DUVEDS KYRKA (ÅRE NYA KYRKA)

Duveds kyrka uppfördes 1891 94 av byggmästare Lars Reinhold Bergström, Östersund. Ritningarna kom från Överintendentsämbetet och var signerade Gustaf Pettersson. Så när som på färgsättning och detaljer stämmer exteriören idag överens med arkitektens ritningar. Kyrkan restaurerades under åren 1926 27 efter ett program upprättat av arkitekt Anders Roland. Då ändrades färgsättningen både in- och utvändigt. Från början hade kyrkan en ljusröd exteriör men målades 1926 27 vit, en färg den har än idag. Vattenkastare i form av drakhuvuden togs bort och åtminstone en förvaras idag i tornrummet. Kyrkorummet var ursprungligen mörkt med brunfernissade väggar och bruna listverk. Vid restaureringen målades det i olika gråa nyanser medan korväggarna som klätts med fanér marmorerades i brunt. Bänkarna moderniserades och målades om med dekor på bänkfronter och gavlar. Pelare, predikstol, dopfunt och orgel marmorerades i grått med inblandning av andra färger. En ny altaruppsats, en målad triptyk med Kristus och två knäböjande änglar, utförd av Gabriel Strandberg ersatte den gamla. Samme Strandberg hade även stått för interiör måleri. Svängdörrar installerades i vapenhuset vilket också fanérkläddes och färgsattes i mörkt lila. Under 1952 installerades elbelysning och elvärme och troligtvis togs befintlig värmekälla bort vid samma tillfälle.

Redan i en tidningsartikel från 1929 ansågs kyrkan vara något mörk. Åsikten tycks ha levt kvar fram till restaureringen 1994 då bl.a. en ny färgsättning tillkom invändigt. Skivtäckningar i vapenhus och kor revs och väggar och tak målades ljusare i gråvitt. Det igensatta södra korfönstret liksom det halvt igensatta östra togs upp samtidigt som vissa saknade fönsterfoder rekonstruerades efter befintliga. Kyrkorummets bänkinredning fick en engelskt röd ton medan dekorationsmålningen på gavlar och fronter behölls och bättrades. Övrig dekorationsmålning behölls och bättrades och den gamla altaruppsatsen sattes tillbaka.

Kyrkorummet är format som en treskeppig basilika med orgelläktare och sidoläktare. En pardörr med fem liggande rektangulära speglar i varje dörrblad bildar huvudingången till långhuset. Speglarna är marmorerade i rosa och grått och dörrbladet målat blågrönt. Ovanför dörren sitter ett bågformat överljus med tre rutor. Hela kompositionen ramas in av en marmorerad dörromfattning. Två dörrar med tio speglar i dörrbladen flankerar huvudentrén. I kyrkorummet ligger ett obehandlat trägolv som täcks av röda mattor i gångarna. Utmed väggarna som är klädda med liggande panel i rosa-tonande vit kulör löper en hög gråmålad golvlist. Över mittskeppet och koret reser sig sadeltak medan sidoskeppen täcks av tvärställda valmade sadeltak som bärs av kolonner. Innertaken är likt väggarna panelklädda. Kyrkorummet har en lågmäld färgskala medan inventarierna har en starkare färgsättning. Bänkarna i långhuset är öppna och på gavel- och frontspeglar finns målade teologiska motiv med en stark prägel av tidigt 1900- tal. Bänkarna målades 1994 i engelskt röd ton troligtvis målades också överliggare och socklar om till blågrönt. 1994 togs tre bänkrader i den bakre delen av långhuset bort samtidigt som två borttagna bänkrader i kyrkans mitt åter insattes. Längst bak i kyrkorummet står idag fyra runda bord med mörkbruna plaststolar från 1970-talet, på väggarna sitter hatthyllor, klädhängare och hyllor för broschyrer. En ljusbärare är placerad vid norra väggen.

Orgelläktaren bärs upp av fyrkantiga pelare med kapitäl. Orgelläktarens fasad följer samma utseende som sidoläktarnas med spegelindelning och målade fyrpass i fyllningarna. Samtliga kolonner och pelare är marmorerade med inslag av växtmotiv i grått och gråbrunt vilket tillkommit på 1920- talet. Kapitälen har förgyllda detaljer. Uppe på sidoläktarna ligger obehandlat trägolv som sluttar svagt fram mot kyrkorummet och här står öppna enkla bänkar målade i samma kulör som läktarfronterna. På orgelläktaren står en orgel i nygotik med grågrön marmorering och förgyllda detaljer och bakom denna hänger den gamla altaruppsatsen.

