LOSHULTS KYRKA

Exteriör
Loshults kyrka utgörs sedan 1865 av ett långhus med inkorporerat kor i öster och torn i väster, korsarmar åt norr och söder i linje med koret samt en halvrund sakristia öster om koret. Byggnadens fasader är spritputsade och vitkalkade, utan markerad sockel. En del grundstenar skjuter ut precis i markhöjd kring delar av kyrkan men är i stort sett överputsade likt fasaden. Längs långhusets och korsarmarnas takfot är ett murat och putsat listverk. På långhusvinden finns åtminstone en av mallarna till listverken bevarade. På sakristian finns ett enkelt profilerat listverk av trä. Kring tornets takfot löper ett profilerat listverk med tandfris.

Långhuset och korsarmarna täcks av sadeltak och sakristan av ett konformat tak. Tornet har ett tälttak, krönt av en fyrsidig lanternin med tälttak och en hög spira i mitten. I toppen på spiran finns en förgylld kula och kors. Samtliga tak har skivtäckning av kopparplåt med förskjutna skarvar. Lanterninens sidor täcks av en stående, gråmålad träpanel med parställda rundbågiga blinderingar i varje väderstreck. Blinderingarna är målade med korslagda spröjsar och omfattningar av vitmålade brädor. Ovan varje par blinderingar är en svartmålad urtavla med förgyllda visare och siffror.

I samtliga fönsteröppningar finns fönsterbågar av gråmålat trä av mer eller mindre likartat utseende. Långhuset har fyra rundbågade fönster med förskjuten tvärpost på var långvägg. Fönsterkarm och båge, samt mitt- och tvärpost sitter något indragna i fasaden. Varje fönster har fyra blyspröjsade lufter med utvändiga stormjärn och ålderdomliga beslag. Likadana fönster finns i tornets nedre våning, ett åt norr respektive söder. På korsarmarnas gavlar åt norr och söder är två rundbågiga fönster, med fyra lufter vardera, på ömse sidor om en portal. Fönsterkarm och båge, samt mitt- och tvärpost (vilken här är centrerad) är djupare indragna i murverket än de på långhuset. Samma utförande har två fönster på långhusets östra gavel, på ömse sidor om sakristian. Ovan korsarsarmarnas portaler är runda rosettfönster med ekerspröjsar. I sakristian finns två stickbågiga fönster med två lufter vardera och utvändiga stormjärn. Samtliga fönstersmygar är slätputsade med en smal, slätputsad omfattning. Långhusets västra gavel har ett halvt lunettfönster på var sida om tornet vilka ger ljus till läktaren. Över västporten i tornet sitter ett runt rosettfönster likt de på korsarmarnas gavlar. I höjd med klockvåningen har tornet två rundbågiga ljudöppningar åt varje väderstreck. Ljudöppningarna täcks av två träluckor vardera, utvändigt klädda med liggande, fasad träpanel i brun kulör.

Huvudentrén är belägen på tornets västra sida. En rundbågig, slätputsad och vit-kalkad omfattning, murad i fyra språng omger dubbla kopparklädda portar. Omfattningen har en sockel av granit. Portarnas beklädnad är dekorerad med korslagda plåtband som bildar ett rutmönster över dörrarna. Även tympanonfältet är kopparklätt och försett med texten Gån in i hans portar med tacksägelse, i hans gårdar med lov. Söderporten i södra korsarmens gavelsida har en utskjutande, murad och slätputsad omfattning vilken upptill avslutas av ett listverk. Den nedre delen av omfattningen är av granit och omfattar en granittrappa i två steg. Porten, som är stickbågig, har ett enkelt dörrblad som är klätt med träpanel i fiskbensmönster. Över dörren finns ett fönster med spröjs i samma kulör som dörren. I det slätputsade fältet ovan dörren sitter en textplatt av röd kalksten med förgylld text som lyder Gudi allena äran under konung Carl XIV Johans regering utvidgades detta Loushults tempel år 1825 AP. GJ. Cap. V: 48. 49

I norra korsarmen finns en enklare stickbågeformad port med en antydan till slät-putsad omfattning som dock har spritputsats över i senare tid. Det enkla dörrbla-det har samma sorts träpanel som södra porten. Portalomfattningens nedre del är av granit. Ingången till sakristian ligger på dess norra sida. Dörren, som omges av en kraftig granitomfattning, är utförd lika som korsarmarnas dörrar, med ett rombformat fönster i övre dörrbladet. En granittrappa leder upp till dörren.

