ISALA KUNGSLADA

Isala Kungslada kan av timringstekniken dateras till senmedeltiden. Den har därefter ombyggts vid flera tillfällen och nytt timmer har ilappats.
Isala lada "hittades" vid den inventering av fornsaker och minnesmärken, som regeringen genom biskopar och landshövdingar påbjöd 1666. Ladan förknippads med Gustav Vasas äventyr i Dalarna.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Isala lada är en parloge med logen, tröskgolvet i mitten och ladorna, där nekarna förvarades på båda sidor. De en meter höga logbalkarna avdelar rummet i de olika funktionerna. Följaktligen har ladan därigenom ingångsdörren mitt på ena långsidan. Dörren är tvådelad och omges av en enkel omfattning av brädor. Ovan dörren sitter ett mindre utskjutande tak.
Delar av timmerstommen är från slutet av 1400-talet och av samma timmerbearbetning, knuttyp och halsning av stockändar, som Rankhyttans trösklada och Ornäsloftet. Övrigt timmer är mycket troligt från reparationer i slutet på 1700-talet. Det äldsta timret har märken efter flyttning och troligen har ladan flyttats redan före Gustav Vasas tid, åtminstone ska det ha skett före 1667. Timmer har kompletterats minst två gånger. Av knutformen kan man se att det första gången skedde på 1600-talet och senare en gång på 1700-talet.
Taket med fem åsar har ett undertak av rundvirke, antagligen från 1700-talet. Vissa rundvirken är intappade i vågbordet. På ungefär halva undertaket är rundvirket kompletterat med brädor.
Gavlarna har en rödfärgad locklistpanel, kompletterad i sen tid. På långsidorna är timmerstommen bar. Ladan har inga fönster förutom en mindre öppning på den östra långsidan som är försedd med lucka och omfattningar av brädor.