ÅKESHOV

Åkeshov

Stadsdelen, som ligger intill Brommaplan, omfattar delar av Åkeshovs gårdsanläggning samt öster om den, uppe på höjden, ett mindre bostadsområde från 1940-talet och ett reningsverk vid Drottningholmsvägen. En vacker skogshöjd har fått ge plats åt bostadsområdet, som p.g.a. den kuperade terrängen fått svagt svängda gator. Området ligger i isolerad enskildhet och utformningen av husen, som delvis har drag av funktionalismen, skiljer sig inte från husen i Riksby.

Åkeshovs gård
Åkeshov var ända från 1600-talet ett av storgodsen i Stockholmstrakten. På de gamla ägorna har stadsdelarna Nockeby, Nockebyhov, Höglandet, Åkeslund, nuvarande Åkeshov och delar av Riksby brett ut sig på 1920-, 1930- och 1940-talen. Namnen på stadsdelarna Riksby (Centrala Bromma), Nockebyhov och Åkeshov har, liksom gränsdragningarna, skiftat under åren.

Åkeshovs Herrgård har sitt namn efter riksmarskalken Åke Axelsson Natt och Dag som började uppföra huvudbyggnaden på 1640-talet. Ett stick i Erik Dahlbergs Svecia antiqua et hodierna visar troligen 1600-talets utseende. En genomgripande ombyggnad ägde rum 1720, då huvudbyggnaden fick sin nuvarande exteriör med det för tiden moderna säteritaket. På sandstensportalen finns årtalet 1723 och ägarna Gabriel Stierncronas och hans hustrus vapensköldar. Vid 1700-talets mitt tillbyggdes flyglarna och orangeriet uppfördes med sin vackert formade rokokofasad samtidigt som interiören i huvudbyggnaden inreddes i rokokostil. Arkitekt var Carl Hårleman, en av 1700-talets främsta arkitekter.

År 1901 blev handeslbolaget Olsson & Rosenlund efter flera fastighetsspekulanter delägare till gården och började stycka av tomter. Bolaget sålde 1902 herrgårdens målade 1700-talsinredningar som till huvuddelen nu återfinns i Handelskammarhuset i Stockholm. Vid 1904 års stora egendomsköp förvärvades den stora egendomen Åkeshov av staden. I manngårdsbyggnaden fanns 1917-41 Åkeshovs sinnesslöanstalt och under andra världskriget var här hem för baltiska flyktingar och hemlösa. Därefter har huset under nästan 30 år använts både som skola - Riksby folkskola och Nya Elementar - och efter restaurering omkring 1960 som församlingslokaler för Bromma församling. Idag nyttjas huvudbyggnaden och flyglarna för konferenser. Stadens försöks- och demonstrationsodlingar (nuvarande garden center), som funnits vid Norrby Båtsmanstorp i Riksby sedan 1924, flyttades till orangeribyggnaden 1945. Vid framdragandet av tunnelbanan revs några äldre byggnader, men flera av de gamla gårdsbyggnaderna finns kvar, bl.a. den stora ladugården som ligger inom stadsdelen Nockebyhov. På tidigare odlingsland intill Åkeshovsvägen anlades 1986 kolonilotter, idag med namnet Koloniföreningen Åkeshovs slottsträdgårdar.

Planering för bostäder
På 1930-talet planerades bebyggelse i hela det Centrala Bromma. En stadsplan fastställdes 1938 som omfattade rondellen, Brommaplan, västra delen av nuvarande Riksby och kvarteren uppe på berget närmast öster om gårdsanläggningen, d v s en del av den nuvarande stadsdelen Åkeshov. P.g.a. stanken från det nya reningsverket vid Drottningholmsvägen ville man då inte placera några hus för nära anläggningen. Planen från 1938 visar 9 meter breda hyreshus i tre våningar. 1943 fastställdes emellertid en stadsplan med bostadshus för den östra och södra delen av Åkeshov. Vid den här tiden diskuterades den ekonomiskt och planmässigt bästa husbredden och Åkeshov blev ett provområde där 11 meters bredd medgavs. På grund av närheten till Bromma flygfält och den överenskommelse som gjorts mellan kronan och staden om flyghöjden, fastställdes 1950 en ny plan för bebyggelsen utmed Snörmakarvägen. Hyreshusen i den tidigare stadsplanen var för höga och nu planerade man istället envåningshus och park på södra sidan av gatan och fem mindre industrikvarter på norra sidan, vilka 1956 ändrades till två långsträckta kvarter. Kommunikationerna var från början goda. Förortslinjen, spårvagn 11, drogs 1944 fram till Islandstorget och ersattes av tunnelbanan 1952.

Bostadsbebyggelse
Staden beslöt 1940 att bygga två grupper av pensionärshem, dels i Bromma, dels i Enskede. Vid Snörmakarvägen och Knypplerskevägen i västra delen av Åkeshov uppförde Fastighetskontoret pensionärshus med lägenheter på 1 rum och kök och 1 rum och kokvrå. Invigningen ägde rum 1941. Husen med ljusa putsfasader och pulpettak är ritade av arkitekt Carl Melin på Fastighetskontoret. Melin ritade 1944 också flera hus med gula tegelfasader i området. Samma år uppförde HSB, med Wallander och Grape som arkitekter, de putsade husen i den östra delen av Åkeshov. Vid Snörmakarvägen byggde småstugebyrån 1950-52 fyra ateljévillor för konstnärer med bostad och separat ateljé i karaktäristisk 50-talsstil. Först i slutet av 1950-talet byggdes två kontors- och lagerbyggnader i 1-3 våningar på andra sidan gatan.

Reningsverket
Bromma reningsverk, Åkeshovsanläggningen, påbörjades 1933 och planerades redan från början för stora utbyggnader. Ständiga förbättringar har också skett, bl.a. restes 1976 en 55 m hög skorsten för att minska den obehagliga stanken från anläggningen.

Källa: Texten är baserad på Stockholm utanför tullarna - nittiosju stadsdelar i ytterstaden, Stockholms stadsmuseiförvaltning och Stockholmia Förlag 2003. Författare till avsnittet är Kerstin Mandén Örn.