Förhöjt polygonalt kor med stora fönsterytor och rikt ljusinsläpp. Fönstren är spetsbågiga med spröjs i form av ett kors i spetsbågen. Korets väggar och tak är panelklädda och har en dovare färgsättning än kyrkorummet i övrigt. I koret står en öppen femkantig altarring med listinfattade speglar. Knäfall och överliggare är klädda med rosa sammet vilket ansluter till speglarnas rosa marmorering. Speglarna är infattade av lister i blått och guld, medan altarringens bas och väggar har blågrå marmorering. Altaret har en blågrå marmorering och spegelindelad front med blommotiv i speglarna. Altaruppsatsens bas har formen av ett entablement. Arkitraven har en grönblå marmorering, frisen är ljust grön och smyckad med fyrpass. Entablementets mittparti skjuter ut en bit och kröns av en frontespis. Förgyllda horisontella listverk avgränsar bjälklagets olika delar. En rundbåge med rosa mittfält och grönmålad ornamentprydd ytterkant krönt av ett ringkors fullbordar altaruppsatsen. Altaret flankeras av två piedestaler målade med samma dekor och färger. På södra korväggen står en korbänk, i vilken en psalmtavla sitter fäst. Psalmtavlan kröns av en vimperg kantad av krypblommor, i gavelfältet ett trepass i avvikande färg. Koret inramas av en utsmyckning med rikt skulpterat krön. Lisener, en på var sida koröppningen bär upp ett överstycke smyckat med basunblåsande änglar i relief. En fris däröver kröns av en gesims och omfattningen avslutas upptill av bladornament. I triumfbågen hänger ett stort krucifix med ringkors. Omfattning och krucifix är till övervägande del marmorerade i rosagrå ton.

Predikstolen på norra korväggen har plana sidor med utskjutande sockel som sluttar nedåt. Korgen är kantig till formen vilket betonas av små stödpelare/arkitraver som står i skarven mellan speglarna. En knippepelare med utkragning bär upp predikstolen som är marmorerad i blågrått med förgyllda detaljer. Speglarna är dekorerade med spetsbågar i rosagrå marmorering. Speglarnas nedre del är smyckade med snidade trepass. Predikstolen kröns av ett platt ljudtak utmed vars kant krypblommor löper. Ovanför trappen och utmed korets norra vägg sitter två skivor fästa i taket vilka har dekorerats med fyrpass. På ljudtakets undersida finns en vit duva målad.

Sakristian utvidgades vid restaureringen 1926-27 och är delvis inrymd i fd trapphus upp till norra sidoläktaren. Rummet har en färgsättning i vitt och grått och är enkelt möblerat med ett bord och några stolar samt skåp för förvaring. Dörrar med tio fyllningar finns ut till kor och långhus. Från rummet togs en ny trapp upp vid restaureringen 1994 till utrymmet utanför läktaren vilket används till förvaring. Pardörrarna ut till läktaren finns kvar. Mellan sakristian och kyrkorummet finns ett utrymme med toalett som också tillkom vid sista restaureringen.

Vapenhuset genomgick en omfattande förändring vid restaureringen 1994 då bl.a. skivtäckningen på väggarna revs och det befintliga vindfånget på väggen mot långhuset togs bort och ersattes av ett nytt innanför huvudentrén. Idag har vapenhuset en lågmäld grå färgsättning och ett obehandlat trägolv. Väggarna är panelklädda och i taket finns synliga lackade takbjälkar och mellan dessa pärlspont. Pardörren mellan vindfång och vapenhus har fem liggande rektangulära speglar i varje dörrblad. Fyllningar är marmorerade i rött, brunt, svart, vitt och grönt och dörrbladet är beige, mustiga färger i vilka man anar en tidigare färgsättning. På var sida om vindfånget sitter två pardörrar till entrén av liggande panel. Från vapenhuset leder svängdörrar in till trapphusen. Under södra trappen finns toalett och på motsatt sida dörr in till skrubb där brandredskap förvaras.