Kyrkobyggnad
Kyrkan i Loshult är byggd 1591 efter att en tidigare kyrka på platsen brändes ner av svenska trupper under nordiska sjuårskriget år 1568. Den nedbrunna kyrkans ålder är okänd men utifrån traktens fornlämningsmiljö är det inte orimligt att den byggdes redan under medeltiden. Däremot har inga arkeologiska eller arkivaliska källor som bekräftar detta påträffats. En geometrisk karta från 1694 visar att kyr-kogården var kvadratisk vid denna tid, med en klockstapel i nordvästra hörnet, en stiglucka i västra muren och eventuellt en öppning även i södra muren. En teck-ning, enligt uppgift från 1696, visar kyrkan med långhus och rakslutet kor med koringång i öster. Av teckningen att döma verkar kyrkogården ha varit omgärdad av en mur. Kyrkan är framställd med en markerad sockel, fyra rundbågade föns-teröppningar i södra långhusväggen, en i korets södra vägg samt en ingång i ko-rets östra del. Kyrkans tak, liksom klockstapel, verkar ha varit täckta av spån. En-ligt bevarade räkenskaper försågs kyrkan under 1690-talet med nya fönster i lång-hus och kor, varför det sannolikt är de vi ser på illustrationen.

Under 1700-talets första del målades kyrkan om invändigt och inreddes med en ny läktare, nytt altarskrank samt en ny, sluten bänkinredning. Ett vapenhus byggdes, oklart var, och taket belades med nytt spån. År 1712 byggdes en sakristia vid ko-rets norra sida. 1780 nedmonterades den befintliga orgeln, som sades vara förbru-kad, och orgelläktaren byggdes om.

År 1825 hade befolkningen i socknen ökat så pass att en rejäl tillbyggnad av kyr-kan behövdes. Korsamar byggdes ut åt söder och norr, i linje med koret och en ny sakristia uppfördes öster om koret, allt efter ritningar av Johan Abraham Wilelius.

Bevarade bänklängder från 1828 och 1883 visar att platserna i kyrkan fördelades efter hemman. Gårdarnas storlek var sannolikt avgörande för hierarkin både i bänkarna, liksom i socknen i övrigt. Inhyses och egendomslösa brukade få sina platser på läktaren, eller längst bak i kyrkan.

Nära fyrtio år senare, 1861, förlängdes långhuset med 20 meter åt väster och tor-net uppfördes efter ritning av arkitekt Albert Törnqvist. Den omfattande om-byggnationen innebar att det mesta av 1500-talskyrkans väggar revs. Förutsatt att ritningarna från arkitekten följdes lämnades endast den östra korväggen kvar från 1591 års kyrka. Decenniet efter ombyggnaden finns uppgifter om en ny orgel och målningsarbeten. Lanterninen målades med vit oljefärg, tornets interiör målades med limfärg. Sakristia och kor vitkalkades. Gesimser, balusterdockor, dopfunt och andra detaljer bronserades. På 1890-talet installerades två järnkaminer för upp-värmning och tornur tillkom i lanterninen. Vid sekelskiftet putslagades kyrkan och vitkalkades ut- och invändigt. 1907 täcktes kyrktaken med papp och 1936 med kopparplåt då även tornkors och kula förgylldes.

1920 fick kyrkan en ny gestaltning invändigt då väggar och fönsternischer målades benvita med vita ramar och bänkinredningen ådrades för att efterlikna ljus ek. Under 1950-talet genomgick kyrkan en yttre underhållsrenovering och en mer genomgripande inre renovering efter planer av Georg Rudner vid Knut Nordenskjölds arkitektkontor. Exteriört behöll kyrkan sin karaktär, men invändigt blev förändringarna desto större. Långhusets bänkinredning ändrades så att mitt-gången breddades och två sidogångar skapades längs med norra och södra väg-garna. Längs med väggarna byggdes fasta bänkar och i korsarmarna byggdes läktarunderbyggnader. I koret och vapenhuset lades kalkstensgolv, likaså lades fönsterbänkar av kalksten. Sakristian försågs med en ingång i nordost. Kaminerna togs bort och elvärme installerades. Den vita färgen, som tillkommit under 1800-talet, avlägsnades på altarprediksstolen som dessutom förminskades genom att fyra oljemålningar togs bort. Två av dessa återplacerades 1962, men de två största är idag placerade på långhusets södra respektive norra vägg. I samband med ombyggnationen upptäcktes ett gravvalv från 1825 under sakristian. Vid korväggen, den enda delen av 1500-talskyrkan som är bevarad, upptäcktes vad som förmodas vara ett ursprungligt högaltare murat i gråsten och kalkbruk. Detta altare ska finnas bevarat under det nuvarande altaret. Tornspirans träkonstruktion och undertak förnyades. 1979 isolerades vindsbjälklaget. 1990 genomfördes ännu en omfattande inre renovering då kyrkans västra läktare försågs med underbyggnader och norra och södra läktarnas underbyggnader ändrades om. Värmeinstallationerna moderniserades, nya högtalare och ett skrudskåp tillkom. Ett väggaltare och en piscina installerades i sakristian. 1993 genomfördes en yttre renovering som omfattade fönsterrenovering, putslagningar och kalkavfärgning. Lanterninen reparerades också och textplattorna ovan västra respektive södra ingångarna konserverades.

