (med undantag för sakristian). Rötskadade hammarband utbyttes. 1996 byggdes ny textilförvaring i sakristian, vars rötskadade golv då åtgärdades.

FÅGLUMS KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus med medeltida västparti, vilket åt öster tillbyggdes 1761 med fullbrett femsidigt kor. I norr är en sakristia och i väster vapenhus från 1929.
FASAD - Kyrkan vilar på en ojämn låg sockel av gråsten, med synliga grundstenar under västgaveln. Stommen av gråsten bär en kvastad puts med vitkalkning. Sakristian är spritputsad med slätputsade omfattningar. På nordsidan är skarven mellan medeltidens och 1700-talets murverk mycket tydlig med ett språng under takfoten. Den befinner sig direkt väster om långhusets östra fönsteraxel. På den södra långsidan är skarven markerad med en ristning, liksom den igenmurade sydporten.
FÖNSTER - Alla fönster har foder, bågar och spröjs av gråmålat trä, samt härrör från 1929 om inget annat anges. De flesta rutorna är blåsta. Smygarna följer fönstrens form. De rundbågade långhusfönstren har T-post och tre övervägande öppningsbara ytterlufter. De två nedre lufterna har tio rutor var och lunetten åtta. En del av bågarna har beslag. De sluttande solbänkarna av skråkantad kalksten är ursprungliga i norr och från 1929 i söder. I västgaveln är en lunett med enkel luft från 1800-talets andra hälft. Denna har tolv rutor i blyspröjs. Sakristians kvadratiska fönster har mittpost med två öppningsbara lufter, vilka har sex rutor var. Vapenhuset har två runda fönster med enkel luft och fyra rutor där spröjsningen bildar ett likarmat kors.
PORT - De tre portarna tillkom 1929 och är raka med panel där parallella diagonaler korsar varandra. Smygarna följer portarnas form och framför dem är granittrappor.
TAK - Långhuset har ett brant sadeltak, valmat över koravslutningen. Sakristia och vapenhus har flackare sadeltak. Alla täcks de av enkupigt lertegel. De sentida vindskivorna är av vitmålat trä, de ursprungliga raka takfötterna av beigt målat trä. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt.

FÅGLUMS KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus med fullbrett kor i öster. Sistnämnda med tresidig avslutning och sakristia i norr. I väster är ett vapenhus. Den intima interiören ger en god bild av barocken i landsortens kyrkor. Senare tiders ingrepp har varit tämligen skonsamma. Rummet förmedlar ett starkt intryck av ålderdom där den fint bibehållna patinan är en viktig faktor.
LÅNGHUS - Det påtagligt smala långhuset har ingång samt läktare i väster. Rummet har två fönsteraxlar. Bänkkvarteren delas av en smal mittgång som understryker rummets ursprungliga karaktär. Över denna hänger två träkronor och en mässingskrona. I det nordvästra hörnet är en svängd läktartrappa från 1929 av gråmålade brädor med sentida ledstång i furu. I söder är predikstolen, delvis omgiven av bänkrader.
GOLV - I mittgången är nötta hällar av grå kalksten från 1853. Bänkkvarterens golvnivå är något högre med fernissade brädor från 1929.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. Murytorna är ojämna, särskilt i den medeltida västra delen. Mellan fönsteraxlarna är ett språng på omkring 30 centimeter mot 1732 års tunnare murverk. Längst i väster på den södra långsidan är en smyg efter den ursprungliga sydporten som igenmurats. Kring fönstren är röda draperimålningar, utförda 1761 av Johan Wahlin från Skara. Ett litet antal trälampetter från 1700-tal bidrar till atmosfären. På nordväggen sitter en madonna.
PORT - Till vapenhuset är en rak port från 1929 med tre halvfranska fyllningar och grå marmorering samt strukturmålning. Den sitter i en djup smyg.
FÖNSTER - De rundbågade fönstren har T-post och tre innanlufter från 1929 där enbart lunetten har en spröjsning med två rutor. Foder, bågar och spröjs är av gråmålat trä. De djupa smygarna följer fönstrens form och har sluttande fönsterbänkar.
TAK - Det plana gråmålade brädtaket är från 1929 och sitter ovanpå 1899 års pärlspontstak, vilket i sin tur täcker 1761 års dekorerade tak. De gråmarmorerade taklisterna har en rak profil. Under läktaren är ett gråmålat brädtak, samtida med denna. På detta sitter två vita kupade glasarmaturer.
