Korsvägen

Fyra olika stadsdelsområden möts vid Korsvägen. I norr möter kvarteret Turmalinen med tät stenstadsbebyggelse i nationalromantisk stil (1911; arkitekt Aselius). Den ingick i en plan upprättad på 1880-talet som ledde till att kvarteren mellan Engelbrektsgatan och Korsvägen anlades. Lorensberg och Johanneberg angränsar i nordväst med stadsbebyggelse från 1914-1927. Arkitekter var bland andra HJ Cornilsen, Olof M Holmen och Zetterström & Jonsson. Mitt i Lilienbergstadsplanen ligger Johannebergs landeri från slutet av 1700-talet med en framstående plats uppe på höjden vid Korsvägen. På dess gamla marker ligger nu Humanistiska fakulteten. Söderut vidtar bostadsområden som representerar Göteborgs utbyggnad under 1920-30-talet.
Ett antal villor låg fram till millenniumskiftet längsmed Södra vägen, men revs i samband med byggandet av Universeum och Världskulturmuseet. Österut gränsar platsen till Liseberg, nöjesfält sedan 1923. Norrut går Skånegatan med början vid Svenska mässan.

Namnet Korsvägen beror på att landsvägen, Södra vägen, har en avtagsväg åt öster, Örgrytevägen, på denna plats. Vägkorsningen tillsammans med landerierna Johanneberg och Liseberg präglade miljön på 1700-talet. De två landeriernas manbyggnader, som finns kvar i förändrat skick idag, är båda uppförda runt sekelskiftet 1800.

På 1860-talet hade platsen fortfarande en lantlig prägel med landerier och Hedens exercisområde som möttes i korsningen. Exercisheden bibehölls som en öppen plats och användes för idrottstävlingar, och landerierna förblev länge obebyggda.

År 1870 upprättades en stadsplan för villor längs Södra vägen. En av villorna flyttades från egendomen Wilhelmsberg i Bö, Örgryte, till Södra vägen 50 (kv 40:5). Villan som går under namnet Biskopsvillan, flyttades på 2000-talet åter till Örgryte med anledning av uppförandet av Universeum och Världskulturmuseet. Den är idag den äldsta trävillan i Göteborg. Övriga villor längsmed Södra vägen revs.

1911 uppfördes den första täta stenstaden vid Korsvägen. Från denna plan härrör det nationalromantiska hörnhuset som bildar Korsvägens port norrut.

Den andra stora utbyggnaden utfördes enligt Lilienbergs stadsplan under åren 1914-1927, som innebar att Korsvägens nordvästra och sydvästra sida bebyggdes. Bebyggelsen utfördes som storgårdskvarter med luftiga innegårdar.

De nya bostadsområden utgjorde fond för Göteborgsutställningen 1923. Området användes för olika arrangemang. Exercisheden användes för utställningar och vid Korsvägen byggdes hallar för bl.a. exportutställningen. Landeriet Johannebergs trädgård användes för Barnens paradis och landeriet Liseberg ställdes i ordning som nöjespark.

Åren 1925-1935 färdigställs Lilienbergs planer för platsen. Ett stort bostadskvarter och Carlanderska sjukhemmet uppförs på Korsvägens södra sida.

1939 får Svenska mässan en egen byggnad vid Korsvägen och har fram tills idag byggts till i omgångar. På 1940-talet byggs Humanistiska fakulteten på Johannebergs landeris tidigare marker, men en del av parken runt anläggningen bibehölls med delar av alléer, gångar, stenmurar och trappor. På 1950-talet hade trafiken blivit allt hårdare vilket föranledde Korsvägens breddning och borttagande av stenstadskvarterens förgårdar.

På 2000-talet har Södra vägen blivit en del av evenemangsstråket. Universeum och Världskulturmuséet har ersatt villastaden från 1870-talet.