Torrskog är en medeltida socken belägen i norra Dalslands skogs- och bruksbygder. Socknen gränsar till Värmland och tillhörde före 1961 Blomskogs (i Värmland) pastorat tillsammans med Trankil (Värmland) och Vårvik (Dalsland). Sedan 1962 hör Torrskog samman med Ärtemarks församling i Dalsland.
Karakteristiskt för dessa trakter är systemen av sjöar och älvar som följer sprickdalarna, företrädesvis i nord-sydlig riktning. Vattensystemen har haft stor betydelse för kommunikationerna, socknarnas gränser och kyrkornas placering, vilket Torrskog är ett tydligt exempel på. Socknen breder ut sig på båda sidor om sjön Lelång med kyrkan belägen på dess västra strand. På denna sida av sjön är också större delen av socknen belägen vilken består av kuperad skogsbygd med gles strand- och höjdbebyggelse och flera mindre sjöar. Näringslivet har dominerats av jordbruk och ett ganska omfattande skogbruk. Socknens enda tätort, Gustavsfors, är belägen på östra sidan Lelången. Där anlades ett järnbruk 1747 som vid slutet av 1800-talet omvandlades till pappers- och massafabrik. Verksamheten är sedan många år nedlagd men en del av bebyggelsen från brukstiden finns kvar i det lilla samhället. Gustavsfors kapell tillskapades omkring 1950 då svenska kyrkan övertog en frikyrkobyggnad från 1890-talet. Begravningsplats finns dock inte i Gustavsfors.
Torrskogs nuvarande kyrka av sten är uppförd 1767 och troligen den tredje i ordningen. Strax söder om kyrkan har funnits en träkyrka, uppförd ca 1600. Var socknens medeltida kyrka stod är oklart men traditioner finns om en stavkyrka på Tornäset, halvö i Lelången ca fem kilometer nordväst om den nuvarande kyrkan vid en utpekad gammal kultplats. Torrskogs kyrka har också traditioner som "lov- och offerkyrka" till vilken folk från Värmland, Dalsland och Bohuslän skänkte hudar och skinn. Detta skulle bota sjuka och hudarna och skinnen såldes sedan på årliga auktioner vars medel tillföll kyrkan. Seden skall ha försvunnit under senare delen av 1800-talet.
Kyrkan, med omgivande kyrkogård, är vackert belägen vid vattnet. Vid stranden finns en brygga för sjöfarande kyrkbesökare och intill står en minnessten från invigningen 1868 av Dalslands kanal, vilken passerar förbi här. Förbi kyrkan går också en landsväg som norr om kyrkan följer strandkanten. Längs vägen finns en mindre bebyggelsesamling, huvudsakligen bostadshus från 1900-talets början men också en äldre jordbruksfastighet samt ett affärs- och bostadshus. Här återfinns också den f d prästgården/komministerbostaden från 1939. Sydväst om kyrkan finns odlingsmark i ett för norra Dalsland karakteristiskt lidläge i sluttningen mot sjön. Där återfinns gården Stommen, vars namn visar dess ursprung som kyrkojord.
ARKIV: Antikvarisk-topografiska arkivet, ATA, Stockholm / Regionmuseum Västra Götaland, RMVG, topografiska arkivet, Vänersborg
LITTERATUR, RAPPORTER: Bengtsfors kommun, Kulturmiljöprogram, 1994. / Bengtsfors kommun, Vår kulturmiljö, Vänersborg 1993. / Dalsland - Landskapets kyrkor, Forskningsprojektet sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelse 2003. / Fjellman Berit, Torrskogs kyrka, Bengtsfors 1993 / Runelid Effe: Dalslands kyrkor, 1984. / Stiftelsen Älvsborgs länsmuseum, kulturhistorisk byggnadsinventering nr 31, Bengtsfors kommun, Vänersborg 1986 / Torrskog, en Dalslandssocken i ord och bild, Munkedal 1996.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
