DEN HELIGE MIKAELS KAPELL (MIKAELSKAPELLET)

Ett litet rektangulärt, diskret utformat kapell med nord-sydlinjen diagonalt genom rummet. En trappförsedd huvudentré vetter åt nordöst med hall/vapenhus innanför. Ytterligare en entré finns i en grund utbyggnad med sadeltak vid västra hörnan på norra sidan, vari en trappa leder ned till likkällaren.

FASAD - Stänkputsad, vit med glimmer i. På sydvästfasaden har den tunna putsytan lossnat i stora sjok från det slätputsade underliggande skiktet.

FÖNSTER - Tre rundbågade fönster med två lufter på var långsida. Fönstren har blyspröjsade rutor av antikglas i gul ton i vita snickerier och med vitmålade fönsterbleck. I sydvästra gavelröstet och över portalen i nordöst finns vardera ett runt fönster med lod- och vågräta spröjsar. Det norra har djupare smyg. Källaren har kopplade små kvadratiska fönster i vitmålade snickerier. Ett sådant sitter också på vardera långsidan i vapenhusdelen.

PORT - En ursprunglig pardörr sitter centrerad på nordöstgaveln i en rak nisch omgiven av en portal av huggen sten. Överstycket är högt och har växtornament och ett liksidigt kors hugget i relief. Dörrbladen är av mörkbrunt betsat trä och de har ett prismatiskt mönster av stora romber i relief. En huggen stentrappa leder upp med uppgång från tre sidor och svarta små smideshandledare är fästa i väggen på båda sidor. Vid västra hörnet på den nordvästra långsidan finns en gråfärgad pardörr i en grund utbyggnad med nedgång till likkällaren.

TAK - Sadeltak belagt med rundad skiffersten.

Nordöstra delen av begravningsplatsen planlades 1929, när ytterligare kyrkogårdsmark behövdes till Toarps församling. 457 enkla, allmänna gravar och 176 dubbla, enskilda gravar skulle rymmas inom stenmurar i norr och öster med smidesgrindar och häckar och Gunnebostängsel med tjärstrukna furugrindar i övriga riktningar. Kallmurarna skulle ha jord och torv som bindemedel och grindstolparna uppföras av sprängsten i cementbruk och krönas av Näfveqvarns bruks kyrkogårdsurnor. Urnorna blev dessvärre stulna. Anläggandet tog sin tid och invigningen hölls först 1938. 1939-40 beslöts att uppföra ett gravkapell i sydväst mot furuparken. Arkitekten till begravningsplatsen, Martin Westerberg och den i Boråstrakten väl etablerade Harald Ericson, gjorde var sitt förslag. De valde olika placeringar av byggnaden och även om Ericsons förslag bedömdes ha arkitektoniska förtjänster, så var Westerbergs placering "traditionell och god" och tilltalade församlingen mer, samt att det upplevdes som naturligt att genomföra hans förslag såsom upphovsman till själva området. 1941 togs beslutet att anta Westerbergs förslag och förlägga kapellet i talldungen. En kormålning skulle smycka lokalen, vilket blev "Uppståndelsen" av Edgar Wallin, en stockholmskonstnär. Konstnärens första förslag kritiserades för att ängeln var för framträdande och övriga gestalter hade ett "för evangelisk åskådning främmande drag av tillbedjan". Motivet justerades och utfördes 1942.
1967 planlades en utvidgning av begravningsplatsen åt sydväst på en grusås med tall och björk. Skogskaraktären med blåbärsris, liljekonvaljer och skogsgräsarter skulle behållas. Inga stenramar eller häckar skulle få förekomma på gravvårdarna och först tänkte man sig typritningar för stående eller liggande vårdar av natursten, med djuphuggna inskriptioner utan målning. Detta mötte kritik av Domkapitlet som ville se mer variation och tydliga inskriptioner. Ett meditationsrum skulle anläggas med stensatt yta, bänkar av kluvna ekstockar och en låg mur runt om. Tanken var att förlägga det i en vägkorsning, men Riksantikvarieämbetet menade att en meditationsplats inte bör genomkorsas av vägar. Så blev det trots allt.
I kapellet förefaller allt förutom utvändig puts, adderad dörrpanel och armatur vara ursprungligt. Ritningarna visar bänkkvarter, men det realiserades förmodligen aldrig. En renovering av okänd omfattning utfördes 1990 med återinvigning den 23 september, då kapellet fick sitt namn, "Den helige Mikaels kapell". Kapellet används även för andra gudstjänster och andakter.

