VÄSTRA VRAMS KYRKA

Kyrkan utgörs av ett brett långhus, relativt korta med breda korsarmar i norr och söder,
ett femsidigt kor i öster samt ett kraftigt torn i väster. Tornet är relativt lågt i förhållande
till det stora långhuset och korsarmarna något lägre än långhuset. Kyrkans fasader är
spritputsad och gulmålade i en klargul kulör. En äldre färgsättning av kyrkan har varit
betydligt mildare. Nederst på fasaderna finns en granitsockel med skråkant. Byggnadskroppen
artikuleras av de många utsprången i form av strävpelare eller kontreforter och
tinnar, och de kontrasterande vitmålade detaljer i fasaden. De kraftiga och relativt låga
kontreforter finns i alla hörn samt intill portalöppningarna och är avtäckta med kopparplåt.
Fasaderna är också uppbrutna av de många fönsteröppningarna, spetsbågiga på
långhuset och trekantsavslutade på absiden. Samtliga är indelade i dubbla muröppningar
med en mindre fönsterruta i spetsen och murade masverk av gult tegel. Fönsterbågarna
är av gråmålat trä. Korsarmarnas gavelsidor upptas av stora rosettfönster uppbyggda av
sju stora rundfönster murade av gult tegel. Hörnkedjorna, samt dörr- och fönsteromfattningarna
och är slätputsade i en kvaderimitation och vitmålade. Överst på kyrkans
lägre delar finns en slätputsad och vitmålad sågtandsfris eller en rombiskt mönsterfris
och gavelspetsarna avslutas med en murad tinne med en liten blindering i form av ett
kors eller en stjärna.

Ingångar till kyrkan finns i tornets västra sida och i korsarmarnas gavelsidor. Dörröppningarna
omfattas av en, från fasadmuren utspringande, slätputsad och vitkalkad fronton
omfattad av små kontreforter. På huvudingången i väster har frontonen ett spetsigt
gavelavslut och dörröppningen en spetsbågig omfattning murad i flera språng av gult
tegel. Korsarmarnas ingångar är förenklade versioner av huvudingången och saknar den
murade gavelspetsen. Dörröppningarna är också murade med ett språng och har vinkelbrutet
avslut istället för spetsbågigt. Samtliga dörrar är pardörrar, utvändigt klädda
med en grönmålad panel och ursprungliga trycken. Ytterligare en ingång har ursprungligen
funnits till en sakristia i absiden. Ingången är numera igensatt och av den tidigare
prästingången återstår endast en slätputsad, kölbågsformad omfattning.

Tornet, som är den enda bevarade delen från den äldre kyrkan, är ombyggt i enlighet
med de övriga delarna och har samma fasadbehandling. Hörnen är försträvade med
höga pelare murade i flera avsatser. Den övre avsatsen når upp till klockvåningen och
däröver finns åttkantiga hörntorn, tureller, som avslutas med spetsiga tornhuvar. Mellan
tornturellerna finns murade prydnadsgavlar med runda blinderingar där urtavor till kyrkans
tornur har sin plats. Under urtavlorna har ljudöppningarna sin plats, två spetsbågiga
öppningar i varje sida av tornet. I ljudöppningarna sitter snedställda lameller av grönmålade
brädor och innanför dem sitter luckor som öppnas inåt och inte är synliga exteriört.
Till tornet finns också några mindre fönsteröppningar mot norr och söder och
över huvudentrén finns ett större rosettfönster. Samtliga fönsteröppningar och ljudöppningarna
är i likhet med övriga fönster murade med gult tegel. Ovanför tornets rosettfönster
finns två ankarslutar som formar årtalet 1744, ett av få tecken på att tornet är
äldre än kyrkans övriga delar. Tornets fasader avslutas upptill med en spetsbågsfris.

