Föremålsbeskrivning <itemDescription> |
-
Brev 1908-01-26 från Barbro Klurig till Ester Bauer, bestående av fyra sidor skrivna på fram- och baksidan av ett vikt pappersark. Huvudsaklig skrift handskriven med svart bläck. . BREVAVSKRIFT: . [Sida 1] Stockholm d 26 Jan. 1908. Kära Fru Bauer! Nu tycka helt säkert Teck- naren och hans fru, i synnerhet den förstnämde, att på jordklo- tet inte finnas otacksammare människa än lilla Barbro Kling ...
Visa hela
Brev 1908-01-26 från Barbro Klurig till Ester Bauer, bestående av fyra sidor skrivna på fram- och baksidan av ett vikt pappersark. Huvudsaklig skrift handskriven med svart bläck. . BREVAVSKRIFT: . [Sida 1] Stockholm d 26 Jan. 1908. Kära Fru Bauer! Nu tycka helt säkert Teck- naren och hans fru, i synnerhet den förstnämde, att på jordklo- tet inte finnas otacksammare människa än lilla Barbro Kling och hennes mamma, men hör först och döm sedan litet mildare! Lilla Barbro har först o främst varit så upptagen med studiet . [Sida 2] af sina jättar o troll, att hon alls inte haft en tanke på ens att skrifva o tacka, Hon har inte bättre förstånd ännu, så förlåt henne! Och hennes stackars mamma, som vet litet bättre, har nu stått vid borr- maskinen, nedtryckt af sam- vetskval 10 timmar om dagen en hel månads tid o tänkt på att skrifva o tänkt o tänkt. Så att om det kunde försona något så är mycket försonadt. Jag fick bara litet ledigt Juldagen o Annandagen o sedan började det i full gång igen från ½ 8 på morgonen till . [Sida 3] 6 - ½ 7, då vi äta middag, o sedan ha kvällarna varit upptagna dels af Barbro, som legat sjuk efter Jul o dels af små tråkiga julkalas o så af det härligaste som finns på jorden: sofva Så ofta jag på rimligt vis kommit åt, har jag placerat min dödströtta lekamen i en säng kl 7 o så sofvit mina modiga 12 tim mar! O, hvad ni skall förakta mig, ni konstnärssjälar, som lefva af skönhet o kärlek o poesi, men när man en gång är slagen till slant, blir man aldrig en krona, o den som är dömd att bara gno som en gal- . [Sida 4] ning hvarken hinner eller ens orkar att lefva lifvet. Barbro, den lilla rackarungen, ligger o ber hvarje kväll snälla Jäsus får lilla Ba en liten syster mer, o natur ligtvis har den gode Guden inte kunna-- motstå en sån liten fin bön, så nu kommer det en, o det var i maj när göken gol o hela världen lyste af vårgrönt och af sol, så det är ocks-- litet tröttsamt, men hon är så hjärta-- välkommen, [understruket: bara] hon väl var här Nej nu skall jag be Fru Bauer framföra ett innerligt tack till maken för den stora stora vänlig- heten att tänka på lilla Ba o var själf hjärtevarmt tackad o hälsad lilla Ba o hennes mamma
Stäng
|