HINDÅS KYRKA

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

HINDÅS KYRKA uppfördes 1912 efter ritningar av Holmgren och Stenberg i Uppsala. Uppförandet skedde på privat initiativ, bl a av grosshandlaren Gustaf von Reis och genom åtskilliga frivilliga insatser. Kyrkan överlämnades av Hindås kyrkostiftelse till Björketorps församling 1965.
1923 skedde en invändig ommålning, och ändringar i sakristians inredning skedde efter ritningar av en kyrkoherde Sandberg i Uppsala. De stora målningarna ovanför korbågen utfördes också vid denna tidpunkt. 1960 fick nya stödmurar byggas för takets utvändiga snedsträvor, och invändigt togs en del av den synliga takstolen bort, och vissa andra ändringar skedde. 1979 skedde en invändig tilläggsisolering, och därmed fick också innertaket nytt ytskikt. Nytt golv lades också in.

Vid den senaste renoveringen 2000 fick kyrkan ett nytt framflyttat altarbord, delbar altarring och dessutom gjordes de främsta bänkraderna flyttbara. En del andra åtgärder skedde också, bl a togs en del av den ursprungliga färgsättningen upp i målningsarbetena.

HINDÅS KYRKA - ligger i nära nog nord-sydlig riktning (NNO-SSV) med ingång i norr, och med koret i söder. Den är förbunden med församlingshemmet genom en gång som ansluter i sydväst. Kyrkobyggnaden är helt rektangulär, med FASADER klädda med liggande profilerad panel, brunmålad, över knähög sockel av murad natursten. I sydöstra hörnet (vid sakristian) respektive sydvästra hörnet (vid sidoingången) finns i takfoten låga välvda gavelpartier, ovanför sidoingången dessutom med ett vitt krönkors. Kyrkans TAK är högt och dominerande, med takbjälkar som fortsätter utanför långväggarna som snedsträvor till mark, där de också är förbundna med förlängda golvbjälkar. Taket är täckt med rött tegel, och gavlarna har breda vindskivor, vitmålade. Takfallet är brutet, med brytpunkten förhållandevis högt upp, nära nocken. Klocktorn i form av en TAKRYTTARE ovanför norrgaveln. Takryttaren är fyrsidig med bredare öppen nederdel och hög smalare spetsigt avsmalnande spira, täckt med spån och krönt av ett mindre hjulkors. I sydväst finns en skorsten, vitputsad och med plåtklädd överdel, krönt av en vindflöjel med årtalet 1912.
Kyrkan har sin HUVUDINGÅNG i norr. En rektangulär stentrappa i sex steg och med kraftigt mitträcke av svartmålat järn leder till en rektangulär pardörr av trä, blåmålad och med dekorativa svartmålade gångjärnsbeslag. Ovanför porten ett skärmtak på konsoler, med lövsågerier i vars mönster ett kors är infogat, och brutet tegeltäckt tak. Ytterligare en ingång vid koret, i sydväst, med en dubbel blåmålad trädörr. FÖNSTREN sitter som ett fönsterband under takfoten, med låga småspröjsade kvadratiska fönster, vitmålade. Spröjsarna har formen av arkadbågar. I norrgaveln sitter också ovanför huvudingången fyra höga fönster, vilka leder ljus in till läktaren, och slutligen finns det i koret tre högt placerade fönster.

KYRKORUMMET är rektangulärt med ett smalare kor två trappsteg högre än kyrkorummet. Koret får belysning ovanifrån genom de högt sittande fönstren, och får därigenom ett mycket speciellt ljus. På östsidan om koret finns en sakristia och på västsidan en mindre gång som dels leder till en sidoingång direkt utifrån och dels har en ingång till församlingshemmet. I väster en orgelläktare och under den ett vindfång innanför huvudingången. Takresningen inne i kyrkorummet är hög och fönstren förhållandevis låga längs sidorna.
GOLVET är ett trägolv inlagt 2000. Golvet är två trappsteg högre i koret. VÄGGARNA klädda med liggande panel, med en ådringsmålning i grått. TAKET är även det klätt med en liggande panel liknande väggarnas, och målat i vitt. Synliga kraftiga taksparrar, bruna på sidorna och med dekorationsmålning i grått och blått på undersidan.
INGÅNG i norr från ett vindfång, genom en dubbel gråmålad spegeldörr där den övre spegeln har en flackt spetsbågig avslutning. Även ytterdörrarna i vapenhuset har samma form. De mindre sidodörrarna i vindfånget, liksom dörrarna till sakristia och sidoingång har även de samma flackt spetsbågiga avslutning på sina övre speglar. Alla målade i grått. Dörromfattningarna inne i kyrkorummet har dekorativa kantskärningar i sin övre del. FÖNSTREN sitter som ett fönsterband längs väggarna, med låga småspröjsade kvadratiska fönster, gråmålade och med innerbågar. Spröjsarna har formen av arkadbågar. I norrgaveln, bakom orgelhuset, sitter också fyra höga fönster, och i koret, högt placerade, sitter tre fönster med färgade rutor i blyinfattning.