Yttertaken på samtliga delar av kyrkan, liksom avtäckning av strävpelare och fönsterbänkar
är av kopparplåt. Långhus och korsarmar täcks av sadeltak, absiden av ett femsidigt
takfall och tornet täcks av en åttkantig hög spira i mitten samt mindre spiror över
de små tornturellerna. Högst upp i tornspiran sitter ett krönkors av svartmålat järn. Under
senare år har en del plåt bytts ut till gråmålad plåt på kyrkans lägre delar då dessa
varit utsatta för kopparstölder.

Den äldsta kyrkan finns inte kvar längre men äldre arkivmaterial, kartor och utgrävningar
på kyrkplatsen visar hur den troligtvis har sett ut och utvecklats över tiden. Den
äldsta kyrkan bestod av långhus, kor och absid. Under 1200-talet förlängdes kyrkan med
en kryssvälvd travé mot väster, kanske med en tornpåbyggnad eller med avsikt att byggas
på med ett torn. Under senmedeltiden byggdes kyrkan till ytterligare mot väster med ett
torn, ett vapenhus i söder samt valv slogs i långhuset och koret. Kyrkan var försedd med
små, högt sittande, fönster. Möjligen fanns ett fönster i öster, två till koret och fyra till
långhuset. Ingångarna bestod av nord- och sydportalerna. Ingången till tornets övre
våningar var från söder via en invändig murtrappa. Under år 1766-67 byggdes kyrkan
till med en nykyrka mot norr och nya fönster gjordes till kyrkorummet.

I början av 1800-talet var platsbristen stor i kyrkan och en läktare uppfördes i nykyrkan.
Bänkplatsernas utökade antal räckte emellertid inte till och 1868-1870 revs den medeltida
kyrkan med undantag av tornet. En ny kyrka byggdes i nygotisk stil efter ritningar
av arkitekt Helgo Zettervall och tornet omgestaltades. Den nya kyrkan byggdes av O
Cedergren i Kristianstad och hade gulmålade putsade fasader med vitmålade detaljer
samt tak täckt med spån. Kontreforterna var avtäckta med cement liksom fönsterbänkarna.
Invändigt var golven täckta med tegel i fiskbensläggning, väggarna var målade i
rutmönster och schablonmålningar fanns i valvbågar och runt fönsteröppningar. I koret
fanns runda blinderingar med målade kors. Kyrkorummet täcktes av ett tak av trä med
delvis synlig takstolskonstruktion målad i kontrasterande färgton till takpanelen. I taket
hängde två ljuskronor av järn, en större krona av bronserad metall med glasprismor i
korsmitten och träkronor i korsarmarna. Altaret pryddes med en kopia av Thorvaldsens
Kristusfigur. Till kyrkorummet tillverkades en ny ekådrad bänkinredning och altaruppställning
medan predikstolen återanvändes liksom dopfunten, triumfkrucifixet och
tornuret. Inredningen kompletterades 1875 med en orgel som placerades i tornets andra
våning byggd av Molander & Eriksson, Göteborg och orgelfasad ritad av Zettervall.
Eftersom uppvärmning saknades installerade värmekaminer 1885. Nytt yttertak av plåt
lades på 1890-talet.

Under 1920-talet ersattes Kristusfiguren på altaret med en större kopia av Thorvaldsens
Kristus.

Mellan åren 1934-35 genomgick kyrkan en yttre och inre renovering. Invändigt installerades
el och ny värmeanläggning för lågtrycksånga. Ett pannrum byggdes under södra
korsarmen. Interiören målades om i en nedtonad färgsättning med gråmålade inredning
samt beigemålade väggar och tak. De ursprungliga schablonmålningarna bevarades endast
i koret. Ljuskronorna byttes ut till nya elektrifierade mässingskronor. Utvändigt putsades
kyrkan om och målades i gult och vitt likt tidigare.