Nord-sydlinjen skär diagonalt genom rummet. Kapellet har ett vapenhus innanför entrén på nordöstra gaveln, med kapprum på sydöstra sidan och en läktartrappa, samt en dörrförsedd källartrappa på nordvästra sidan. Svängdörrar leder in till själva kapellet, som är utformat likt en miniatyrkyrka med långhus och ett smalare, upphöjt kor längs sydvästra gaveln och en läktare i nordöst. En trappa leder upp till koret.
LÅNGHUS - Rummet har i det närmaste en kvadratisk plan med tre trappsteg av lackad ek upp till koret i sydväst. Läktare finns ovanpå vapenhuset, i liv med långhusets nordöstra vägg.
GOLV - Lackat furugolv och en gråmålad, slät golvlist.
VÄGGAR - Släta, putsade väggar som avfärgats vita. Sydvästväggen har ett korgbågat valv till koret.
FÖNSTER - Tre rundbågade fönster på var långsida i grunda, vidgade smygar med fönsterbrädor av slipad, svart marmor. De har två lufter utan mittpost och vitmetallvred. Kopplade bågar med ospröjsade innerbågar med klarglas och blyspröjsade ytterbågar med gultonat antikglas. Snickerierna är gråmålade. Åt nordöst sitter ett runt fönster över läktaren med vågräta och lodräta blyspröjsar.
PORT - Dubbla svängdörrar in med grå släta dörrblad med rektangulära, liggande stora rutor och gultonat antikglas. Mycket små, runda tryck av vitmetall. Gråmålat foder, enkelt profilerat.
TAK - Tredingstak, slätt, troligen av träfiberskivor och vitmålat. Infälld ventil i taket med galler i träram. Gråmålad, välvd bred trälist mellan tak och vägg på långsidorna.

KOR - Koret inramas av ett korgbågat valv och hela korets tak har denna bågform. Det hela får ett uttryck av en scen i och med sin upphöjda position. I koret finns på var sida ett lägre, korgbågat valv till ett litet utrymme. I södra utrymmet står en dopfunt, se nedan, som troligen flyttas fram vid användning.
GOLV - Som långhus. Trappor av ek.
VÄGG - Korets fondvägg har korgbågsform och är helt täckt av en al seccomålning, "Uppståndelsen" målad 1942 av Edgar Wallin. Motivet anspelar på Johannes evangelium kap 20, föreställande en ängel från den tomma graven och fem personer som skådar miraklet. Enligt ursprungsidén skall Maria vara till höger och två lärjungar till vänster. Färgerna är ljusa i bruna toner, grönt och blått. Vid sidorna är korgbågade valv upptagna i vita väggar, till cirka en meter djupa nischer, lika breda som koret, med bänkskivor av slipad svart marmor på gjutna, vita socklar med den grå fotlisten löpande runt om.
PORT - Saknas
FÖNSTER - Saknas
TAK - Koret har korgbågsformat tak och plana tak i sidoutrymmena med armatur av glas.

FAST INREDNING
ALTARE - Smalt ofärgat träaltare vid korväggen på fyra smala ben.
ALTARRING - Saknas
BÄNKINREDNING - Lösa, enkla stolar i två kvarter om fem rader och längs sidan framtill. Klädseln är av gulrött tyg.
PREDIKSTOL - Saknas
ORGEL - På läktaren står dels en låg elorgel med trähus och dels en äldre tramporgel av rödbrunt trä.
LÄKTARE - Läktarbröstningen vilar ovanpå bakre väggen i nordöst och har sju släta fyllningar med marmoreringar i bruna toner med inslag av turkos, i släta ramar och ramverk, målat i en gulgrå nyans. På läktaren står två orglar, se ovan.

SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se korvägg ovan.
DOPFUNT - En dopfunt står inställd i östra nischen. Den har enligt uppgift flyttats hit från Gånghesters kyrka i samband med renoveringen 1990. Dopfunten är åttakantig och av vitmålat trä med rosamålade lister upp- och nedtill. Cuppa saknas, basen vidgas bara något upptill.
NUMMERTAVLOR - En nummertavla sitter vid sidan av koret på västra sidan och är av en smal träram med grå tygtavla och belysning fäst på överkanten.

VAPENHUS - Vapenhus innanför entréporten i nordöst med kapprum åt sydöst och öppen läktartrappa samt dörrförsedd källartrappa längs nordvästväggen. Läktartrappan kröker med mynningarna åt sydöst. Planstegen täcks av en röd heltäckningsmatta i gråmålat vangstycke och ledstången är av vitmålad metall.
GOLV - Rött klinkergolv av rektangulära klinker med en infälld skrapmatta.
VÄGG - Putsade och vita.
PORT - Svängdörrarna in till långhuset har gråmålad, pärlspåntad fiskbenspanel, troligen tillkommen 1990, och profilerade, kraftiga lister runt de liggande, rektangulära, gultonade fönsterrutorna samt likadana små runda metalltryck som på insidan. Källardörren har diagonal, pärlspåntad panel. Ytterdörren är en pardörr med likadan panel och recent vred av svart metall.
FÖNSTER - Kapprummet har ett litet öppningsbart, kvadratiskt fönster i smyg med vitmålad båge och liten äggformad hasp av vitmetall. Likadana finns i källaren.
TAK - Vitmålat, plant tak.

SAKRISTIA - Saknas

TORN - Saknas

KÄLLARE - Källaren har ett stort bårhus under långhuset och ett litet bönerum utanför det under kapprummet med två grå bänkar intill varandra, med sidostycken lika höga som ryggen, samt ett altare med krucifix vid väggen framför dem. Rummet, och källaren i övrigt har kvadratiska små fönster som i kapprummet. Dörrarna är släta och gråmålade. Förråd är inrett under trappan.