RÖLANDA KYRKA

Kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård, en klockstapel (1725) och ett avträde (1900-tal) söder om kyrkogårdsmuren, samt vid grusplanen öster om kyrkan, ett bårhus (1961), en ekonomibyggnad (1987) och ett församlingshem (1979). Klockstapeln är klädd med oljeröd lockpanel och har en skiffertäckt huv, krönt av en kyrktupp. Bårhuset, ritat av arkitekt Axel Forssén, har fasader av vit spritputs och ett sadeltak täckt av skiffer. Övriga byggnader är klädda med röd lock- eller locklistpanel.

Kyrkogården har en rektangulär form och är liksom kyrkan orienterad i öst-västlig riktning. Närmast kyrkan finns en äldre del och mot öster, finns en tydligt urskiljbar utvidgning, "nya kyrkogården" från 1980.

Kyrkogårdens äldre del omges av en kallmur samt rader med lönnar. Vid huvudentrén mot grusplanen i öster växer två stora askar. Förutom denna entré finns öppningar i muren mot prästgården i norr och mot klockstapeln utanför murens sydvästra hörn. På alla tre platser finns smidesgrindar, mot öster och norr med kraftiga stolpar av natursten, varav de östra är krönta med järnkors. Fram till huvudentrén leder en björkallé längs grusplanen och "Nya kyrkogårdens" södra sida. "Nya kyrkogården" avgränsas även med trådstaket, häckar, buskar samt en rad med rönnar mot norr. Mot söder växer förutom björkarna några askar. I hörnen mot sydväst och sydost finns smidesgrindar med enkla naturstensstolpar. "Nya kyrkogården" är ännu till stor del gräsbevuxen och bara tagen i bruk för några få gravar, belägna i dess sydvästra del, i anslutning till den äldre kyrkogårdsdelen. På den senare finns några grusade gravar och där är också alla gångar grusade. Karakteristiskt för hela kyrkogården är att alla gravar är vända mot öster.

Kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård, en klockstapel (1725) och ett avträde (1900-tal) söder om kyrkogårdsmuren, samt vid grusplanen öster om kyrkan, ett bårhus (1961), en ekonomibyggnad (1987) och ett församlingshem (1979). Klockstapeln är klädd med oljeröd lockpanel och har en skiffertäckt huv, krönt av en kyrktupp. Bårhuset, ritat av arkitekt Axel Forssén, har fasader av vit spritputs och ett sadeltak täckt av skiffer. Övriga byggnader är klädda med röd lock- eller locklistpanel.

Kyrkogården har en rektangulär form och är liksom kyrkan orienterad i öst-västlig riktning. Närmast kyrkan finns en äldre del och mot öster, finns en tydligt urskiljbar utvidgning, "nya kyrkogården" från 1980.

Kyrkogårdens äldre del omges av en kallmur samt rader med lönnar. Vid huvudentrén mot grusplanen i öster växer två stora askar. Förutom denna entré finns öppningar i muren mot prästgården i norr och mot klockstapeln utanför murens sydvästra hörn. På alla tre platser finns smidesgrindar, mot öster och norr med kraftiga stolpar av natursten, varav de östra är krönta med järnkors. Fram till huvudentrén leder en björkallé längs grusplanen och "Nya kyrkogårdens" södra sida. "Nya kyrkogården" avgränsas även med trådstaket, häckar, buskar samt en rad med rönnar mot norr. Mot söder växer förutom björkarna några askar. I hörnen mot sydväst och sydost finns smidesgrindar med enkla naturstensstolpar. "Nya kyrkogården" är ännu till stor del gräsbevuxen och bara tagen i bruk för några få gravar, belägna i dess sydvästra del, i anslutning till den äldre kyrkogårdsdelen. På den senare finns några grusade gravar och där är också alla gångar grusade. Karakteristiskt för hela kyrkogården är att alla gravar är vända mot öster.

Kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård, en klockstapel (1725) och ett avträde (1900-tal) söder om kyrkogårdsmuren, samt vid grusplanen öster om kyrkan, ett bårhus (1961), en ekonomibyggnad (1987) och ett församlingshem (1979). Klockstapeln är klädd med oljeröd lockpanel och har en skiffertäckt huv, krönt av en kyrktupp. Bårhuset, ritat av arkitekt Axel Forssén, har fasader av vit spritputs och ett sadeltak täckt av skiffer. Övriga byggnader är klädda med röd lock- eller locklistpanel.