Under 1950 renoverades kyrkan utvändigt under ledning av arkitekt Eiler Graebe. Fasaderna
putslagades och vitmålades. På tornet tillkom en granitsockel. Ljudluckorna och
dörrarna målades om i mossgrön färg medan fönster målades i gråvit kulör. Yttertaket
av plåt rödmålades och kontreforternas takfall täcktes med kopparplåt. Ytterligare renoveringsarbeten
fortsatte mellan åren 1955-56 under Graebes ledning. Utvändigt målades
snickerierna om, antikglas tillkom i korsarmarnas fönsterbågar och samtliga tak
täcktes med kopparplåt. Invändigt installerades ny värmeanläggning med direktverkande
el istället för det gamla systemet med lågtrycksånga. Nytt golv av brädor lades i bänkkvarteren
och i kor och vapenhus lades kalkstenplattor medan röda tegelplattor lades på
övriga golvytor. Kortrappan breddades och ett korskrank mellan kor och sakristia ersattes
med en provisorisk skärmvägg med altarbord. Bänkrader kortades och den ursprungliga
orgelläktaren ersattes av en större läktare. Interiören målades om i ljusa färger
och de sista schablonmålerierna i koret målades över. I samband med golvomläggningen
påträffades rester av den medeltida kyrkans grundmurar.

Renoveringar under Graebes ledning fortsatte under åren 1965-66. Både exteriöra och
interiöra arbeten utfördes med syfte att återställa ett äldre utseende. Utvändigt putsades
i stort sett hela kyrkan om och målades i ursprunglig färgsättning. Även snickerier
målades om. Invändigt tillkom en ny orgel och orgelläktaren samt tornets andra våningsplan
renoverades.

Nästa invändiga renovering utfördes 1974 under ledning av arkitekt Carl-Axel Acking.
En ny färgsättning som i viss mån utgick från den ursprungliga togs fram för kyrkorummet.
Bland annat gjordes nya schablonmålade bårder och innertaket målades i något
starkare färger. I södra korsarmen murades ingången till pannrummet igen och en sakristia
samt förråd inreddes bakom en skärmvägg sedan ett antal bänkrader tagits bort.
Under orgelläktaren anordnades kapprum och samlingsutrymme bakom skärmväggar.
I koret togs den gamla sakristians skärmväggar bort och golvet höjdes samt lades om
med kalksten. Ett nytt altare tillverkades samt ny altarprydnad och altarring. Korets
fönster och blinderingar försågs med glasmålningar respektive mosaiker av konstnären
Olle Nyman. Den nya inredningen kompletterades med nya ljuskronor och i vapenhuset
inreddes en toalett.

Under 1983 tillkom en kororgel från A. Mårtensson orgelfabrik AB som placerades i
södra korsarmen. För att göra plats togs ytterligare två bänkrader bort. En del renoveringsarbeten
skedde inne i tornet, hörnturellerna och tornspiran reparerades. Utvändig
putslagning samt ommålning och taklagning gjordes också. Nästa utvändiga restaurering
utfördes 1996 efter handlingar av byggkonsult Ingvar Björklund, Hässleholm. Restaureringen
omfattade lagning och ommålning av fasader, lagning av yttertak och ommålning
av utvändiga snickerier.

År 1999 tillkom ett värdeskåp inne i kyrkan för förvaring och exponering av kyrkans
silver. Efter en brand 2004 i tornet sanerades de brandskadade utrymmena och restaurerades.
Arbetena utfördes av Everöds Bygg AB. Upprepade stölder av utvändig kopparplåttäckning
föranledde åtgärder 2015 då fyra strävpelare täcktes med gråmålad plåt.
En invändig omgestaltning av kyrkans läktarunderbyggnad och orgelläktaren gjordes
2018 efter handlingar av inredningsarkitekt Anna Sandberg. År 2022 gjordes utökades
inbyggnaderna för sakristian och förrådet i södra korsarmen. Arbetena utfördes efter
handlingar av Andreas Månsson, Lunds stift.