KOR - Det femsidiga koret har ingång i söder och dörr till sakristia i norr. På ömse sidor om altaret är två fönster. I söder är predikstolstrappan och i norr dopfunt, nummertavla och golvur. Över koret hänger två mässingskronor och en träkrona.
GOLV - På golvet ligger nötta kalkstenshällar från 1853. Nivån är ett trappsteg högre än i långhuset. Inom altarringen ligger det ännu ett trappsteg högre.
VÄGG - Som långhus. I nordväggen är ett järngaller från 1929 med förgyllt kors uppsatt, vilket täcker den gamla kaminnischen. Under fönstren sitter vita radiatorer. Altaruppsatsen hänger på väggen ovan altaret.
PORT - Korporten utgörs av en rak pardörr från 1929 med fem kvadratiska fyllningar per dörrhalva. Dessa är gråmarmorerade och ramstyckena strukturmålade i samma färg. Porten sitter i en grund stickbågad smyg.
INNERDÖRR - Till sakristian är en rak dörr från 1929 med tre halvfranska fyllningar och samma bemålning som porten. Den sitter i en djup rak smyg.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Som långhus.
FAST INREDNING
ALTARE - Det väggfasta altaret från 1883 består av liggande grått strukturmålad slätspont. På fronten är en fyllning och längs altarskivan en kontursågad drapering med blomreliefer.
ALTARUPPSATS - Den skurna altaruppsatsen är ett arbete i bondbarock som enligt inskription förärades kyrkan år 1761 av Samuel Åkerhjelm och hans maka Ulrika Eleonora Hierta. Den höga predellan har i mitten en oval buktande medaljong som bär denna inskription och omges av akantusreliefer. På dess bas är ännu en inskription som förtäljer om kyrkans renovering 1853. På sidorna är fruktgirlander och atlanter i form av bonddrängar i friskulptur, vilka bär de slanka halvkolonner som inramar corpus. Sistnämnda utgörs av ett rundbågat mittfält, inramat av lagerband. I detta är en kalvariegrupp med Kristus i friskulptur. På sidorna står halvskulpturer av Paulus och Petrus. Corpus bryter igenom det raka entablement som halvkolonnerna bär och har ett tresidigt krön i vilket en sky är målad kring en uppgående sol i förgylld plåt. I svicklarna är kraftigt skulpterade änglaflykter. På sidorna av corpus är skuren akantusdekor med en manlig och en kvinnlig sjöjungfru. Dessa båda bär kronor ur vilka yviga palmblad växer upp. På entablementets sidor står två ynglingar med spjutet och törnekronan. På krönet sitter en basunängel med ett textband i handen. Altaruppsatsen är målad i främst brunt, grönt och svart. Bildhuggaren är okänd, men altaruppsatsen är närmast identisk med motsvarande i Älgarås kyrka varför de sannolikt har samme mästare.
ALTARRING - Den halvrunda altarringen som ombyggdes 1883 löper ända in till väggen och har två grindar. Dess kontursågade balusterdockor kläddes 1929 med träfiberskivor på baksidan. Bemålningen utgörs av en ljusbrun marmorering. Knäfall och armstöd är stoppade.
BÄNKINREDNING - Den slutna bänkinredningen består av 14 rader i söder och 13 i norr. Dessa löper ända in till väggen. Mot koret är skärmar med halvfranska fyllningar. De lutande ryggarna med bokbräda, samt sitsarna med radiatorer härrör från 1929. Samma ålder gäller för gavlarna. Dörrarna är liksom skärmarna sannolikt från 1700-talet (möjligen ombyggda 1852-53). De har halvfranska fyllningar med numrering, ursprungliga gångjärn och träklossar som lås. Fyllningarna bär en grå marmorering och ramstyckena en mörkare strukturmålning. Invändigt bär bänkarna en brun strukturmålning.
