DÖRBY KYRKAS KYRKOMILJÖ

Dörby kyrka och kyrkogård ligger söder om Smedby samhälle, mellan gamla och nya vägen, Rv 25, till Nybro. Kyrkbyn ligger i ett slättlandskap och runt om kyrkan breder jordbruksmark ut sig. Den gamla radbyn låg nordost om kyrkan vid Dörbyvägen. Där finns numera bara en gård kvar i drift. Församlingshemmet ligger norr om kyrkan på andra sidan Dörbyvägen och invigdes 1970. Prästgården låg tidigare i den gamla radbyn med flyttades före 1773 ut från byn till den plats där den ligger idag. Förr i tiden fanns en fattigstuga vid den gamla kyrkskolan invid vägkorsningen mellan Nybro och Ljungbyholm.

Under medeltiden var Dörby och Kläckeberga självständiga församlingar. Troligen anslagna som prebende för någon ecklesiastisk befattningshavare i Kalmar. År 1607 förenades församlingarna och mellan åren 1629-1853 var de båda biskopsprebende för biskopen i Kalmar.

Längs den korta väg som leder från Nybrovägen fram till kyrkan ligger ett mindre antal hus i en samlad enhet. Mittemot kyrkan på dess norra sida ligger prästgården och bredvid den ytterligare en liten stuga, som även den hört till kyrkan i äldre tider. Prästgården byggdes i slutet av 1700-talet och tillbyggdes i slutet av 1800-talet. Förutom mangårdsbyggnaden har prästgården bestått av flyglar, stallar, brygghus och uthus. Dessa byggnader är borta idag och på andra sidan vägen har istället flera moderna jorbruksbyggnader byggts. Dessa ligger direkt nordost om kyrkan. Sydväst om kyrkan utanför kyrkogårdsmuren har i senare tid byggts ekonomibyggnader för kyrkogårdsskötseln. I övrigt omges kyrkan i det närmaste helt av odlade fält, något som gör att den kan ses från långt håll och symboliskt understryker dess betydelse för bygden.

Kyrkogården är utökad i flera omgångar, först på 1800-talet sedan i början av 1900-talet, då den fick sitt nuvarande utseende. I slutet av 1900 talet kompletterades den med en minneslund som är placerad som en egen muromgärdad del i norr. Kyrkogårdsmuren lades om i sin helhet 1815. Den består av en stödmur som har en gräsbevuxen vall på insidan. På insidan av muren står även höga lövträd vilka sluter till kyrkogårdsrummet som annars skulle ligga mycket öppet i den flacka, uppodlade landskapet. På kyrkogården nordost om kyrkan står idag en klockstapel. Denna omnämns redan i slutet av 1500-talet. I mitten av 1600-talet skall den ha flyttats in på kyrkogården och troligen byggde man i samband med detta en ny stapel. Stapeln är av en traditionell typ som är känd ända sedan medeltiden. Typen kallas även ibland för mörestapel. Intill klockstapeln ligger även en äldre stenbod. Denna har i senare tid byggts om till samlingsrum men har trots detta i stort behållit sitt ursprungliga utseende. Den tornlösa, höga kyrkobyggnaden ger tillsammans med den träd- och muromgärdade kyrkogården, klockstapeln den äldre stenboden ett ålderdomligt intryck. Tillsammans utgör de ett landmärke och är mycket karaktärsskapande för omlandet då de kan ses på långt håll.