HARLÖSA DONATIONSHUS

Som en påminnelse om forna tider och den gamla kyrkbyn i Harlösa, ligger Harlösa donationshus kvar än idag på sin ursprungliga plats. Donationshuset uppfördes mellan åren 1823-24 av friherre Carl Gustav von Schwerin, som mellan 1805-55 var ägare av Hjularöds och Harlösa säterier. Huset skulle tjäna som ålderdomshem för säteriets underlydande. I friherre von Schwerins donationsbrev av år 1832 kan man läsa direktiv för hur ålderdomshemmet skulle drivas: "Det skall utgöra bostad för åtta fattighjon vilka erhåller underhåll som ska årligen i evärdeliga tider utgå av Hjularöds och Harlösa säterier". När donationshuset stod färdigt 1824 skilde det sig avgörande från byns övriga byggnader både genom sin form och sitt läge. Placeringen mitt i byn, alldeles intill de två viktigaste och mest ståndmässiga byggnaderna - kyrkan och prästgården - markerar donatorns centrala ställning i samhället. Harlösa Donationshus har en kvadratisk grundplan med måtten 13.5 m per sida. Väggarna är murade av tegel på en grund av huggen sten. Fasaderna är vitputsade, putsen tillkom antagligen i samband med att de ursprungliga dörröppningarna murades igen. Från början var huset oputsat. Sadeltaket som först var klätt med tjärade träspån är nu belagt med rött, enkupigt tegel. Runt den centralt placerade skorstenen grupperar sig fyra lägenheter. Ursprungligen hade var och en av dem separata ingångar med tillhörande trappstenshällar. Idag är Harlösa donationshus ett minnesmärke över äldre tiders sociala omsorg. Två av lägenheterna är återställda i äldre skick. Lägenheten i sydväst är inredd som på 1800-talet medan den i nordväst har fått 1940-talsinredning. Huset elektrifierades 1945, samtidigt som el installerades i kyrkan.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Malmöhus län, 1993-12-14, Dnr 221-6466/90

Som en påminnelse om forna tider och den gamla kyrkbyn i Harlösa, ligger Harlösa donationshus kvar än idag på sin ursprungliga plats. Donationshuset uppfördes mellan åren 1823-24 av friherre Carl Gustav von Schwerin, som mellan 1805-55 var ägare av Hjularöds och Harlösa säterier. Huset skulle tjäna som ålderdomshem för säteriets underlydande. I friherre von Schwerins donationsbrev av år 1832 kan man läsa direktiv för hur ålderdomshemmet skulle drivas: "Det skall utgöra bostad för åtta fattighjon vilka erhåller underhåll som ska årligen i evärdeliga tider utgå av Hjularöds och Harlösa säterier". När donationshuset stod färdigt 1824 skilde det sig avgörande från byns övriga byggnader både genom sin form och sitt läge. Placeringen mitt i byn, alldeles intill de två viktigaste och mest ståndmässiga byggnaderna - kyrkan och prästgården - markerar donatorns centrala ställning i samhället. Harlösa Donationshus har en kvadratisk grundplan med måtten 13.5 m per sida. Väggarna är murade av tegel på en grund av huggen sten. Fasaderna är vitputsade, putsen tillkom antagligen i samband med att de ursprungliga dörröppningarna murades igen. Från början var huset oputsat. Sadeltaket som först var klätt med tjärade träspån är nu belagt med rött, enkupigt tegel. Runt den centralt placerade skorstenen grupperar sig fyra lägenheter. Ursprungligen hade var och en av dem separata ingångar med tillhörande trappstenshällar. Idag är Harlösa donationshus ett minnesmärke över äldre tiders sociala omsorg. Två av lägenheterna är återställda i äldre skick. Lägenheten i sydväst är inredd som på 1800-talet medan den i nordväst har fått 1940-talsinredning. Huset elektrifierades 1945, samtidigt som el installerades i kyrkan.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Malmöhus län, 1993-12-14, Dnr 221-6466/90