Trapphuset i sydöst har en obehandlad svängd trätrapp med hel handledare som följer längs böjen. Trappräcket utanför dörren till läktaren består av ett enkelt kryss med överliggare. Tre spetsbågiga fönster sprider ljus över trappens övre plan. Genom en pardörr med fem fyrkantiga speglar i varje dörrblad kommer man ut på läktaren. Väggarna i trapphuset är panelklädda och mot koret och långhuset har de likt dörrarna en lilagrå färgsättning. Övriga väggar är omålade troligtvis beroende på att de är tillkomna senare efter tilläggsisolering. Väggarna ser ut att bara ha blivit målade en gång. Taket är klätt med pärlspont och målat likt väggarna. Trapphusets bottendel har en modernare prägel med skivor i taket och väv och spånskivor på väggarna. Taket har samma lilagrå kulör som trapphusets väggar. Ytterdörrarna är panelklädda pardörrar märkta med nödutgångsskylt.

Trapphusen i nord- och sydväst har obehandlade trägolv i vilplanet och rak obehandlad trätrapp. Väggar och tak är panelklädda och gråmålade. Mellan vapenhus och torntrapp sitter dubbla svängdörrar av 20- tals karaktär med fyra fyrkantiga fyllningar i varje blad varav det översta glasat. Enkel ålderdomlig karaktär med moderna inslag i form av dörr och lampa. Trapphusen i sina ursprungliga skick andas anspråkslöshet, de har ett enkelt men gediget utförande. Från det sydöstra trapphuset kan man genom en dörr komma in i tornet. Rummet ovanför vapenhuset används till förvaring av bla delar av bänkinredning och en vattenutkastare i form av ett drakhuvud som troligtvis har suttit på tornet tidigare. På ett tidigt fotografi kan man uppe på tornet ana vattenutkastare formade likt denna.

Duveds kyrka är en treskeppig träkyrka. Den är uppförd i öst- västlig riktning med koret i öster och huvudentrén genom tornet i väster. Kyrkan har ett rektangulärt långhus som avslutas med ett polygonalt kor inramat av trapphus. Norr om koret ligger sakristian. Kyrkan är byggd i nygotisk stil vilket tydligt kan ses i exteriören där man inte sparat på arkitektoniska detaljer lånade från gotiken. Fasaderna är rikt smyckade med lister och omfattningar med bl.a. tre- och fyrpass som ett återkommande inslag.

Kyrkan vilar på en grund av huggen fogad sten med vädringsluckor i järn. Väggarna av stående timmer är klädda med tjockhyvlad spån och vitmålade sedan 1926-27, på taket ligger skivtäckt plåt. På varje långhusvägg sitter fem spetsbågiga symmetriskt placerade masverksförsedda fönster med övre delen i form av ett rosettfönster. I kleriestorievåningen sitter fyrpassfönster regelbundet uppdelade av små profilerade pelare. Koret har spetsbågeformade fönster försedda med masverk. Långhuset täcks av ett flackt basilikatak, sidoskeppen av pulpettak och koret av ett valmat sadeltak. Utmed taknocken löper utsmyckning av järn. I väster reser sig klocktornet med fyra gavlar, korstak, och fyrsidig lanternin med högt torntak krönt av ett kors. I varje torngavel sitter ljudluckor tre och tre i spetsbågar. Ovanför dessa finns i var gavelspets ett rosettfönster. Lanterninen har fyrpassfönster och är utsmyckad med lister. På var sida om koret står trapphus med valmtak som kröns av en fyrsidig lanternin med torntak. Under takfoten på koret finns en utsmyckning med fyrpass.

Tre järnbesmyckade pardörrar i huvudentrén omfattas av lika många vimperger burna av kolonner. Entrén har ett gediget utförande med tresidig trapp i huggens sten, vilken har handikappsanpassats med en ramp i metall. På norra och södra sidan av entrén finns trapphus, spetsbågeformade fönster i norr och söder sitter trappstegs förskjutna i förhållande till varandra vilket gör att den bakomliggande funktionen anas. I trapphusets entré i sydöst samt i sakristians entré på motsatt sida finns bubbeldörrar i samma utförande, de kröns av en vimperg med ett tympanonfält innehålland ett fyrfota djur med fana.