Interiör
Ett vindfång innanför de dubbla ytterportarna i västtornet leder in till vapenhuset. Vindfångets väggar är murade medan innertak och väggen ovan porten är brädklädda. Här finns sentida dörrar vilka leder till olika biutrymmen. I ytterportens karm finns upphängningsbeslag efter en äldre port kvar. Till vapenhuset leder dubbla svängdörrar med gråmålat ramverk av trä, i övre och nedre delen av dörrbladen är lodräta glasade. Vapenhuset är ett rektangulärt rum med golv av grå och brun kalksten. Väggarna är huvudsakligen putsade och vitmålade, undantaget väggen mot vindfånget i väster samt trappbarriären, vilka båda är brädklädda. Mot södra väggen är en väggfast, gråmålad träbänk. Längs norra väggen leder en trätrappa upp till tornets första våning. I norra och södra väggen är rundbågiga fönster belägna i djupa mursmygar. Fönsterbänkarna är av brun, lågerhuggen kalksten. Innertaket utgörs av breda brädor målade i en blank, gråblå kulör. I en stickbågeformad, djup smyg är dörren till kyrkorummet vars dubbla, gråmålade dörrblad har tre fyllningar vardera. I norra dörrbladet finns ett runt titthål borrat så att man kan titta in i kyrkorummet.

Den västra delen av kyrkorummet utgörs av en sentida läktarunderbyggnad. Väggarna är vitmålade brädväggar med grå foder längs golv och dörröppningar, undantaget den västra väggen mot tornet som är murad och putsad. Golvbrädorna är kilsågade och vitskurade. Innertaket är av breda, målade brädor. Den norra delen av läktarunderbyggnaden rymmer kapprum och RWC, och den södra delen rymmer ett förberedelserum. Mittgången är öppen mot kyrkorummet och en grön gångmatta markerar riktningen mot koret. Den västra läktaren, tillika orgelläktare bärs upp av sex åttkantiga gråbeiga träpelare med polykroma och profilerade kapitäl.

Kyrkorummet är långsmalt, med inkorporerat kor i öster och korsarmar åt söder och norr i linje med koret. Korsarmarna har läktare vars fronter vilar på träpelare. Läktarfronterna går i liv med kyrkorummets långväggar. Golvet utgörs av kilsågade och vitskurade brädor. De murade väggarna i samtliga väderstreck är putsade och vitmålade och avslutas upptill av ett rikt profilerat listverk målat i gröngul marmorering och rött. Kyrkorummet täcks av ett tunnvalv av gråmålade, hyvlade brädor. Det finns tre rundbågiga fönster i vardera norra respektive södra långhus-väggen, samt ett stickbågeformat fönster på var sida om altaruppsatsen i kyrkans östra vägg. Över orgelläktaren i väster finns ett halvt lunettfönster på var sida om orgeln, i kyrkans västra vägg. I kyrkorummet finns två slutna bänkkvarter, fristående från väggarna. Bänkkvarteren har enbart luckor mot kyrkans mittgång. Fasta bänkar är placerade längs med ytterväggarna. Samtliga bänkar är målade i två ljusa, gröna nyanser med fyllningar i bänkdörrarna som är marmorerade i grått och vitt. En varm, röd kulör förekommer som accentkulör på ramverk och psalmbokshylla. Över mittgången hänger tre mässingskronor som kring fästet har takrosetter. På altarunderbyggnadens och kyrkorummets långväggar är flera ljusplåtar av mässing placerade. Mellan de två västligaste fönsteraxlarna finns också psalmnummertavlor med baldakintak av mässing. Mitt på vardera långväggen finns också två stora oljemålningar i förgyllda ramar med textplattor och förgyllda festonger. På södra väggen återger målningen ett Golgatamotiv, och på norra väggen Jesu uppståndelse. Dessa målningar ska tidigare ha suttit på varsin sida om altarpredikstolen.