Som en påminnelse om forna tider och den gamla kyrkbyn i Harlösa, ligger Harlösa donationshus kvar än idag på sin ursprungliga plats. Donationshuset uppfördes mellan åren 1823-24 av friherre Carl Gustav von Schwerin, som mellan 1805-55 var ägare av Hjularöds och Harlösa säterier. Huset skulle tjäna som ålderdomshem för säteriets underlydande. I friherre von Schwerins donationsbrev av år 1832 kan man läsa direktiv för hur ålderdomshemmet skulle drivas: "Det skall utgöra bostad för åtta fattighjon vilka erhåller underhåll som ska årligen i evärdeliga tider utgå av Hjularöds och Harlösa säterier". När donationshuset stod färdigt 1824 skilde det sig avgörande från byns övriga byggnader både genom sin form och sitt läge. Placeringen mitt i byn, alldeles intill de två viktigaste och mest ståndmässiga byggnaderna - kyrkan och prästgården - markerar donatorns centrala ställning i samhället. Harlösa Donationshus har en kvadratisk grundplan med måtten 13.5 m per sida. Väggarna är murade av tegel på en grund av huggen sten. Fasaderna är vitputsade, putsen tillkom antagligen i samband med att de ursprungliga dörröppningarna murades igen. Från början var huset oputsat. Sadeltaket som först var klätt med tjärade träspån är nu belagt med rött, enkupigt tegel. Runt den centralt placerade skorstenen grupperar sig fyra lägenheter. Ursprungligen hade var och en av dem separata ingångar med tillhörande trappstenshällar. Idag är Harlösa donationshus ett minnesmärke över äldre tiders sociala omsorg. Två av lägenheterna är återställda i äldre skick. Lägenheten i sydväst är inredd som på 1800-talet medan den i nordväst har fått 1940-talsinredning. Huset elektrifierades 1945, samtidigt som el installerades i kyrkan.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Malmöhus län, 1993-12-14, Dnr 221-6466/90

Som en påminnelse om forna tider och den gamla kyrkbyn i Harlösa, ligger Harlösa donationshus kvar än idag på sin ursprungliga plats. Donationshuset uppfördes mellan åren 1823-24 av friherre Carl Gustav von Schwerin, som mellan 1805-55 var ägare av Hjularöds och Harlösa säterier. Huset skulle tjäna som ålderdomshem för säteriets underlydande. I friherre von Schwerins donationsbrev av år 1832 kan man läsa direktiv för hur ålderdomshemmet skulle drivas: "Det skall utgöra bostad för åtta fattighjon vilka erhåller underhåll som ska årligen i evärdeliga tider utgå av Hjularöds och Harlösa säterier". När donationshuset stod färdigt 1824 skilde det sig avgörande från byns övriga byggnader både genom sin form och sitt läge. Placeringen mitt i byn, alldeles intill de två viktigaste och mest ståndmässiga byggnaderna - kyrkan och prästgården - markerar donatorns centrala ställning i samhället. Harlösa Donationshus har en kvadratisk grundplan med måtten 13.5 m per sida. Väggarna är murade av tegel på en grund av huggen sten. Fasaderna är vitputsade, putsen tillkom antagligen i samband med att de ursprungliga dörröppningarna murades igen. Från början var huset oputsat. Sadeltaket som först var klätt med tjärade träspån är nu belagt med rött, enkupigt tegel. Runt den centralt placerade skorstenen grupperar sig fyra lägenheter. Ursprungligen hade var och en av dem separata ingångar med tillhörande trappstenshällar. Idag är Harlösa donationshus ett minnesmärke över äldre tiders sociala omsorg. Två av lägenheterna är återställda i äldre skick. Lägenheten i sydväst är inredd som på 1800-talet medan den i nordväst har fått 1940-talsinredning. Huset elektrifierades 1945, samtidigt som el installerades i kyrkan.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Malmöhus län, 1993-12-14, Dnr 221-6466/90