JÄMSHÖGS KYRKA

Vård- och underhållsplan för Jämshögs kyrka, 2005-12-15, SWECO FFNS Arkitekter AB, Malmö
Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 1 Skåne och Blekinge. Riksantikvarieämbetet och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. 1989
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Blekinge. Landskapets kyrkor. 2002 (red. Mariann Ullén). Sockenkyrkoprojektets landskapsrappor-ter, Riksantikvarieämbetet
Sveriges Kyrkor. Konsthistoriskt inventarium, Blekinge, band II Bräkne härad och Listers härad, William Anderson. 1926-1941.

Vård- och underhållsplan för Jämshögs kyrka, 2005-12-15, SWECO FFNS Arkitekter AB, Malmö
Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 1 Skåne och Blekinge. Riksantikvarieämbetet och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. 1989
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Blekinge. Landskapets kyrkor. 2002 (red. Mariann Ullén). Sockenkyrkoprojektets landskapsrappor-ter, Riksantikvarieämbetet
Sveriges Kyrkor. Konsthistoriskt inventarium, Blekinge, band II Bräkne härad och Listers härad, William Anderson. 1926-1941.

Jämshögs kyrka och kyrkogård ligger i sydöstra delen av Jämshögs samhälle och öster om Holje å. Prästgården, idag använd för administration, är belägen strax söder om kyrkan. I närheten finns socknens gamla arkivbyggnad. I anslutning till kyrkogården ligger församlingshemmet Petrussgården, ursprungligen en äldre handelsgård som tillbyggts och moderniserat under senare år. Jämshögs socken, som i väster och sydväst gränsar till Skåne, består av kuperad skogsbygd. Inom socknen ligger kommunens huvudort Olofström, vilken vuxit fram ur bruksorten Holje. På 1860-talet bröts Kyrkhult i norra delen ut och bildade egen socken.
Kyrkan ligger omgiven av gravkvarter i kyrkogårdens äldre västra del. Kyrkogården är vidsträckt och utvidgad i flera etapper. Kvarteren, som till övervägande del är gräsbevuxna, är oregelbundna och inramas av grusgångar. Vissa markytor är stenbelagda, däribland området närmast huvudingången i väster som har smågatsten. Uppfarten i väster kantas av hamlade träd. Intill ligger en äldre gråstenbyggnad som är sammanbyggt med en yngre byggnad. Kyrkogården inramas av en gråstensmur, som i sina äldre partier är avtäckt med skifferhällar. Ingångarna markeras med grindstolpar i sten och järngrind. En del gravar har grusbeläggning och stenramar. Några gravplatser inramas av järnstaket t.ex. prästsläkten Hammars grav öster om kyrkan. I den östra delen ligger sentida ekonomibyggnaden. Kyrkogården rymmer en minneslund och en askgravlund.

Vård- och underhållsplan för Jämshögs kyrka, 2005-12-15, SWECO FFNS Arkitekter AB, Malmö
Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 1 Skåne och Blekinge. Riksantikvarieämbetet och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. 1989
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Blekinge. Landskapets kyrkor. 2002 (red. Mariann Ullén). Sockenkyrkoprojektets landskapsrappor-ter, Riksantikvarieämbetet
Sveriges Kyrkor. Konsthistoriskt inventarium, Blekinge, band II Bräkne härad och Listers härad, William Anderson. 1926-1941.

Jämshögs kyrka och kyrkogård ligger i sydöstra delen av Jämshögs samhälle och öster om Holje å. Prästgården, idag använd för administration, är belägen strax söder om kyrkan. I närheten finns socknens gamla arkivbyggnad. I anslutning till kyrkogården ligger församlingshemmet Petrussgården, ursprungligen en äldre handelsgård som tillbyggts och moderniserat under senare år. Jämshögs socken, som i väster och sydväst gränsar till Skåne, består av kuperad skogsbygd. Inom socknen ligger kommunens huvudort Olofström, vilken vuxit fram ur bruksorten Holje. På 1860-talet bröts Kyrkhult i norra delen ut och bildade egen socken.
Kyrkan ligger omgiven av gravkvarter i kyrkogårdens äldre västra del. Kyrkogården är vidsträckt och utvidgad i flera etapper. Kvarteren, som till övervägande del är gräsbevuxna, är oregelbundna och inramas av grusgångar. Vissa markytor är stenbelagda, däribland området närmast huvudingången i väster som har smågatsten. Uppfarten i väster kantas av hamlade träd. Intill ligger en äldre gråstenbyggnad som är sammanbyggt med en yngre byggnad. Kyrkogården inramas av en gråstensmur, som i sina äldre partier är avtäckt med skifferhällar. Ingångarna markeras med grindstolpar i sten och järngrind. En del gravar har grusbeläggning och stenramar. Några gravplatser inramas av järnstaket t.ex. prästsläkten Hammars grav öster om kyrkan. I den östra delen ligger sentida ekonomibyggnaden. Kyrkogården rymmer en minneslund och en askgravlund.

