GYTTORPS CENTRUM

Samhället Gyttorp formades under 1800-talet i samband med att ett krutbruk anlades på platsen. Under första världskriget slogs Gyttorps Sprängämnesfabrik samman med Nitroglycerin AB och produktionen koncentrerades till Gyttorp.
Bebyggelsen i Gyttorp centrum är tjänstebostäder som Nitroglycerin AB lät uppföra för bolagets anställda i etapper mellan 1949 och 1961. Som arkitekt anlitade bolaget den då relativt okände Ralph Erskine (1914-2005), som flyttat från England till Sverige 1939. Han är en av de mest framstående och kända arkitekterna i Sverige och ett världsnamn.
Gyttorps centrum tillhör också en speciell kategori av bebyggelsemiljöer, som till sin art förknippas med Erskines verksamhet i Sverige. Den omfattar en typ av samhällsbildningar som kompletterar och förnyar i anslutning till äldre industrier och bruk. Gyttorps centrum är Erskines första område av denna art. Områdets helhetskaraktär bär en påtaglig och omisskännlig prägel av det mycket personliga formspråk som gjort Erskine uppskattad och känd som arkitekt.
Det är ett komplett bostadsområde med en blandning av radhus och flerfamiljshus jämte butiker och annan service. Ställda i vinklar bildar husen båda intima gårdar och längre stråk. Området kompletterades i början av 1960-talet med en skolanläggning i paviljongform, även den ritad av Erskine.
Gyttorps centrum speglar som bebyggelsemiljö en väsentlig del av modern svensk historia. Det härrör från den tid efter andra världskriget som präglas av stark optimism och framtidstro och strävan efter att skapa ett materiellt välfärdsamhälle för befolkningens flertal, "det goda folkhemmet". I gestaltningen av välfärdssamhället fick bostadsbyggandet en mycket framträdande roll. Efterkrigstidens goda ekonomiska konjunkturer skapade förutsättningar för att realisera ett socialt inriktat bostadsbyggande, en fråga som landets radikala politiker och arkitekter kraftfullt verkat för sedan 1920- och 1930-talen. Sverige var på den tiden ett internationellt föregångsland i dessa frågor, och just det var ett av skälen till att Ralph Erskine valde att flytta hit.
Det socialt inriktade bostadsbyggandet förknippas ofta med samhälleligt initiativ och ägande, då främst de kommunala bostadsstiftelserna som skapades under 1940-talet. Inom industrin fanns samtidigt ett starkt engagemang i bostadsfrågan. På många platser byggde bruk och industrier i egen regi tjänstebostäder och hela bostadsområden med höga arkitektoniska och sociala ambitioner. Den modernistiska arkitekturstilen kom här att stå som en symbol för industriell expansion, nytänkande och framtidstro. Den traditionella brukskulturen, präglad av socialt och kulturellt ansvarstagande, var under denna tid fortfarande en bärande komponent i det svenska samhället. Gyttorps centrum speglar på ett påtagligt sätt dessa förhållanden. Det utgör ett kvalificerat exempel på folkhemsbygge i modernistisk gestalt, med stark förankring i traditionell svensk brukskultur.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Örebro län, 1998-09-11, 221-04929-98.
Länsstyrelsen i Örebro läns hemsida 2005 http://www.t.lst.se/t/