Kyrkomiljön
Kyrkbyn Östra Kärrstorp ligger en dryg mil norr om Sjöbo i ett öppet och svagt kuperat odlingslandskap med inslag av mindre lövskogsdungar. Byn är en av kommunens få bevarade rundbyar, där bebyggelsen är placerad i en cirkel med den högt belägna kyrkan med intilliggande före detta prästgård från 1872 i norra delen. Vid enskiftet 1818 kom endast två av byns då nio gårdar att flyttas ut, vilket i kombination med ett lågt antal nytillskott i bebyggelsen gör att Östra Kärrstorp bevarar en ålderdomlig karaktär med vägsträckning och gårdar från 1700-talet och 1800-talets första hälft.
Norr om kyrkan ligger det så kallade Klockekärr, där kyrkans första kyrkklocka enligt sägnen ska ha sjunkit efter en klockklämtning då ofred hotade och klockan lossnade från klockstapeln. Möjligen är det detta kärr som gett upphov till byns namn, där efterleden -torp har betydelsen nybygge. Namnet är först belagt i skrift 1350, då som Käristhorp. Före 1885, då prefixet Östra lades till för att undvika sammanblandning med Västra Kärrstorp i nuvarande Svedala kommun, skrevs socken- och bynamnet Kjerstorp.
Det nuvarande kommunområdet uppvisar relativt få fornfynd i förhållande till regionen i stort. I socknen härrör de flesta fynden i likhet med fornfynd från andra platser i kommunen från stenåldern, medan senare tecken på etablerade bosättningar dröjer till kristen tid. Inom Östra Kärrstops socken finns emellertid svårdaterade fynd som möjligen skulle kunna härröra från bronsåldern, en tid då den jordbrukande och boskapsskötande befolkningen snarare tycks ha sökt sig till mer lättodlade kustområden.
Det inom socknen belägna Bjärsjölagårds slott, med nuvarande rokokohuvudbyggnad uppförd 1766, har sedan medeltiden haft stor inverkan på närområdet. På 1360-talet förvärvades dess föregångare Beritzholms borg med stenhus, vattenmöllor samt byarna Kärrstorp och Bjärröd av den danska kronan. Lämningar av borganläggningen som revs vid ett bondeuppror på 1520-talet finns ännu bevarade norr om stationssamhället Bjärsölagård som växte fram i och med järnvägens ankomst under 1800-talets andra hälft. I samband med detta etablerades den stenindustri med kalkbränningsugn som gett upphov till socknens många kalk- och sandstensbrott.
Kyrkoanläggningen ligger inom registrerat fornlämningsområde Östra Kärrstorp 54:1 som avser bytomten enligt de äldsta lantmäterikartorna och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen.
Kyrkogård
Östra Kärrstorps kyrkogård består av två delar, den äldre som ligger på en höjd med kyrkan placerad i sydväst samt den nyare lägre belägna delen i öster som tillkom i slutet av 1910-talet.
Kyrkogården omgärdas av en låg kallmurad fältstensmur. Den äldre delen har en trädkrans av lind i norr och söder. Den grusade gången som leder in från entrén vid församlingshemmet i öster kantas av hamlade lindar. Gamla kyrkogårdens sydvästra del präglas av grusade gravplatser inramade av lågt klippta häckar, stenramar, kedjor och järnstaket. Gravvårdarna är högresta, typiska för det sena 1800-talet och tidiga 1900-talets gravvårdsideal. Söder om kyrkan står ett flertal höga och breda vårdar i kalksten från 1800-talets första hälft och i norr finns ett mindre antal av dessa äldre gravstenar sporadiskt utplacerade direkt i gräset. Norra delen karaktäriseras i övrigt av gräsade ytor med låga gravvårdar typiska för tiden från 1930-talet och framåt. Utmed muren i norr ligger ett större antal återlämnade gravstenar. Vegetationen utgörs bland annat av formklippta städsegröna buskar, rhododendron och ormbunkar samt solitära lövträd som körsbär och japansk lönn.
Den yngre delen av kyrkogården nås via en trappa i granit. I den omgivande grässlänten finns liggande gravstenar från 1900-talets sista och 2000-talets första del. Från trappan löper en huvudaxel i östvästlig riktning, även här kantad av hamlade lindar. Kvarterens indelning är strikt symmetrisk, med grusade och relativt stora gravplatser omgärdade av lågt klippta häckar eller stenramar. Merparten av gravstenarna är lågt hållna men i sydöstra delen dominerar högresta stenar. I nordöst återfinns en minneslund utformad med syrenberså, sittbänk, ljusbärare och en cirkulär stensatt planteringsbädd. Längs norra och östra gränserna löper en rad med äldre högvuxna lövträd, bland annat hästkastanj, bok och björk. Vegetationen har i övrigt snarlik karaktär som på den äldre kyrkogården.
Byggnader på kyrkogården
På kyrkogården finns inga byggnader utöver kyrkan. Direkt öster om kyrkogården återfinns församlingshem från 1922 och gravkapell ritat av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe 1946, båda vitputsade byggnader med sadeltak täckta av rött tegel, samt en ekonomilänga i rött tegel med eternittak.
Källor och litteratur
Östra Kärrstorps kyrka, Fränninge-Vollsjö kyrkliga samfällighet, Underhållsplan (2007-10-31), Barup & Edström Arkitektkontor AB, Simrishamn.
Diverse arkivmaterial, antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Stockholm.
Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Kulturmiljöprogram. Översiktliga kommunbeskrivningar: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besok-och-upptack/kulturmiljoprogram/oversiktliga-beskrivningar/oversiktliga-kommunbeskrivningar/sjobo.html, hämtad 2019-05-02.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html#, hämtad 2019-05-02.
Sjöbo kommun. Kulturnämnden. Bevarandevärda kulturmiljöer inom Sjöbo kommun: https://www.sjobo.se/download/18.48ef7cbb166100ed03bd85/1538575254048/Bevarandevärda%20kulturmiljöer%201993.pdf, hämtad 2019-01-21.
Platsbesök 2018-10-08.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
