GUSTAV ADOLFS KYRKA

Kyrkan uppfördes under 1630-talet som ett kapell i Fiskebäck i sydöstra änden av Habo socken. Det restes på platsen för en nyligen nedbrunnen, medeltida sockenkyrka. Planen var korsformig i tidens anda och över korsmitten var ett centraltorn. Byggmästare var Håkan i Gunnarsbo och bygget bekostades av Per Brahes hauptman i Visingsborgs grevskap, Julius Kemmerer, adlad Lantzenfeldt. Denne skänkte en altartavla (ett sengotiskt altarskåp från en nordtysk kyrka som nu finns i SHM) till kapellet och lät iordningställa sin gravkammare på denna plats. 1647 målades interiören av Brahes "hovkonterfejare" Johan Werner d.ä. vilken 1653 förfärdigade en predikstol. Fyra år tidigare hade Sven i Högsbäck ålagts att uppföra ett nytt kor som straff för att han hade talat illa om kyrkan. Med all sannolikhet är det dagens tresidigt avslutade kor som då tillkom. Sakristia och vapenhus byggdes även vid denna tid. 1690 färdigställdes en ny altaruppsats av Nils i Munkebo. Kort tid senare, 1717 var ännu en altaruppsats färdig, sannolikt skuren av Jonas Ullberg, vilken två år senare gjorde en dopfunt. 1734 genomfördes en del renoveringsarbeten varvid ny bänkinredning tycks ha tillkommit samt väggar och tak målades av Johan Kinnerus, målarmästare i Jönköping. En nu försvunnen inskription på främre bänkraden omnämns i 1829 års inventering: "Guds milda nåd velsigne tig, margfaldelig, fast vi titt namn ej veta, som har uppå vår kyrkja tänkt, och herligt skänkt, med femtio dahler hvita. Kinnerus them till arfvode, för arbete på stohlemålning får. Nu tackar tig för gåfvan tin hvar stohl i Kyrkjan stor. 1734."
Under 1700-talet var Fiskebäcks kapell en väl etablerad offerkyrka där folk från när och fjärran skänkte gåvor för hjälp i sjukdom och nöd. I Habo sockens norra del rådde ett stort missnöje med den långa och besvärliga vägen till Habo kyrka. Invånarna lyckades vid 1758 års visitation få biskopen att tala för deras sak och lyfta fram frågan om en flytt av Fiskebäcks kapell emedan invånarna i den delen av socknen ändå hade så kort väg till Habo. Motståndet var dock för stort men man gav ej upp. Drivande var bonden Zachris Nilsson i Kvighult. 1779 lyckades det dock att få flytten beviljad genom ett kungligt brev från Gustaf III. 1780 skedde flytten från Fiskebäck till gården Lilla Flyttered och socknen Gustaf Adolf skapades, uppkallad efter kronprinsen. När kyrkan återuppfördes slopades centraltornet och ett västtorn byggdes istället. Hela inredningen flyttades med. Läktare uppfördes i väster, norr och sannolikt även söder. Den norra bekostades av J Broms på Dalen och kallades för "Dalens läktare". Exteriörens väggar och tak var ännu spånklädda och rödfärgade. 1818 övermålades interiörens målningar, väggarna i vit färg och taket i ljusblå. Målarmästare var M Ahlgren från Jönköping. 1840 slopades den utanför kyrkan liggande passagen mellan sakristia och predikstol. En skärmvägg anordnades istället.
1858 införskaffades en orgel, byggd av Sven Fogelberg (lärjunge och efterträdare till Pehr Lund) i romantisk stil. Fasaden ritades av arkitekt Ludvig Hawerman. För att ge plats åt orgeln ersattes det plana innertaket av ett välvt. Detta reveterades liksom innerväggarna. De förfallna yttertaken revs ned p.g.a. "den höga resningen som vanpryder kyrkan". Korsarmarna fick nu sina märkligt konkava pulpettak. Taktäckningen byttes från spån till tegel och väggarnas spånklädsel byttes mot panel. Fönsteröppningarna vidgades. 1889 nymålades interiören och sannolikt vid detta tillfälle tillkom en ny öppen bänkinredning och kamin.
1925-26 renoverades kyrkan under ledning av arkitekt Axel Forssén. Exteriören ommålades i befintlig ljusgul färg. Interiören ommålades under ledning av K J R Johansson som även tog fram den ursprungliga färgsättningen på predikstolen. Kyrkorummet försågs med innanfönster och ny port mot vapenhus. Bänkarna fick nya raka gavlar och mot väggarna en ny bröstning av slätspont istället för den gamla av pärlspont. 1936 omtäcktes torn och läktartak med kopparplåt. Nya hängrännor och stuprör av kopparplåt uppsattes. 1938 färdigställdes ett nytt pneumatiskt orgelverk av Th. Frobenius & Sønner, Lyngby. Detta återanvände föregående verks sex stämmor och tillförde sex nya. Vid ombyggnaden flyttades orgeln något bakåt.
1948 stod Forssén åter för en renovering. En ny mer praktisk sakristia byggdes, med pannrum under. De sotande kaminerna ersattes av centralvärme med lågtrycksånga. Valvet isolerades därvid, nya golv inlades och interiören rengjordes samt bättringsmålades. Redan 1959 utbyttes dock det nya uppvärmningssystemet mot elektriskt sådant i samband med elektrifiering av belysning, vilket skedde i enlighet med ett program upprättat av Sigurd Lidén. 1965 sanerades altaruppsatsen efter ett trämaskangrepp. 1968 insattes antikglas i korfönstren för att dämpa motljuset.