PREDIKSTOL - Predikstolen är ett välproportionerat arbete från 1600-talets mitt med drag av både senrenässans och barock. Den höga femsidiga korgen har en förkroppad bas och gesims. Sidornas rundbågsfyllningar har målade rokokoornament och på hörnen är slanka halvkolonnetter. På krönet står ett timglas som hålls uppe av en ros i smide, vilken även fungerar som ljusarm. Korgen vilar på en åttasidig fot från 1929. Trappskärmen från samma år upprepar korgens utformning. Över predikstolen hänger ett samtida ljudtak från ett träfäste med vriden järnstång. I dess himmel är en förgylld duva och dekormålningar i form av kors och rundlar. Längs nederkanten är enkla kontursågningar, på sidorna målade fyllningar och på krönlistens sidor genombrutna frontoner. Ljudtaket avslutas med en genombruten lökkupol. Predikstolens bemålning utgörs främst av brunt och rött med viss marmorering.
ORGEL - Orgeln är byggd av Tostareds kyrkorgelfabrik 1950 och har sju stämmor fördelade på två manualer och en pedal. Registraturen är pneumatisk. Fasaden är från 1950 års Tostaredsorgel. Den går ända upp till taket och utgörs av ett liggande pipfält som flankeras av två tureller. Orgelhuset går ända in till västgaveln och har fyllningar med brun marmorering. Spelbordet är placerat vid sydväggen. Vid sidan av denna orgel finns en elektisk av märket Johannus med två manualer, pedal och 29 stämmor. Spelbordet av ljust trä är vänt mot öster.
LÄKTARE - Läktaren härrör från 1700-talet. Den vilar på fem barkade och gråmarmorerade stolpar. Bröstets halvfranska fyllningar är likaså gråmarmorerade medan ramstyckena har en grå strukturmålning. Kring trappuppgången är en ursprunglig barriär av stående gråmålade breda brädor med en kraftig profilerad list i brun lasyr. Golvet täcks av heltäckningsmatta. Vid sydväggen står den gamla orgeln och en äldre bänk.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den tvådelade dopfunten är av sandsten. Den rundade cuppan har skrånande undersida och arkader med ristningar. I dessa är en get och en fransk lilja, ett kors och kedjeornamentik. Den höga rundade foten smalnar av uppåt med en vulst och bär längsgående ristningar. Funten har antydan till uttömningshål och torde dateras till 1200-talets mitt.
NUMMERTAVLA - Den svarta nummertavlan härrör från 1700-talet och har tresidigt krön samt kan vridas. Den sitter på en sentida enkel gråmålad träfot med två äldre ljusarmar av trä och järn. MADONNA - Den tronande madonnan med barnet är ett arbete från 1400-talet, i senare tid brunmålat.
VAPENHUS - Det rektangulära vapenhuset har port i öster och väster, fönster i norr och söder. Vid nordväggen står en enkel gråmålad träbänk och i söder ett bokbord i ljust trä.
Allt härrör från 1929.
GOLV - Golvet utgörs av slipade rektangulära kalkstensplattor.
VÄGG - De jämna murytorna är slätputsade och vitkalkade.
PORT - Ytterporten är rak och med tre liggande halvfranska fyllningar och ett hamrat järnhandtag. Fyllningarna är gråmarmorerade och ramstyckena bär grå strukturmålning.
FÖNSTER - De runda fönstren har enkel gråmålad innanluft av trä utan spröjsning. Smygarna följer fönstrens form.
TAK - Det plana taket av slätspont är målat med vinrankor på grågrön botten.
SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian har ingång i öster och dörr till koret i söder, samt i norr ett fönster. I det sydvästra hörnet är en sentida liggande textilförvaring med brunlaserade luckor som ansluter till rummets övriga utförande. I västväggen är ett inbyggt skrud- och elskåp. Allt är från 1929 om inget annat anges.
GOLV - Golvet består av fernissade furubrädor från 1996.
VÄGG - De jämna murytorna är slätputsade och vitkalkade. Den breda profilerade golvlisten och dörrfodren är målade i en mörkbrun färg.
PORT - Den raka porten har tre liggande halvfranska fyllningar och brun lasyr.
INNERDÖRRAR - Korporten behandlas ovan, fast har på insidan brun lasyr. Till skrudskåpet är en rak pardörr med stående halvfranska fyllningar och brun lasyr.
FÖNSTER - Det kvadratiska fönstret har mittpost och två ospröjsade innanlufter med grå bemålning. Det sitter i en djup rak smyg.
TAK - Det plana taket av slätspont är målat med vinrankor på grågrön botten.