Interiör
Huvudingång till kyrkan i väster leder in till en förhall i tornets bottenvåning. Förhallen
har golv av stora kvadratiska kalkstensplattor och väggarna är putsade och vitmålade.
Taket består av det omålade golvbjälklaget till andra våningsplanet. I förhallen finns fyra
mindre spegeldörrar mot norr och söder och en stor pardörr till kyrkorummet i öster.
Dörrarna samt golvsockeln i förhallen är målade i en mörkgrön färg. De mindre dörrarna,
som har trekantsavslut, leder in till ett wc, elcentral, förråd samt en trappuppgång
till tornets övre våningar och orgelläktaren. Pardörren har ett välarbetat utförande med
glasade fönsterpartier. Förhallen är i övrigt sparsamt möblerad med en bänk och ett skåp
av ek.

Långhusets västra del upptas delvis av en orgelläktare som bärs upp av pelare. Läktaren
är målad i beigegrått med detaljer i tegelrött och grönt. Läktarbarriären är uppbyggd av
kontursågade brädor och i mitten finns ett ryggpositiv till orgeln med trappstegsformade
piplådor i omålat trä. Orgelhusets fasad mot kyrkorummet har liknande uttryck
och är uppbyggt med rektangulära piplådor som avtrappas nedåt sidorna. Under läktaren
finns ett två inbyggnader från 2018 med väggar av spåntade brädor målade i samma
färg som läktaren.

I det norra utrymmet är RWC inrymt och i det södra finns teknikrum.I det senare finns ett litet
podium där vaktmästaren har sinsittplats och kan följa predikan genom
en liten öppningsbar lucka i brädväggen. Vid norra sidan av inbyggnaden
mot norr, dolt från kyrkorummet, finns ett litet pentryfrån samma renovering.

Väggarna i långhuset, koret och korsarmarna är putsade och vitmålade.
I väggarnas ovankant finns ett listverk med en turkosmålad sicksacksbård
och därefter vitt, orange och grått målade murband. Kring
fönsteröppningarna löper en smal bård av rödmålade kvadrater. Fönsteröppningarna
avger ett lätt tonat ljus genom svagt gulfärgat klosterglas.
Korsarmarnas stora rosettfönster som består av sju rundfönster
är särskilt påtagligt i kyrkorummet. Innertaket över korsarmar och långhus består
av ett högt tredingstak av omålad fur. Takets uppbyggnad liknar ett murat tegelvalv
med ribbliknande stomme och valvfack av brädor mellan dessa. Trävalvet har en gotisk
utformning med höga spetsbågiga valvbågar som bärs upp av konsoler i ytterväggarna.
Valvribborna är målade i tegelrött och valvkapporna i beigegrått.

Större delen av både långhus och norra korsarmen är möblerade med bänkar i två rader
med mittgångar. I södra korsarmen finns endast ett par bänkrader kvar. Några bänkar
har också tagits bort i långhusets västra ände för att göra plats för bord och stolar till
kyrkkaffet. Golvet i de bänkfria delarna är lagt med röda, kvadratiska tegelplattor och i
bänkkvarteren med ljusgråmålade brädor. Bänkkvarteren är öppna med profilerade gavlar
och har en utskuren dekor samt spegelförsedda ryggar. Bänkarna är målade i samma
mörkgröna kulör som snickerierna i förhallen samt i en ljusare grön nyans, grått och
tegelrött. Över bänkkvarteren finns stora armaturer av cylinderformade lampor. Över
mittgången hänger ljuskronor av malm, två i långhuset, en kristallkrona i korsmitten
samt två mindre malmkronor i korsarmarna. Längs ytterväggarna sitter också ljuslampetter
av mässing.

I norra korsarmen finns, förutom bänkinredningen några tavlor
på väggarna, bland annat ett Series Pastorum och ett par målningar.
Den ena målningen har ingått i ett epitafium från 1600-
talet och föreställer Thomas Andersen, präst i Västra Vram
1641-1676, och hans hustru Anna Truedsdotter. Den andra
målningen föreställer Kristus nedtagning från korset och är utförd
av H Holst 1791. I södra korsarmen finns ett par fristående
inbyggnader för sakristia och textilrum och förråd.
Träpanelen är utförd med kvadratiska spegelfyllnader och
målad i beige och ljust brunt. De fristående inbyggnaderna planeras
att ersättas med en avskärmning mellan korsarm och korsmitt
där både sakristia och textilförråd ska inrymmas. I korsarmens västra hörn,
mot korsmitten står en korgorgel från 1983.