Elvärmen kom att leda till en sänkning av luftfuktigheten och därpå följande torkningsskador. Putsen på väggarna började släppa och inventariernas spricka. 1971 installerades en luftfuktningsanläggning. 1974-76 genomfördes renoveringsarbeten som projekterats av arkitekterna Lars Löfstedt och Rudolf Moeschlin. Fasaderna ommålades i enlighet med befintlig färgsättning. Sakristians skorsten revs. Efter en lång diskussion om reveteringens öde kom takputsen att lagas medan väggarna omputsades. Interiören ommålades därefter i enlighet med den befintliga färgsättningen. Altarringens grindar plockades bort. Konservator Alf Hedman rengjorde och fäste spjälkande färg på altaruppsats och predikstol. 1983 byggdes kapprum och toalett in under orgelläktaren efter ritningar av FABYKO AB, varvid tre bänkrader slopades. 1997-98 byggdes ett nytt orgelverk av Nye Orgelbyggeri AB med användning av de sex romantiska stämmorna från 1858 års verk, vilka restaurerats. Elva nya stämmor tillkom. Vissa omändringar skedde på läktaren. Vid samma tillfälle ommålades exteriören.

GUSTAF ADOLFS KYRKA - Den timrade korskyrka från 1623 flyttades till nuvarande plats 1780 och försågs med torn i väster och ett fullbrett kor med tresidig avslutning i öster. Tornet omsluts till hälften av långhusets västra del och inrymmer således läktarens bakre hälft, vilken indikeras av långsidornas små fönster i två våningar. Norr om koret är en sakristia från 1948.
FASAD - Kyrkan vilar på en låg sockel av gråsten som nästan helt döljs av en utskjutande vattenbräda. Sakristian vilar på en betongsockel. Fasaderna är klädda med en profilerad locklistpanel från 1858. Dess bemålning är gräddvit medan de profilerade fodren och hörnfodren är målade i beigt. Samma färg har de kraftigt utskjutande och profilerade takfötterna som löper horisontalt på gavlarna och inramar rösten med enkel stående panel. Över västporten är en stickbågad svart plåt med text till åminnelse av flytten 1780, inramad av pilastrar som bär en stickbåge med voluter i hjässan. Skylten uppsattes sannolikt vid renoveringen 1840. Över sydporten är ett litet pulpetformat skärmtak som bärs av två kraftiga grönmålade kolonner som påminner om svarvade dockor. I tornets västfasad är i mellanvåningen en rund glugg med lucka. I alla sidor utom den östra har tornet rundbågade ljudgluggar med sannolikt ursprungliga luckor av samma form. De bär en grönmålad fiskbenspanel. Lanterninens åtta sidor är klädda med stående gräddvit panel med beigt målade lister kring de åtta rundbågade gluggarna med likformade ursprungliga luckor av stående grönmålade brädor.
FÖNSTER - Alla ytterfönster är från 1858. De har bågar och spröjs av mörkgrönt målat trä och blåsta glasrutor. Ett antal är öppningsbara och har hörnbeslag. De rektangulära långhusfönstren har korspost med fyra lufter, varav de nedre har åtta och de övre fyra rutor. Den södra korsarmen har i nivå med läktaren två rektangulära fönster med mittpost och två lufter. Varje luft har tio rutor. I den norra korsarmens västsida är ett litet rektangulärt läktarfönster med enkel luft och fyra rutor. I nivå med orgelläktaren och under denna är på vardera långsida ett kvadratiskt fönster med enkel luft och fyra rutor. Sakristian har i öster ett kvadratiskt fönster med mittpost och två lufter med två rutor var. På västsidan är två kvadratiska fönster med enkel luft och fyra rutor, den ena i nivå med källartrappan och den andra i skrubben ovanför denna. I sockeln är mot öster ett liggande fönster. I tornets bottenvåning är åt söder två rektangulära fönster med enkel luft och sex rutor. Ovan porten ett fönster av samma slag som orgelläktarens.
PORT - Alla portar är från 1780 och har raka krön. Västporten utgörs av en pardörr med grönmålad profilerad fiskbenspanel och sentida handtag. Framför porten är en granittrappa och i väggen två järnräcken. Sydportens stående ekplank är utåt klädda med en liggande grönmålad profilerad panel och har dörring samt dekorativ låsplatta. Framför porten ligger en kalkstenshäll. Sakristiporten är klädd med stående grönmålad panel och har ett litet kvadratiskt fönster. Framför porten är en granittrappa med järnräcke.
TAK - Långhuset har ett brant sadeltak som är valmat över koravslutningen. Ut över korsarmarna går pulpettak med något konkav profil. Dessa tak tillkom 1858. Sakristian har ett flackt sadeltak. Alla dessa takfall täcks av enkupigt lertegel och har vindskivor av beigt målat trä. Torntaket består av en flack huv med åttasidig sluten lanternin och ovanpå denna en rundad huv med torntupp. Taktäckningen är kopparplåt med förskjutna hakfals. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt med diskret placering.