Fritsla kraftverk

Fritsla kraftverk är uppfört vid foten av det så kallade Hjälltorpsfallet i Häggån cirka två mil sydväst om Borås. Samhället Fritsla ligger i Marks kommun och dess struktur präglas fortfarande av det stora spinneri och väveri som byggdes upp på orten under 1800-talets andra hälft och som drevs fram till 1958, då en stor brand satte punkt för fabrikens storhetstid. I anslutning till kraftverket finns ett antal byggnader kvar från denna epok.

Dammen är en överfallsdamm av betong. Vid höga flöden finns möjlighet till ytterligare avbördning via tre planluckor av trä två breda och en smal. Dessa ligger i dammens högra del i strömriktningen. Nedströms överfallet och utskovet övergår flödet i ett relativt brant vattenfall som planar ut i en strömfåra som passerar norr om kraftverksbyggnaden. Intaget ligger i dammens vänstra del. Intagsluckan är en stor maskindriven modern planlucka av stål. Ett par meter uppströms denna finns fem äldre spettluckorna av trä bevarade i uppfällt läge.

En äldre stenvalvsbro (renoverad och påbyggd) delar visuellt upp vattenspegeln uppströms i två delar. Den mindre spegeln mellan intaget och bron är endast cirka 250 kvm medan den större ovanför bron är cirka 2 500 kvadratmeter. Vattnet leds via intaget till en ståltub, som efter cirka 60 meter delar upp sig i totalt tre grenar (snart fyra eftersom ett fjärde aggregat håller på att installeras) en gren till varje turbin.

Utloppet är uppdelat i tre flöden. Det ena är en underjordisk kulvert för den turbin som håller på att installeras. Denna kulvert mynnar ut i den utloppskanal som tillkom vid 1916 års utbyggnad. Det tredje utloppet är gemensamt för de två ursprungliga. Samtliga utlopp är av betong de två äldre delvis skodda även av natursten. De går samman i ett gemensamt flöde som cirka 100 meter nedströms ansluter sig till utskovsfåran.

Fallhöjden vid Fritsla kraftverk är 13,5 meter. Den utbyggda vattenföringen är 9-10 kubikmeter per sekund. Kraftverkets märkeffekt är cirka 860 kW och årsproduktionen är cirka 3,5 GWh. Dessa siffror är exklusive det blivande fjärde aggregatet.

Maskineri

Maskineriet utgörs av tre äldre aggregat och ett fjärde som kommer att tas i drift under 2015. När detta är klart är tanken att de tre äldre endast ska köras vid höga flöden.
Aggregat G1 och G2 är likadana två francisturbiner i tryckskåp tillverkade 1910 av KMW, Verkstaden Kristinehamn, med tillverkningsnummer 549 respektive 548, effekt 166 kW samt varvtal 500 per minut. Turbinregulatorerna är ersatta med motviktsaggregat. Generatorerna är också likadana synkrona tillverkade av Asea, nummer 27256 respektive 27257, typ VBB, effekt 152 kW och 500 varv per minut. Matare saknas.

Aggregat G3 är en tvillingfrancis i cylindriskt tryckskåp, tillverkad 1916 av Finshyttan, tillverkningsnummer 2222, effekt 331 kW och varvtal 500 per minut. Generatorn är en synkron Asea med tillverkningsnummer 101931, typ G28, effekt 300 kW och varvtal 500 per minut. Matare saknas.

Det nya aggregatet G4 är en Turab kaplanturin tillverkad 2014. Den har en effekt på 730 kW och varvtalet är 500 per minut. Turbinens vattenföring är 6 kubikmeter per sekund dess reella effekt begränsas av intagets kapacitet. Även generatorn är levererad av Turab och är av typen GSH560L12.

Den ursprungliga kontrolltavlan av marmor är bevarad, men kontroll och reglering av anläggningen sker numera med modern teknik. Utledningstornet är bevarat men isolatorerna är borttagna.

Källor:
Ägaren
Elektriska vattenkraftverk: kulturhistoriskt värdefulla anläggningar 1891-1950 (Bengt Spade och Lasse Brunnström 1995)
Fritsla, fördjupad del av översiktsplan 90 för Mark www.mark.se

Fritsla kraftverk är uppfört vid foten av det så kallade Hjälltorpsfallet i Häggån cirka två mil sydväst om Borås. Samhället Fritsla ligger i Marks kommun och dess struktur präglas fortfarande av det stora spinneri och väveri som byggdes upp på orten under 1800-talets andra hälft och som drevs fram till 1958, då en stor brand satte punkt för fabrikens storhetstid. I anslutning till kraftverket finns ett antal byggnader kvar från denna epok.