Vård- och underhållsplan för Jämshögs kyrka, 2005-12-15, SWECO FFNS Arkitekter AB, Malmö
Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 1 Skåne och Blekinge. Riksantikvarieämbetet och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. 1989
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Blekinge. Landskapets kyrkor. 2002 (red. Mariann Ullén). Sockenkyrkoprojektets landskapsrappor-ter, Riksantikvarieämbetet
Sveriges Kyrkor. Konsthistoriskt inventarium, Blekinge, band II Bräkne härad och Listers härad, William Anderson. 1926-1941.

FÖRSAMLING 1995 – JÄMSHÖG

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 5258, år 1900: 5662, år 1995: 11764

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Kyrkhult utbruten 1865.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i vägkors i tätortens sydöstra utkant 500 m öster om järnvägen och 250 m öster om Holjeån. Prästgården är belägen strax söder om kyrkan. Socknen, som i väster och sydväst gränsar till Skåne, består av kuperad skogsbygd. Inom Jämshögs socken ligger huvudorten Olofström, vilken vuxit fram ur bruksorten Holje.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrkan består av rektangulärt långhus med något smalare, rakslutet kor av samma höjd som långhuset, en smalare och lägre sakristia i öster och västtorn. I norr finns det unika "gudmorshuset", ett uppehållsrum för kvinnor vid barndop och kyrktagningar. Kyrkan är uppförd av natursten med tegel i fönster- och dörromfattningar. I den nuvarande kyrkan ingår delar av en tegelkyrka från 1200-talet, som bestod av rektangulärt långhus med smalare rakslutet kor. Kyrkan förstördes under nordiska sjuårskriget (1563-70), och vid återuppförandet förlängdes långhuset något åt väster. 1737-39 förvandlades den gamla kyrkan till en barockbyggnad med svängda gavlar efter ritningar av kyrkoherden Peter Estenberg. Kyrkan påbyggdes till nuvarande höjd och vidgades åt söder. Sakristian tillkom 1778. Kyrkan härjades av en eldsvåda 1803, och återställdes året därpå efter ritningar av arkitekten Olof Samuel Tempelman. I Tempelmans förslag ingick en förlängning åt väster med torn, som dock inte genomfördes förrän 1832-33, då även gudmorshuset tillkom.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör är i princip oförändrad sedan om- och tillbyggnaderna under 1800-talets första hälft. Fasaderna är vitputsade med rundbågiga fönster. Långhus och kor täcks av brutna sadeltak, sakristian och gudmorshuset har sadeltak. Tornets höga, fyrkantiga trälanternin har korstak, krönt av en liten kupol. Huvudingång via tornet i väster; ingång finns även i söder. Långhuset och koret reparerades och fick ny inredning efter branden 1803 med ritningar av arkitekten Olof Tempelman. Även interiören bevarar sin nyklassicistiska prägel, trots flera genomgripande restaureringar. 1925-26 restaurerades kyrkan av arkitekten M. Wernstedt. Kyrkorummets äldre färgsättning togs fram vid en restaurering 1962-63 under arkitekten N. H. Henströms ledning. 1984-85 inreddes kapprum, samlingsrum och toaletter i kyrkans västra del.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR – I samband med ombyggnaden 1737-39 fick kyrkan brädvalv; korvalvet dekorerades med bilder av den segrande församlingen och de 24 äldste. Dessa målningar gick förlorade vid branden 1803.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1997 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000, rev. 2008.