Koret markeras av kalkstensgolv i rödbrun och grå kulör, upphöjt två trappsteg kring altaret. Huvudmotivet i koret är altarpredikstolen och altarringen, innanför vilken det ligger brädgolv. På ömse sidor altarpredikstolen är grå fyllningsdörrar vilka leder till sakristian. Dörrarna har tympanonfält med oljemålningar. På ömse sidor om dessa är psalmnummertavlor med förgyllda ramar. Överst i altarpredikstolen finns ett triangelformat motiv i en molnformation med bakomliggande, förgyllda solstrålar. Detta motiv förstärks genom dagsljus från ett fönster som sitter rakt bakom motivet. Utöver detta ljusinsläpp så flankeras hela altarpredikstolen av ett stickbågigt fönster på var sida. Framför altarringen finns en fristående ambo och en kormatta vävd i röllakan i varma röda och blå kulörer. I södra delen av koret, i anslutning till södra korsarmen, är dopfunten placerad. Norr om koret finns ett piano, en ljusbärare och en låsbar säkerhetsmonter med ett exemplar av Karl XII bibel från 1703. En del av den fasta bänken mot norra korsarmens altarunderbyggnad är försedd med gångjärn och har tidigare varit öppning till en förvaring av kistbåren.

Korsarmarna på ömse sidor om koret har likadana underbyggnader med diverse ekonomiutrymmen som textilförvaring, pentry m.m. Dörrarna till underbyggnaderna är enkla och gråmålade och kröns vardera av ett svartmålat textfält med förgylld text. Längs med gavelväggarna går trätrappor upp till läktarna vilka möblerade med enkla sittbänkar av oljemålat trä. Dessa bänkar är sannolikt av äldre modell än de i kyrkorummet. Ett rosettfönster över vardera läktaren bidrar med dagsljus. Läktarfronterna har vita ramverk med marmorerade fyllningar i grått, vitt och beigt.

Orgelläktaren i väster har en front med rikt profilerat listverk nedtill och ett enklare upptill. Läktarfronten är dekorerad med marmorerade fyllningsfält omgivna av förgyllda ramar och beigea färgfält. Läktarens mittparti skjuter ut över mittgången.

Mitt på läktaren är orgeln placerad. På ömse sidor om orgeln är halva lunettfönster i djupa smygar vilka utgör ljusinsläpp över läktaren. Bänkkvarter med enkelt utformade träbänkar i sluttande plan finns på var sida om orgeln.

Bakom koret ligger sakristian som nås genom de båda fyllningsdörrar som flankerar altaret. I vardera dörren finns ett litet oxögefönster i den övre fyllningen. Sakristians golv är av kilsågade, vitskurade brädor och sannolikt ursprungligt. Väggarna är putsade och vitmålade med en grå list längs golvet och en rosa taklist. Taket består av gråmålade brädor. En trappa med räcke i gråmålat trä leder till en gräddvit fyllningsdörr vilken leder till predikstolen. I norra väggen finns en innerdörr till entrén som tillkommit vid 1900-talets mitt. Mot östra väggen finns ett sakristiealtare med krucifix på väggen ovanför. Här finns också ett vitmålat knäfall med knäfall och överliggare klädda i rött tyg. Uppgången till predikstolen får ljus från fönstret med bakom altaruppsatsen. I uppgången till predikstolen är en ursparning i övre trappsteget där delar av en tegelmur kan ses.

Kyrkans torn med klockvinden samt vinden över kyrkorummet nås via trappan i vapenhuset. Från den första våningen leder två gråmålade, fyllningsdörrar i trä in på orgelläktaren. Här förvaras även en äldre järnbeslagen kista. Från och med nästa våning är tornet kallställt. Tornmurarnas murverk av stora gråstenar och kalkbruk framstår tydligt. Bjälklagen utgörs av grova, fyrkantsbilade furubjälkar. Här förvaras diverse byggnadsmaterial och en liten lucka leder in till vinden över långhuset som är låg, med saxsparrade takstolar. En trätrappa leder vidare till klockvåningen. Klockstolen är huvudsakligen gjord av kraftiga furubjälkar. Här finns dubbla ljudluckor i samtliga väderstreck i rundbågade muröppningar. I klockvåningens övre del finns en landgång med räcke runt ytterväggarna och ett innertak av brädor. Följande våning tar oss upp till taket under lanterninen där tornets murkrön är synliga. Bjälklaget är även här av furu och undertaket av smala furubrädor. En av brädorna är återanvänd och har tydliga spår av rödtjärning. Efter detta når vi lanterninen där en enkel trästege leder vidare upp i tornspiran. Här är mycket av bjälklaget utbytt till tryckimpregnerat virke. Lanterninens väggar består av enkla oisolerade brädväggar. Mellan en del brädor finns spår av tjära. Öppningsbara urtavlor finns i samtliga väderstreck. Här finns även ett väderskyddat utrymme för klockans urverk. På väggarna finns flera anteckningar från tidigare åtgärder, bland annat Målat 1888 IBS.

