HELGESTA KYRKA

FÖRSAMLING 1995 – HELGESTA-HYLTINGE

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 781, år 1900: 1047, år 1995: 562

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Uppgått i Helgesta-Hyltinge 1994. Befolkningstalen avser Helgesta.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger på den centrala sörmländska sjöplatån. Kyrkan ligger på Båvens östra strand, där Ådösund mynnar i Kyrkfjärden. Till prästgården nordväst om kyrkan leder en allé och i öster ligger Helgesta gård.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus, ett smalare, rakt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret samt vapenhus i söder. Långhuset, vars plan är något skev, och koret stöttas av strävpelare. Den ursprungliga kyrkan uppfördes sannolikt under 1100-talets senare hälft. Kyrkans förlängning österut bör ha inträffat omkring år 1300, och vapenhuset tillfogats under 1400-talet. 1764 vidgades kyrkan mot norr nästan till dubbla bredden, och en ny sakristia byggdes i öster. Den medeltida sakristian raserades. Den nya sakristian omändrades vid en genomgripande restaurering 1902 till kor och en ny sakristia, sedermera något utvidgad, placerades norr om den äldre.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har ett enkelt yttre, med vitputsade murar och sadeltak. Under vapenhusets takfot, i portalen samt omkring det lilla fönstret vid vapenhuset finns målade dekorationer i tegelrött. De kan ha tillkommit i samband med att familjen Heland anordnade vapenhuset som gravkor på 1680-talet. Kyrkans inre nås genom västportalen och genom vapenhuset, i vilket en trång romansk portal leder in i långhuset. Långhuset, belyst av stickbågiga fönsteröppningar, täcks av ett trätunnvalv med ett plant mittparti. Vid restaureringen 1902 målades taket med scener från Bibeln. När man 1951 åter restaurerade kyrkan täcktes det illa medfarna måleriet över för eventuell framtida konservering. Exempel på detta måleri är synligt i vapenhusets historiserande valvdekoration. Om sekelskiftets renovering vittnar vidare den öppna bänkinredningen, triumfbågen och det därinnanför belägna välvda koret.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Helgesta kyrka är uppförd på en sluttning ned mot en vik av Båven. Kyrkans läge i landskapet visar att sjövägen troligen var en vanlig färdväg till kyrkan under medeltiden. Kyrkogårdens södra del sluttar kraftigt ner mot stranden och är därför terrasserad.
Kyrkogårdens äldsta delar, närmast omkring kyrkan, har enligt uppgifter från mitten av 1600-talet varit omgiven av en hög mur med trätak. Kyrkogårdens äldsta delar närmast omkring kyrkan avgränsas av en kallmurad naturstensmur i väst och nordväst. Vid en nyare infart till kyrkogården övergår muren till en terrasserad mur, vilken omsluter resterande delar av den gamla kyrkogården i norr och öster. Längs kyrkogårdens murar är delar av äldre trädrader bevarade i olika omfattning. I norr växer en låg häck på terrassmuren.
Det finns idag en ingång till den gamla kyrkogården, en murad stiglucka från 1600-talet placerad i den västra muren. Stigluckan är troligen identisk med den som nämns i det skriftliga källmaterialet år 1650, då man lade brädtak över "den västra porten". I stigluckan sitter gråmålade grindar av trä. I söder sluttar kyrkogården kraftigt ner mot stranden och är därför terrasserad i tre nivåer, av vilka den översta bör vara den äldsta delen. Mellan terrasseringarna finns delvis murade granittrappor. Trapporna är försedda med svartmålade järnräcken.
Kyrkogården har i nyare tid utvidgats i norr, öster och söder. I norr avgränsas den nya delen av kyrkogården av en låg häck och en rad av pilträd. I öster avgränsas utvidgningen av en kallmurad naturstensmur och en rad med björkar. Kyrkogårdens samtliga gångar är grusade.
Minneslunden är belägen omedelbart sydost om koret.
På kyrkogården finns enstaka äldre gravvårdar bevarade. Strax öster om koret, vid minneslunden, ligger en gravhäll av sten med en i stort sett utraderad inskription. På stenen kan siffrorna 166(6) avläsas. Vid den översta terrassens sydvästra hörn reser sig ett kraftigt ekkors på den så kallade Rockelstadgraven. Graven är familjegrav för familjen von Rosen, tidigare ägare till godset Rockelstad. Direkt väster om kyrkans nuvarande huvudingång i väster står två resta gravstenar från 1800-talets andra hälft.
Omedelbart norr om kyrkan är klockstapeln för två klockor placerad. Dess ålder är okänd. Huven utgörs av ett sadeltak, med två höga järnvimplar placerade över vardera gaveln. Huven och de tre lodräta hjärtstockarna är klädda med näbbspån.
Förråd, WC och personalutrymmen är inredda i sakristians källare med ingång från öster.