Hjortens fyr

Göta kanal invigdes 1832 och det medförde en ökad trafik på Vänern och därmed ett ökat behov av fyrar i området. År 1849 bestämde Kungl. Maj:t att sjösäkerheten skulle ses över. Detta resulterade i ett förslag om två nya fyrar, varav en var fyren på Hjortens udde. Ritningar togs fram av C. F. Carlsson. 1852 anlades fyrplatsen vilket bestod av ett ca 15 meter högt fyrtorn som uppfördes i stolpverkskonstruktion som kläddes med liggande panel. Fyren utrustades med en siderallampa inom lanternin. Under tidigt 1900-tal kläddes fyren med falsade plåtar som vitmålades. Fyren avbemannades 1982 efter att ha automatiserats 1954. , Hjortens udde ingår i ett område av riksintresse för naturvården. Ur kulturmiljösynpunkt är det emellertid en av Vänerns äldsta och mest förnämliga fyrplatser som fångar intresset. Fyrplatsen har mycket starka band till sjöfartens och sjösäkerhetens historia i Vänern. Fyrhistorien här har en särprägel genom den dubbla kopplingen till både kronan och Seglationsstyrelsen. Hjorten har även en av de äldsta nu stående trätornsfyrarna i landet. Farvattnen vid Hjortens udde med grunden utanför räknas till de besvärligare i Vänern. Åtskil-liga svåra tillbud och förlisningar har inträffat under århundradenas lopp. På 1810-talet blev Hjorten ett eget lotsdistrikt. Fyrplatsen tillkom 1852 genom Kungl. Lotsverkets försorg. I äldre handlingar kallas ofta fyren för Hjortuddens fyr. Hjorten är den enda äldre fyrplats i Vänern som kronan inrättat
och drivit. Sjöfartsverket äger fortfarande Hjorten men sedan 1899 förvaltar Seglationsstyrelsen fyrplatsen och svarar för verksamheten. Fyrvaktarbostället är uthyrt till privatbostad. Hjorten räknas som en ljusstark kustfyr. Från början hade fyren fast vitt sken, den nuvarande fyrkaraktären tillkom 1895. År 1873 hade fyren siderallampa.En roterande spegel installerades 1895. År 1954 helautomatiserades fyren och fotogenbelysningen byttes ut mot direkt-el med gasreserv (AGA). Den förste som svarade för fyrningen hette Philibert Söderkvist. Biträdande fyrvaktare var då Sven Fredrik Svensson. Hjorten hade nämligen två fyrvaktartjänster fram till år 1900. Fyrvaktare under det senare 1800-talet var först K. W. von Sydow och senare Johannes Börjesson. Biträdande fyrvaktare var då Anton Dannberg. Fyrvaktare vid 1900-talets början var Karl Persson som tjänstgjorde mellan 1900 och 1916. Han efterträddes av sonen Anton Persson 191721. Därefter följde Johan Edblom 192224. Karl Johansson från Ormedalen på Lurö kom till Hjorten 1925 och var verksam till 1951. Hans hustru Elin var dotter till fyrvaktare Nils Andreasson på Stång uddens fyr. Nils Johansson efterträdde fadern som fyrvaktare på Hjorten från 1951 till 1976. Efter honom kom Folke Östman som tjänstgjorde fram till att bemanningen på Hjorten upphörde 1982. År 1852 uppfördes det ca 15 m höga sexkantiga fyrtornet, efter ritningar av fyringenjören Nils Gustaf von Heidenstam vid Kungl. Lotsstyrelsen. von Heidenstam kom att bli mest känd som upphovsman till stora järnfackverkstorn, Heidenstamsfyrar. På 1850-talet ritade han dock ett antal trätorn, bl.a. Malörens fyr vid Norrbottenskusten 1851. Hjortens fyrtorn är uppfört med en kraftig stolpverksstomme och påminner mycket om Skoghall och de andra stora trätornen från 1850-talet i Vänern. Fyrtornet var först spåntäckt och målat i vitt och grått. År 1895 blev det målat helvitt. Sedan tidigt 1900-tal har tornet fasadbeklädnad med vita släta plåtar. På översta våningen är de småspröjsade fönstren ursprungliga, de övriga är nytillverkade. Annars är tornet inte mycket förändrat sedan 1800-talet. Frånsett sentida instal lationer i bottenvåningen är interiören väl bibehållen. I lanterninen står den stora glaslinsen på hållare av trä. Av stort intresse är den i drift varande gasreserven från 1950-talet. Eftersom merparten av bebyggelsen uppförts av kronan skiljer sig byggnadernas utseende delvis från Seglationsstyrelsens fyrvaktarboställen. Bostadshuset är ovanligt långsträckt; det byggdes ursprungligen 1852 men blev tillbyggt 1872 för att inrymma två bostäder, eftersom det fanns två fyrvaktare. Huset har blivit moderniserat i mitten av 1900-talet, men bibehåller mycket av den äldre prägeln. Till fyrvaktarbostället hör även en uthuslänga och en bodlänga från 1800-talets senare del, samtförrådsbod och dass. Ovanligt nog är även den stora murade eldstaden för tvättgrytan bevarad. Av särskilt intresse är också att fyrvaktarbostället har en båtkrake i behåll, byggd av återanvända båthalvor på 1920- eller 30-talet. Sådana mycket enkla små förrådsbodar
har haft stark hemortsrätt vid Vänerns stränder, men är numera alltmer en sällsynthet. En byggnad som minner om sjösäkerhetens ut veck ling är den f.d. raketboden, där raketer för sjöräddning förvarades. Den byggdes i mitten av 1900-talet när Hjorten hade sjöräddningsstation. Hjortens hamn ligger öppet ut mot sjön och kan vara svår att gå in och ut i. I sådana lägen användes en raketvagn för att skjuta iväg räddningslinor från stranden ut till fartyg som var i nöd. Sedan år 1993 har Hjorten en referensstation för satellitnavigering.

KÄLLA: Vänerns fyrar - en lysande historia. Erik Holmström, 2000.