Kyrkogården har en rektangulär form och är liksom kyrkan orienterad i öst-västlig riktning. Närmast kyrkan finns en äldre del och mot öster, finns en tydligt urskiljbar utvidgning, "nya kyrkogården" från 1980.

Kyrkogårdens äldre del omges av en kallmur samt rader med lönnar. Vid huvudentrén mot grusplanen i öster växer två stora askar. Förutom denna entré finns öppningar i muren mot prästgården i norr och mot klockstapeln utanför murens sydvästra hörn. På alla tre platser finns smidesgrindar, mot öster och norr med kraftiga stolpar av natursten, varav de östra är krönta med järnkors. Fram till huvudentrén leder en björkallé längs grusplanen och "Nya kyrkogårdens" södra sida. "Nya kyrkogården" avgränsas även med trådstaket, häckar, buskar samt en rad med rönnar mot norr. Mot söder växer förutom björkarna några askar. I hörnen mot sydväst och sydost finns smidesgrindar med enkla naturstensstolpar. "Nya kyrkogården" är ännu till stor del gräsbevuxen och bara tagen i bruk för några få gravar, belägna i dess sydvästra del, i anslutning till den äldre kyrkogårdsdelen. På den senare finns några grusade gravar och där är också alla gångar grusade. Karakteristiskt för hela kyrkogården är att alla gravar är vända mot öster.

Kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård, en klockstapel (1725) och ett avträde (1900-tal) söder om kyrkogårdsmuren, samt vid grusplanen öster om kyrkan, ett bårhus (1961), en ekonomibyggnad (1987) och ett församlingshem (1979). Klockstapeln är klädd med oljeröd lockpanel och har en skiffertäckt huv, krönt av en kyrktupp. Bårhuset, ritat av arkitekt Axel Forssén, har fasader av vit spritputs och ett sadeltak täckt av skiffer. Övriga byggnader är klädda med röd lock- eller locklistpanel.

Kyrkogården har en rektangulär form och är liksom kyrkan orienterad i öst-västlig riktning. Närmast kyrkan finns en äldre del och mot öster, finns en tydligt urskiljbar utvidgning, "nya kyrkogården" från 1980.

Kyrkogårdens äldre del omges av en kallmur samt rader med lönnar. Vid huvudentrén mot grusplanen i öster växer två stora askar. Förutom denna entré finns öppningar i muren mot prästgården i norr och mot klockstapeln utanför murens sydvästra hörn. På alla tre platser finns smidesgrindar, mot öster och norr med kraftiga stolpar av natursten, varav de östra är krönta med järnkors. Fram till huvudentrén leder en björkallé längs grusplanen och "Nya kyrkogårdens" södra sida. "Nya kyrkogården" avgränsas även med trådstaket, häckar, buskar samt en rad med rönnar mot norr. Mot söder växer förutom björkarna några askar. I hörnen mot sydväst och sydost finns smidesgrindar med enkla naturstensstolpar. "Nya kyrkogården" är ännu till stor del gräsbevuxen och bara tagen i bruk för några få gravar, belägna i dess sydvästra del, i anslutning till den äldre kyrkogårdsdelen. På den senare finns några grusade gravar och där är också alla gångar grusade. Karakteristiskt för hela kyrkogården är att alla gravar är vända mot öster.

Kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård, en klockstapel (1725) och ett avträde (1900-tal) söder om kyrkogårdsmuren, samt vid grusplanen öster om kyrkan, ett bårhus (1961), en ekonomibyggnad (1987) och ett församlingshem (1979). Klockstapeln är klädd med oljeröd lockpanel och har en skiffertäckt huv, krönt av en kyrktupp. Bårhuset, ritat av arkitekt Axel Forssén, har fasader av vit spritputs och ett sadeltak täckt av skiffer. Övriga byggnader är klädda med röd lock- eller locklistpanel.

Kyrkogården har en rektangulär form och är liksom kyrkan orienterad i öst-västlig riktning. Närmast kyrkan finns en äldre del och mot öster, finns en tydligt urskiljbar utvidgning, "nya kyrkogården" från 1980.

