Jacka av brun kamlott.

Första gången omnämnd i en förteckning från 1647. Dräkten ingick i den beställning som gjordes i Frankrike 1647, säkerligen inför drottning Kristinas stundande kröning. Den beskrivs då som en "filemort klädes klädning" med foder av "filemort tubijn". Vid beställningen 1647 hade dräkten tillbehören: hattband, handskar, ett värjfäste, sporrar samt gehäng - till en kostnad av 350 riksdaler. (ur katalogtext till Modelejon, kat nr 119)

Dräkt av brun kamlott bestående av jacka och byxor. Materialet kallas 1671 "brunt Camlathollan" och har en vådbredd av minst ca 42 cm (22x18 tr/cm2). Varpen är av högertvinnat ylle i brunt med ljusa trådar. Inslaget är vänstertvinnat brunt ylle. Staden är 0,2 cm och bildas endast av 4 vita varptrådar. Jackan är skuren i 4 stycken, som sneddats ut nedtill, men den är till skillnad från alla andra jackor hopsydd utefter hela sidömmarna. Längs vänstra framkanten sitter 23 knapphål på en "slå" av drygt 5 cm bredd sydd på öppen kant, men ursprungligen dold av spetsgarneringen. På höger framstycke finns 21 knappar kvar, den översta och den 3:e uppifrån saknas. Knapparna är 2 cm i diameter (och består av en kärna av svarvat trä som beklätts med 8 och 8 silver- eller guldtrådar lagda i flätmönster samt inlagda silverlan). Mitt fram är jackan 55 cm lång, härtill kommer ståndkragen som framtill är 6,5 cm hög och knäpps med 4 mindre knappar (d: 1,2 cm) av samma typ som de andra och smala snodderna av guld- och silvertråd. Ärmarna består av 2 stycken vardera och man har lämnat den inre sömmen från ärmhålet och 40 cm nedåt öppen.
På motsatta sidan är det ett (20 cm långt) sprund för handleden. Här sitter på överärmsstycket 3 knapphål, på understycket skulle 3 knappar av den stora typen sitta, men på vardera ärmen finns endast 2 knappar kvar. Jackan är mellanfodrad med grov linnelärft (17x13 tr/cm2). Innerfodret utgörs av brun taft, moiré, med små upphuggna hål (1671 kallas det också "brunt picierat Tubin"). Vådbredden är ca 68 cm (56x29 tr/cm2) med en stad som är 0,6 cm bred och gjord av 22 gröna trådar och 1 tjockare brun. Vecket från tygets moirébehandling kan skönjas bl.a. i kragens foder. Inuti jackan sitter 2 hängslen fästade i axelsömmarna. De är ca 93 cm långa och klädda med randig taft (50x27 tr/cm2). Ungefär var 4:e tråd i varpen är vit. Stad: 0,6 cm (8 gulvita, 8 vita, 6 gulvita, 8 vita, 3 gulvitatrådar - tuskaftsbindning). Stommen i hängslena utgörs av linnelärft (16x15 tr/cm2). Hängslena har nedtill i var ände 3 st hål för reglering av byxornas längd. De är i axelsömmen placerade så att den främre tampen är något kortare än den bakre. Jackan har såväl vertikal som horisontell garnering ty länsar av 2 sorter, en typ, som är 5,2 cm bred och bl.a. sitter på kragen, samt en annan typ som endast är 2,3 cm bred och tillsammans med den första utgör den genomgående dekorationen. Denna spetsbesättning utgör en 7 á 7,5 cm bred garnering längs jackans nederkant, på sid- och axelsömmar, samt framtill ca 4 cm från kanten, ty i mitten sitter ju knapp- resp. knapphålsraden och den är ytterst garnerad med den smala spetsen. På samma sätt har man garnerat sprundet baktill, som är försett med 12 knapphål men nu har endast 8 stora knappar (på vänster sida) då den översta och de 3 nedersta saknas. Man har markerat plaggets snitt genom den breda spetsgarneringen, som vidare går runt ärmhålen och längs de bägge öppna ärmsömmarna. På jackans vänstra framstycke har man dock tagit bort den bredare spetstypen längs framkanten och nertill.Ovanpå och inuti ärmuppslagen har garneringen likaledes bortsprättats, bruna silkestrådar markerar nämligen sömnadens omfattning och garneringens placering.