Korsmitten består av en öppen golvyta mellan bänkkvarterens bänkskärmar. Predikstolen
från 1600-talet står intill triumfbågens södra sida med uppgång från koret. Framför
predikstolen, i korsmitten, har också en flygel sin plats. Intill kortrappans norra hörn
står dopfunten även den från 1600-talet. Vid korsmittens sydvästra och nordvästra hörn
står ett par två träskulpturer som ingått i Thomas Andersens epitafium från 1600-talet,
föreställande apostlarna Paulus och Petrus.

Koret ligger högt beläget över korsmitten och i triumfbågen leder en trappa upp från
korsmitten. Trappan liksom korgolvet är av kalksten. Triumfbågen är en mycket hög och
vid valvbåge som har nästan samma bredd som koret. Över triumfbågen hänger ett
triumfkrucifix från 1400-talet, kyrkans äldsta inventarie. Vid triumfbågens norra sida
står ett dopträd av järnsmide och i valvöppningen hänger en bonad med korslammet.

Koret upptas av altaret, ett modernt bordsaltare av sandsten, som står i den östra delen
ett stycke från väggen med en altarring framför. Altarringen är flyttbar och uppbyggd
av moduler av järn och ek. På altarringen finns löstagbar överliggare med ljushållare som
används vid minnesgudstjänst under Allahelgonhelgen. Framför altarringen ligger en
kormatta i rosa, röda och blå toner. Koret har ett trävalv uppbyggt på liknande sätt som
över långhuset men i form av ett kryssvalv med turkosmålade valvribbor. Fönsteröppningarna
i koret har trekantigt avslut upptill och ramas in av en bård i likhet med den i
långhus och korsarmar fast målad i turkos. Fönsterglasen består av färgat målat glas i ett
stiliserat mönster av ljusstrålar, regnbågar och moln som symboliserar skapelsen och 12
duvor som symboliserar apostlarna. Färgerna går i gult, vitt och orangea toner. Högst
upp i fönsteröppningarna sitter mindre rutor med motiv som knyter an till tio Guds
bud. Över fönsteröppningarna finns runda blinderingar med mosaiker föreställande
Guds hand och symbolerna för de fyra evangelisterna.

Orgelläktaren i långhusets västra del nås från trappan i förhallen som leder upp till tornets
andra våning. Läktaren upptas i sin helhet av orgelhuset med dess trappstegsformade
fasad och ett spelbord framför. På baksidan av orgelhuset, mot väster står också
en äldre orgelfasad från 1800-talet uppställd.

Längs västra sidan av tornets andra våning leder en trätrappa vidare till klockvåningen i
tredje våningsplan. I klockvåningen står klockstolen av ek för kyrkans två klockor. I
väster leder en liten lucka in till kyrkvinden. En trätrappa från klockvåningen leder upp
till vinden över tornet och kyrkspiran. Spiran liksom övrigt takstolsvirke bör vara i sin
helhet från ombyggnaden på 1800-talet och är uppbyggd av bilat furuvirke med en hjärtstock
i spirans hela höjd, sparrar, stjärnbjälklag i fyra nivåer samt snedsträvor. Takstolarna
över långhus och korsarmar är av bilad fur och uppbyggda med saxsparrar. Delar
av taklagskonstruktionen är synlig från kyrkorummet och bär också upp innertaket av
brädor.

Inredning och inventarier
Altaret är från 1974 och ritat av Carl-Axel Acking. Altaret är utformat som ett bordsaltare
med altarskiva av ljusgrå gotlandskalksten med lågerhuggen yta.