I och kring koret finns stora MÅLNINGAR, dels på de tre väggarna inne i koret, och dels ovanför koröppningen, dvs i södra långhusgaveln. Den senare målningen är placerad inom ett dekorativt fackverk av ek, och föreställande Maria med barnet, omgivna av harp och lutaspelande änglar. Målningarna inne i koret är tre: I mitten den återuppståndne Kristus, på östsidan Jairos dotters uppväckande (Matt 9:22) och på västsidan hur Jesus bryter brödet med lärjungarna i Emaus (Luk 24:30). Målningarna i olja på duk, utförda av Ernst Pfanschmidt 1923. (Professor i Berlin. Representant för den så kallade. Dusseldorfskolan. Åtskilliga av konstnärens verk lär ha gått förlorade under det senaste världskriget). Under den översta målningen sitter ett målat språkband över koröppningen, guld mot blått: "Ära vare Gud i höjden och frid på jorden". Dessutom finns målningar vid de snedfasade korhörnen mot långhuset, dels bakom predikstolen och dels ovanför dopfunten. Den förra föreställer ett kors med en ros och ett hjärta i centrum, den senare dels ett allseende öga och under den den Helige ande i from av en duva. Utförda av Hugo Nilsson 1960.

INREDNING:

ALTARE - Fristående altarbord av vitlaserat trä, med genombrutet underrede, och med kraftig skiva som skjuter utanför ben och sarg. Ben med slät skiva emellan på gavlarna, och på långsidorna en sarg med välvd underkant. På framsidan finns i sargen fem kors i relief, blå mot förgyllda bottnar. Av Magnus Wångblad 2000.

ALTARRING - Öppen och delningsbar, består av åtta sektioner, var och en med en genombruten spegel. Vitlaserat trä, med röda och blå lister runt speglarna, och med blått tyg på knäfallet. Av Magnus Wångblad 2000.

ALTARUPPSÄTTNING - Placerat på podium intill korväggen. Krucifix av hamrat järn med nitade kopparkanter. Klöverformiga ändar, strålkrans kring mitten, trappstegsformig sockel. Karnation av päronträ. Elbelysning på baksidan. Från byggnadstiden, med träfigur 1925.

PREDIKSTOL - Vid östra korhörnet mot långhuset med ingång från sakristian. Åttkantig korg, med profileringar och fyllningar på sidorna. Vilar på en smal åttasidig fot med konsoler med snidande ornament. Hel målad i lasyr, huvudsakligen grå, och med röda fyllningar. Från byggnadstiden.

DOPFUNT - Vid västra korhörnet mot långhuset, på utbyggt kortrappsteg. Av skulpterad ek. Rundad cuppa med refflad undersida, placerad på ett åttasidigt skaft med fyllningar eller speglar av samma form som predikstolen och altarringen. Foten är också den åttkantig i tre trappsteg. Ljust grålaserad, cuppans dekor i svagt blått. Tillverkad 1925 av J. Bengtsson, Nässlehult, efter ritningar av Nathan Sandberg, Uppsala.

BÄNKINREDNING - Två öppna kvarter, fristående från långväggarna. De främsta tre bänkraderna är delbara och kan möbleras på olika sätt. Profilerade gavlar med armstöd, gallerverk och karvat ornament. Raka säten med refflade fyllningar i ryggen. Allt målat i rödbrun lasering. Tillverkad 1912. Brunmålad 1923. Ombyggd (bredare säten, ryggstödsvinkel) vid senaste renoveringen 2000 då även de främre bänkarna gjordes flyttbara.

LÄKTARE - I norr, vilande på sex fyrkantiga träpelare, varav två sammanbyggda med väggen mot ingången. Slät panelklädd läktarbarriär, med en kraftig gördelgesims i samma höjd som kyrkorummets taklist. Målad i grå lasyr med grå- och blåmålade lister. Utbyggd 1960. Ny läktartrappa 2000.

ORGELFASAD - Modern orgelfasad av ljust omålat trä, med rektangulära pipöppningar, helt utan dekorationer. Mittpartiet är högre. Orgeln från 1975.

NUMMERTAVLOR - Två väggmonterade på ömse sidor om koröppningen. Rektangulära svarta siffertavlor, omgivna av gråmålade ramar och med förgyllda kröndekorationer. Sannolikt från 1960.

KLOCKOR - I takryttaren hänger en klocka med inskriptioner, gjuten 1912, omgjuten 1935.