Kyrkogårdens äldre del omges av en kallmur samt rader med lönnar. Vid huvudentrén mot grusplanen i öster växer två stora askar. Förutom denna entré finns öppningar i muren mot prästgården i norr och mot klockstapeln utanför murens sydvästra hörn. På alla tre platser finns smidesgrindar, mot öster och norr med kraftiga stolpar av natursten, varav de östra är krönta med järnkors. Fram till huvudentrén leder en björkallé längs grusplanen och "Nya kyrkogårdens" södra sida. "Nya kyrkogården" avgränsas även med trådstaket, häckar, buskar samt en rad med rönnar mot norr. Mot söder växer förutom björkarna några askar. I hörnen mot sydväst och sydost finns smidesgrindar med enkla naturstensstolpar. "Nya kyrkogården" är ännu till stor del gräsbevuxen och bara tagen i bruk för några få gravar, belägna i dess sydvästra del, i anslutning till den äldre kyrkogårdsdelen. På den senare finns några grusade gravar och där är också alla gångar grusade. Karakteristiskt för hela kyrkogården är att alla gravar är vända mot öster.

Kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård, en klockstapel (1725) och ett avträde (1900-tal) söder om kyrkogårdsmuren, samt vid grusplanen öster om kyrkan, ett bårhus (1961), en ekonomibyggnad (1987) och ett församlingshem (1979). Klockstapeln är klädd med oljeröd lockpanel och har en skiffertäckt huv, krönt av en kyrktupp. Bårhuset, ritat av arkitekt Axel Forssén, har fasader av vit spritputs och ett sadeltak täckt av skiffer. Övriga byggnader är klädda med röd lock- eller locklistpanel.

Kyrkogården har en rektangulär form och är liksom kyrkan orienterad i öst-västlig riktning. Närmast kyrkan finns en äldre del och mot öster, finns en tydligt urskiljbar utvidgning, "nya kyrkogården" från 1980.

Kyrkogårdens äldre del omges av en kallmur samt rader med lönnar. Vid huvudentrén mot grusplanen i öster växer två stora askar. Förutom denna entré finns öppningar i muren mot prästgården i norr och mot klockstapeln utanför murens sydvästra hörn. På alla tre platser finns smidesgrindar, mot öster och norr med kraftiga stolpar av natursten, varav de östra är krönta med järnkors. Fram till huvudentrén leder en björkallé längs grusplanen och "Nya kyrkogårdens" södra sida. "Nya kyrkogården" avgränsas även med trådstaket, häckar, buskar samt en rad med rönnar mot norr. Mot söder växer förutom björkarna några askar. I hörnen mot sydväst och sydost finns smidesgrindar med enkla naturstensstolpar. "Nya kyrkogården" är ännu till stor del gräsbevuxen och bara tagen i bruk för några få gravar, belägna i dess sydvästra del, i anslutning till den äldre kyrkogårdsdelen. På den senare finns några grusade gravar och där är också alla gångar grusade. Karakteristiskt för hela kyrkogården är att alla gravar är vända mot öster.

FÖRSAMLING 1995: RÖLANDA
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1061, år 1900: 1640, år 1995: 555

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen är belägen i den norra delen av de södra dalbygderna, ca åtta km söder om Dals-Ed. Kyrkan ligger relativt höglänt på den östra sidan av Örekilsälvens dalgång. Sydväst om kyrkan, på en skogsbevuxen kulle, står en klockstapel.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med tresidigt korparti, vidbyggd sakristia i nordost och västtorn. En gråstenskyrka uppfördes sannolikt under medeltiden och betydande partier av denna är bevarade i väster. Dess ursprungliga utformning i öster är inte känd. Vid en ombyggnad, möjligtvis i slutet på 1600-talet, erhöll korpartiet sin nuvarande gestaltning. Ett vapenhus av okänd ålder fanns i söder, sedermera rivet. Sakristian tillkom 1935. Tornet uppfördes 1937 efter ritningar av arkitekt Tor Engloo.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans murar är vitputsade, såväl in- som utvändigt. De nuvarande, rundvälvda fönsteröppningarna samt korportalen i söder togs upp 1873 (medeltidskyrkans sydportal murades samtidigt igen). Långhusets branta sadeltak är skiffertäckt. Det smala, stramt formgivna västtornet, med dess rektangulära ljudöppningar och flacka, kopparslagna huv kontrasterar märkbart mot det äldre långhusets formspråk. Kyrkorummets färgsättning är i huvudsak resultat av den omfattande restaureringen 1935, efter ritningar av arkitekt Anders Berglund. Det ljusa kyrkorummet kröns av ett gråmålat brädvalv med vegetativt dekorerad taklist. Altaruppsatsen från 1730 är skuren av bildhuggare Nils Falk, medan predikstolen är ritad av Tor Engloo 1936.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.

Kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård, en klockstapel (1725) och ett avträde (1900-tal) söder om kyrkogårdsmuren, samt vid grusplanen öster om kyrkan, ett bårhus (1961), en ekonomibyggnad (1987) och ett församlingshem (1979). Klockstapeln är klädd med oljeröd lockpanel och har en skiffertäckt huv, krönt av en kyrktupp. Bårhuset, ritat av arkitekt Axel Forssén, har fasader av vit spritputs och ett sadeltak täckt av skiffer. Övriga byggnader är klädda med röd lock- eller locklistpanel.

Kyrkogården har en rektangulär form och är liksom kyrkan orienterad i öst-västlig riktning. Närmast kyrkan finns en äldre del och mot öster, finns en tydligt urskiljbar utvidgning, "nya kyrkogården" från 1980.

Kyrkogårdens äldre del omges av en kallmur samt rader med lönnar. Vid huvudentrén mot grusplanen i öster växer två stora askar. Förutom denna entré finns öppningar i muren mot prästgården i norr och mot klockstapeln utanför murens sydvästra hörn. På alla tre platser finns smidesgrindar, mot öster och norr med kraftiga stolpar av natursten, varav de östra är krönta med järnkors. Fram till huvudentrén leder en björkallé längs grusplanen och "Nya kyrkogårdens" södra sida. "Nya kyrkogården" avgränsas även med trådstaket, häckar, buskar samt en rad med rönnar mot norr. Mot söder växer förutom björkarna några askar. I hörnen mot sydväst och sydost finns smidesgrindar med enkla naturstensstolpar. "Nya kyrkogården" är ännu till stor del gräsbevuxen och bara tagen i bruk för några få gravar, belägna i dess sydvästra del, i anslutning till den äldre kyrkogårdsdelen. På den senare finns några grusade gravar och där är också alla gångar grusade. Karakteristiskt för hela kyrkogården är att alla gravar är vända mot öster.

Kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård, en klockstapel (1725) och ett avträde (1900-tal) söder om kyrkogårdsmuren, samt vid grusplanen öster om kyrkan, ett bårhus (1961), en ekonomibyggnad (1987) och ett församlingshem (1979). Klockstapeln är klädd med oljeröd lockpanel och har en skiffertäckt huv, krönt av en kyrktupp. Bårhuset, ritat av arkitekt Axel Forssén, har fasader av vit spritputs och ett sadeltak täckt av skiffer. Övriga byggnader är klädda med röd lock- eller locklistpanel.

Kyrkogården har en rektangulär form och är liksom kyrkan orienterad i öst-västlig riktning. Närmast kyrkan finns en äldre del och mot öster, finns en tydligt urskiljbar utvidgning, "nya kyrkogården" från 1980.

Kyrkogårdens äldre del omges av en kallmur samt rader med lönnar. Vid huvudentrén mot grusplanen i öster växer två stora askar. Förutom denna entré finns öppningar i muren mot prästgården i norr och mot klockstapeln utanför murens sydvästra hörn. På alla tre platser finns smidesgrindar, mot öster och norr med kraftiga stolpar av natursten, varav de östra är krönta med järnkors. Fram till huvudentrén leder en björkallé längs grusplanen och "Nya kyrkogårdens" södra sida. "Nya kyrkogården" avgränsas även med trådstaket, häckar, buskar samt en rad med rönnar mot norr. Mot söder växer förutom björkarna några askar. I hörnen mot sydväst och sydost finns smidesgrindar med enkla naturstensstolpar. "Nya kyrkogården" är ännu till stor del gräsbevuxen och bara tagen i bruk för några få gravar, belägna i dess sydvästra del, i anslutning till den äldre kyrkogårdsdelen. På den senare finns några grusade gravar och där är också alla gångar grusade. Karakteristiskt för hela kyrkogården är att alla gravar är vända mot öster.