Dammen är en överfallsdamm av betong. Vid höga flöden finns möjlighet till ytterligare avbördning via tre planluckor av trä två breda och en smal. Dessa ligger i dammens högra del i strömriktningen. Nedströms överfallet och utskovet övergår flödet i ett relativt brant vattenfall som planar ut i en strömfåra som passerar norr om kraftverksbyggnaden. Intaget ligger i dammens vänstra del. Intagsluckan är en stor maskindriven modern planlucka av stål. Ett par meter uppströms denna finns fem äldre spettluckorna av trä bevarade i uppfällt läge.

En äldre stenvalvsbro (renoverad och påbyggd) delar visuellt upp vattenspegeln uppströms i två delar. Den mindre spegeln mellan intaget och bron är endast cirka 250 kvm medan den större ovanför bron är cirka 2 500 kvadratmeter. Vattnet leds via intaget till en ståltub, som efter cirka 60 meter delar upp sig i totalt tre grenar (snart fyra eftersom ett fjärde aggregat håller på att installeras) en gren till varje turbin.

Utloppet är uppdelat i tre flöden. Det ena är en underjordisk kulvert för den turbin som håller på att installeras. Denna kulvert mynnar ut i den utloppskanal som tillkom vid 1916 års utbyggnad. Det tredje utloppet är gemensamt för de två ursprungliga. Samtliga utlopp är av betong de två äldre delvis skodda även av natursten. De går samman i ett gemensamt flöde som cirka 100 meter nedströms ansluter sig till utskovsfåran.

Fallhöjden vid Fritsla kraftverk är 13,5 meter. Den utbyggda vattenföringen är 9-10 kubikmeter per sekund. Kraftverkets märkeffekt är cirka 860 kW och årsproduktionen är cirka 3,5 GWh. Dessa siffror är exklusive det blivande fjärde aggregatet.

Maskineri

Maskineriet utgörs av tre äldre aggregat och ett fjärde som kommer att tas i drift under 2015. När detta är klart är tanken att de tre äldre endast ska köras vid höga flöden.
Aggregat G1 och G2 är likadana två francisturbiner i tryckskåp tillverkade 1910 av KMW, Verkstaden Kristinehamn, med tillverkningsnummer 549 respektive 548, effekt 166 kW samt varvtal 500 per minut. Turbinregulatorerna är ersatta med motviktsaggregat. Generatorerna är också likadana synkrona tillverkade av Asea, nummer 27256 respektive 27257, typ VBB, effekt 152 kW och 500 varv per minut. Matare saknas.

Aggregat G3 är en tvillingfrancis i cylindriskt tryckskåp, tillverkad 1916 av Finshyttan, tillverkningsnummer 2222, effekt 331 kW och varvtal 500 per minut. Generatorn är en synkron Asea med tillverkningsnummer 101931, typ G28, effekt 300 kW och varvtal 500 per minut. Matare saknas.

Det nya aggregatet G4 är en Turab kaplanturin tillverkad 2014. Den har en effekt på 730 kW och varvtalet är 500 per minut. Turbinens vattenföring är 6 kubikmeter per sekund dess reella effekt begränsas av intagets kapacitet. Även generatorn är levererad av Turab och är av typen GSH560L12.

Den ursprungliga kontrolltavlan av marmor är bevarad, men kontroll och reglering av anläggningen sker numera med modern teknik. Utledningstornet är bevarat men isolatorerna är borttagna.

Källor:
Ägaren
Elektriska vattenkraftverk: kulturhistoriskt värdefulla anläggningar 1891-1950 (Bengt Spade och Lasse Brunnström 1995)
Fritsla, fördjupad del av översiktsplan 90 för Mark www.mark.se

Kraften i Häggån och Hjälltorpsfallet har nyttjats under lång tid. Det finns uppgifter om att Kvarnkommissionen redan 1699 omnämner ett flertal skvaltkvarnar på platsen.

Fritsla kraftverk uppfördes 1909-1910. Byggherre för Fritsla kraftverk var företaget L. J. Wingqvist Fritsla Mekaniska Wäfveri & Spinnerier. Projektör vid uppförandet var AB Vattenbyggnadsbyrån (VBB), arkitekt ej känt. De två äldre turbinaggregaten, tillverkade 1910 av KMW, installerades vid denna tidpunkt.

