LINDERÅS KYRKA

Linderås kyrka är en enskeppig salkyrka med tunnvalv, västtorn och rakslutet kor i öster. Kyrkan är långsträckt, med korläktare i öster bakom altarväggen, och därunder sakristia. Kyrkan har en separat ingång i öster till korläktaren vilket är ovanligt och av samtiden ansågs som "dålig nymodig arkitektur" - troligen användes denna av drängar och pigor och andra som kom för sent till gudstjänsten. Kyrkan har genomgått få förändringar sedan den stod färdig 1795. Inredningen var dock inte färdig från början utan kompletterades efter hand som församlingen fick råd och möjlighet. De första åren var läktarna öppna mot kyrkorummet och kyrkbänkarna stod direkt på ett stampat jordgolv. 1803 uppförde man den nuvarande läktarbröstningen och året därpå lade man in stengolv i vapenhuset och brädgolv i långhuset. Det nuvarande brädgolvet är kilsågat och troligen ursprungligt.

1844 tillkom altartavlan, målad av Kilian Zoll som då var på genomresa i trakten och tecknade folklivsskildringar under sin studietid. Oljemålningen skildrar Jesus törnekröning och är en kopia av Pehr Hörbergs altartavla för Sunds kyrka i Östergötland. Altaruppsatsen ritades också av Zoll men bearbetades på Överintendentsämbetet av arkitekten C G Blom Carlsson. 1864 byggdes orgeln av Erik Nordström, yngre broder till den mer kände bygdeorgelbyggaren Sven Nordström. Möjligen kan den ha byggt av dem båda tillsammans då de sedan 1850 i flera fall arbetade gemensamt. Orgeln är bevarad i nära ursprungligt skick, bortsett från fasaden som ursprungligen målades i pärlgrått med förgyllningar men som sedan 1931 är marmorerad i grönt.

Den ursprungliga färgskalan i kyrkan gick i vitt och ljusblått med förgyllda lister och för måleriet svarade häradsmålaren Gabriel Lindvall. Senare ändrades färgsättningen till pärlgrått med förgyllda lister. Den nuvarande färgsättningen med grönmarmorerade ytor återgår till en större renovering som genomfördes 1931. Vid denna renovering inreddes även ett arkiv och ett förråd under läktaren samtidigt som denna utvidgades. Därefter har huvudsakligen endast mindre renoveringar och underhåll skett. I början på 1960-talet satte man in innerfönster, ny elbelysning, interiören målades om och på 1990-talet lades plåttaket om. De ursprungliga fönstren med delvis bevarade ursprungliga glasrutor och blyspröjs restaureras under 1999-2004.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2004.
Den nuvarande kyrkan har föregåtts av en romansk stenkyrka. Inga utgrävningar har gjorts angående den medeltida kyrkan men troligen stammar den från åtminstone 1200-talet, av den bevarade dopfuntens ålder att döma. Kyrkans exakta läge är okänt liksom dess utseende, men den hade ett mindre torn samt en större klockstapel bredvid, och byggdes till med korsarmar av trä 1666 och 1670. 1759 visiterades den tillbyggda medeltida kyrkan i Linderås av biskop Rhyzelius, som då dömde ut den som förfallen och otillräcklig. Man beslutade att låta bygga en ny kyrka och 1778 gjordes ritningar av länsbyggmästaren Mårten Olof Beurling. Samtidigt beviljades också att man innan rivningen av kyrkan skulle uppföra ett gravkapell åt släkten Bogeman som hade gravplats i gamla kyrkan. Ritningarna på kyrkan fastställdes aldrig av Överintendentsämbetet utan istället gjorde arkitekt Thure Wennberg på Överintendentsämbetet nya ritningar 1783. Kyrkan revs 1793 och samma år började man uppföra den nya kyrkan. Denna stod färdig 1795. Stiftsbyggmästare Caspar Seurling fick uppdraget att uppföra kyrkan efter Wennbergs ritningar.
Linderås kyrka är en enskeppig salkyrka med tunnvalv, västtorn och rakslutet kor i öster. Kyrkan är långsträckt, med korläktare i öster bakom altarväggen, och därunder sakristia. Kyrkan har en separat ingång i öster till korläktaren vilket är ovanligt och av samtiden ansågs som "dålig nymodig arkitektur" - troligen användes denna av drängar och pigor och andra som kom för sent till gudstjänsten. Kyrkan har genomgått få förändringar sedan den stod färdig 1795. Inredningen var dock inte färdig från början utan kompletterades efter hand som församlingen fick råd och möjlighet. De första åren var läktarna öppna mot kyrkorummet och kyrkbänkarna stod direkt på ett stampat jordgolv. 1803 uppförde man den nuvarande läktarbröstningen och året därpå lade man in stengolv i vapenhuset och brädgolv i långhuset. Det nuvarande brädgolvet är kilsågat och troligen ursprungligt. 1844 tillkom altartavlan, målad av Kilian Zoll som då var på genomresa i trakten och tecknade folklivsskildringar under sin studietid. Oljemålningen skildrar Jesus törnekröning och är en kopia av Pehr Hörbergs altartavla för Sunds kyrka i Östergötland. Altaruppsatsen ritades också av Zoll men bearbetades på Överintendentsämbetet av arkitekten C G Blom Carlsson. 1864 byggdes orgeln av Erik Nordström, yngre broder till den mer kände bygdeorgelbyggaren Sven Nordström. Möjligen kan den ha byggt av dem båda tillsammans då de sedan 1850 i flera fall arbetade gemensamt. Orgeln är bevarad i nära ursprungligt skick, bortsett från fasaden som ursprungligen målades i pärlgrått med förgyllningar men som sedan 1931 är marmorerad i grönt.
Den ursprungliga färgskalan i kyrkan gick i vitt och ljusblått med förgyllda lister och för måleriet svarade häradsmålaren Gabriel Lindvall. Senare ändrades färgsättningen till pärlgrått med förgyllda lister. Den nuvarande färgsättningen med grönmarmorerade ytor återgår till en större renovering som genomfördes 1931. Vid denna renovering inreddes även ett arkiv och ett förråd under läktaren samtidigt som denna utvidgades. Därefter har huvudsakligen endast mindre renoveringar och underhåll skett. I början på 1960-talet satte man in innerfönster, ny elbelysning, interiören målades om och på 1990-talet lades plåttaket om. De ursprungliga fönstren med delvis bevarade ursprungliga glasrutor och blyspröjs restaureras under 1999-2004.