Altarringen är från 1974 och ritat av Carl-Axel Acking. Altarringens planform består
av tre sidor av en rektangel med fasade hörn och är tillverkad av gråmålat fyrkantsstål
med överliggare av lackerad ek och stoppat knäfall klätt med ljust skinn.

Predikstolen är tillverkad i ek troligen kring 1600-talets första årtionden, rikt snidad
och bemålad i ljusbrunt, rött, svart, guld, blått och grönt. Korgen har sex sidor prydda
med snidade tavlor med figurscener föreställande syndafallet, Jesu födelse, korsfästelse
och uppståndelse samt yttersta domen infattade i beslagsornerade ramar. Mellan tavlorna
finns fristående skulpturer föreställande Petrus, Matteus, Markus, Lukas Johannes
och Paulus som står på volutformade postament. Korgen avslutas av en karnisformad
underdel på en hög fot. Upptill kröns predikstolen av ett listverk med textfält och
änglahuvuden. Från koret finns en rak trappa som leder upp till predikstolen. Trappans
räcke består av ett ramverk med fyllningar och är målat i olika gråbeiga toner, ljusgrönt
samt en brunröd och svart överliggare.

Dopfunten är av snidad och bemålad ek och tillverkad kring 1600-talet första hälft.
Dopfuntens cuppa sex karnisformade sidor, upptill försedda med beslagsornamentik
mellan hörnkariatyder. Cuppans ovansida är plan med en sexsidig skål. Nedtill övergår
cuppans karnisform i ett kort och smalt skaft fogat till sex kontursågade skivfötter. Hela
dopfunten är marmoreringsmålad i grågröna toner och skulpturerna och beslagsonramenten
är målade i rött och guld.

Bänkinredningen är från 1800-talets ombyggnad och består av öppna bänkar av trä.
Gavlarna är utförda med två rektangulära fyllningar nedtill och en fyllning med spetsigt
avslut upptill samt kröns av frontoner. Framskärmarna är utförda med omväxlande stående
och kvadratiska fyllningar. Ramverket är målat i mörkt grönt med brunrödmålade
fyllningar, inramade med en ljusgrön profillist. Frontoner och psalmbokshyllor är målade
i beigegrått.

Den nuvarande orgeln byggdes 1965 av A. Magnussons Orgelbyggeri AB, Göteborg
och har 22 stämmor. Orgelverket består av ett huvudverk-bröstverk samt två pedaltorn
och ett ryggpositiv. Spelbordet är integrerat med orgelfasadens mittparti. Orgelfasadens
piplådor och orgelhus är av lackad furufanér. Bakom den nuvarande orgeln står en äldre
orgelfasad ritad av Helgo Zettervall till en orgel byggd 1875 av Molander och Eriksson,
Göteborg. Denna orgel hade 16 stämmor och 2 manualer. Fasaden är utförd i nygotik
med spetsbågsfält som inramar pipfälten. Fasaden var ursprungligen ekådrad men är
numer ommålad i grått och beige med detaljer i guld. I södra korsarmen står en kororgel
med sex stämmor tillverkad av A. Mårtenssons orgelfabrik AB, Lund.

Kyrkan har två ringklockor; Storklockan är 1635 tillverkad av Wilhelm Rieb, Malmö.
Lilla klockan är från 1832 tillverkad av Erik Magnus Fries, Kristianstad.

Övrigt
Till altaret hör sex altarljusstakar av ljusgrå gotlandskalksten samt ett altarkors av glas.
Ljusstakarna är formgivna av arkitekt Carl-Axel Acking. Korsen av glas är utförda av
konstnär Olle Nyman som också utfört korets glasfönster.
I kyrkan finns ett triumfkrucifix av skulpterad och bemålad ek, möjligen ett nordtyskt
arbete, från 1400-talets mitt. I korsmitten hänger en ljuskrona av guldbronserad metall
med glasprismor som tillkom vid ombyggnaden av kyrkan på 1800-talet.