Detta kraftverk ersatte då ett tidigare, som byggdes när vävnadsförläggaren Lars Johan Wingqvist 1874 startade ovan nämnda textilfabrik. Väveriet hade 150 vävstolar importerade från England. Vid Lars Johan Wingqvists död år 1900 övertogs fabriken av hans arvingar.

Verksamheten var vid det här laget omfattande. Enligt företagets jubileumsskrift utgiven 1906 hade fabriken 900 anställda. Fritsla var den ort som kom att öka mest i befolkningen under industrialiseringen i Mark. På bara 25 år utvecklades Fritsla från ett bondesamhälle med 900 invånare till ett industrisamhälle med 2 700 invånare.

Det som kommer att avsluta epoken L. J. Wingqvist Mekaniska Wäfveri var bränder den första 1958 och den sista 1975. De cirka 1 000 arbetsplatser som skapats på 30 år i slutet av 1800-talet försvann på lika många år 1950-1980.

Fritsla kraftverk byggdes till redan 1916-1917. Tillbyggnaden gjordes i vinkel mot den äldre kraftstationen och ytterligare en turbin tillverkad 1916 av Finshyttan installerades. Projektör var AB Vattenbyggnadsbyrån och arkitekt var byråns ingenjör Sven Lübeck.

Kraftverket har därefter genomgått ytterligare tillbyggnader bland annat för att inrymma transformatorer och utledningsutrustning.

År 1945 installerades ett dieselaggregat med en Atlasmotor och en Asea-generator med en effekt på 650 kVA. Anläggningen skulle användas som reservkraft vid låg vattenföring. Denna dieselmotor har dock nyligen monteras bort i samband med den senaste ombyggnaden av kraftverket. Det nya aggregatet står på dieselmotorns gamla plats. Bevarad på kraftverkets innervägg är dock en mindre dieseltank.

Kraften i Häggån och Hjälltorpsfallet har nyttjats under lång tid. Det finns uppgifter om att Kvarnkommissionen redan 1699 omnämner ett flertal skvaltkvarnar på platsen.

Fritsla kraftverk uppfördes 1909-1910. Byggherre för Fritsla kraftverk var företaget L. J. Wingqvist Fritsla Mekaniska Wäfveri & Spinnerier. Projektör vid uppförandet var AB Vattenbyggnadsbyrån (VBB), arkitekt ej känt. De två äldre turbinaggregaten, tillverkade 1910 av KMW, installerades vid denna tidpunkt.

Detta kraftverk ersatte då ett tidigare, som byggdes när vävnadsförläggaren Lars Johan Wingqvist 1874 startade ovan nämnda textilfabrik. Väveriet hade 150 vävstolar importerade från England. Vid Lars Johan Wingqvists död år 1900 övertogs fabriken av hans arvingar.

Verksamheten var vid det här laget omfattande. Enligt företagets jubileumsskrift utgiven 1906 hade fabriken 900 anställda. Fritsla var den ort som kom att öka mest i befolkningen under industrialiseringen i Mark. På bara 25 år utvecklades Fritsla från ett bondesamhälle med 900 invånare till ett industrisamhälle med 2 700 invånare.

Det som kommer att avsluta epoken L. J. Wingqvist Mekaniska Wäfveri var bränder den första 1958 och den sista 1975. De cirka 1 000 arbetsplatser som skapats på 30 år i slutet av 1800-talet försvann på lika många år 1950-1980.

Fritsla kraftverk byggdes till redan 1916-1917. Tillbyggnaden gjordes i vinkel mot den äldre kraftstationen och ytterligare en turbin tillverkad 1916 av Finshyttan installerades. Projektör var AB Vattenbyggnadsbyrån och arkitekt var byråns ingenjör Sven Lübeck.

Kraftverket har därefter genomgått ytterligare tillbyggnader bland annat för att inrymma transformatorer och utledningsutrustning.

År 1945 installerades ett dieselaggregat med en Atlasmotor och en Asea-generator med en effekt på 650 kVA. Anläggningen skulle användas som reservkraft vid låg vattenföring. Denna dieselmotor har dock nyligen monteras bort i samband med den senaste ombyggnaden av kraftverket. Det nya aggregatet står på dieselmotorns gamla plats. Bevarad på kraftverkets innervägg är dock en mindre dieseltank.