Inredning och inventarier
Kyrkans altarpredikstol tillkom 1825, i samband med att kyrkan byggdes till med korsarmar och ny sakristia. Den äldre predikstolskorgen från 1590-talet inkorporerades då i den nya anordningen. Korgen flankeras av oljemålningar omgivna av kolonner med förgyllda kapitäl och marmorerade listverk. Målningarna står ovanpå tillika marmorerade fält med textfält i svart med förgylld text. Mitt under korgen är en oljemålning med förgylld ram som återger motivet Nattvarden. Ovan korgen flankerar två oljemålade, utsågade figurer på svarta textfält ett triangulärt motiv med Jungfru Maria och Jesusbarnet. Kring triangeln är texten Gud är kärleken. Motivet omges av ett moln med putti och därom ett förgyllt strålknippe. Bakom detta är ett fönster vars ljusinsläpp förstärker motivet. På baksidan av motivet med Jungfru Maria och Jesus är en glasruta med ett ord på hebreiska inskrivet. Detta syns enbart från uppgången till predikstolen. Från taket hänger en vitmålad duva. Under tidigt 1900-tal togs delar av altaruppsatsen bort. Under 1950-talet återställdes den ursprungliga färgsättningen efter att hela altaruppsatsen vitmålats och bronserats under 1800-talet. Predikstolskorgen nås via en trappa i sakristian. Dörren, trappan och insidan av predikstolskorgen ger ett ålderdomligt intryck, liksom den fasta, uppfällbara sittpall som finns monterad där.

Altarringen har en kraftig sockel av trä, med ett knäfall klätt med grönt sammetstyg. Balustraden består av kraftiga, svarvade balusterdockor i grått med förgyllda detaljer. Överliggaren av trä är målad i gröngrå kulör.

Dopfunten är av trä och daterad till 1600-tal. Cuppan har formen av en åttkantig urna, vitmålad med bronserade kanter. Skaftet, som smalnar av mot cuppan, har samma färgsättning som denna. Foten är gråmålad och utkragande mot basen. Ett åttkantigt dopfat tillhör uppsättningen sedan 1950.

Bänkinredningen är enligt vård- och underhållsplanen för kyrkan från renoveringen 1951-52. Det framgår inte om den äldre bänkinredningen byggdes om eller om den nytillverkades i sin helhet. Muntliga uppgifter säger att samtliga bänkar lyftes ut på 1950-talet och inga uppenbara spår av ålderdomligt material är synligt idag. Inredningen utgörs av två slutna bänkkvarter i långhuset samt väggfasta bänkar längs södra och norra långhusväggarna. Bänkarna är målade i en blekt grön kulör med marmorerade fyllningar på dörrarna. På listverk finns en kontrasterande roströd kulör. På läktarna finns en öppen bänkinredning, på sluttande golv. Bänkarna är av enklare typ än de i kyrkorummet, gråmålade, med släta gavlar som upptill avslutas av en profilerad trälist.

Kyrkans orgel är en rekonstruktion av kyrkans äldre orgel, tillverkad av orgelfabrikant Lundahl & Olsen år 1867. Nuvarande rekonstruerade orgel byggdes av A Mårtenssons orgelfabrik AB år 2006. Orgelfasaden är från 1867. Den utgörs av tre vimpergförsedda fält, åtskilda av åttkantiga kolonner, alla rymmande synliga pipor. Färgsättningen är rosa, grå och vit med förgyllda partier.

Kyrkan har tre klockor. Storklockan är gjuten 1729 och lillklockan 1738, båda av A Wetterholtz i Malmö. På lillklockan finns en svag avteckning, eventuell påmålad, av årtalet 1829. Båda klockorna har textfält med mer utförlig information som dock var svårtydd på grund av det trånga utrymmet. Södra korsarmens port ska ha fungerat som huvudingång innan västtornet uppfördes, där finns en mindre malmklocka i en öppning med timmerram. Klockan ska vara gjuten 1729 av samma tillverkare som övriga klockor.