NEDERLULEÅ KYRKA (GAMMELSTADS KYRKA)

Nederluleå kyrka, även benämnd Gammelstads kyrka, ligger i en gammal kulturbygd, som utgjort ett viktigt centrum under medeltiden, och nära en vattenled, tidigare havsvik. Redan 1339 stod här sannolikt ett träkapell. De äldsta partierna i den nuvarande kyrkan, som är av natursten och Norrlands största medeltidskyrka, härrör från 1400-talet. Den omges av en bogårdsmur med två medeltida stigluckor. Strax intill står två byggnader från 1700-talet, en sockenstuga och ett sockenmagasin. Utanför kyrkans sydgavel reser sig det fristående klocktornet från 1851. Innan dess användes klockstaplar som revs och nybyggdes under tidernas lopp. Miljön kring kyrkan präglas av kyrkstaden med 425 stugor, flertalet från 1800-talet. 1996 uppsattes Luleå kyrkstad på UNESCO:s lista över världsarv.

Sedan kyrkan påbörjats i slutet av 1400-talet framskred byggandet i fortlöpande etapper fram till 1500-talets början. Ursprungligen bestod den ett enskeppigt gudstjänstrum med kor i öster och ett långhus i samma höjd och bredd. Kor och långhus erhöll varsin sydportal. Då liksom nu stod kyrkan under ett brant, spånklätt sadeltak. Kort därefter tillbyggdes sakristia i norr och vapenhus framför långhusets sydportal. Nästa etapp innebar att kyrkorummet erhöll stjärnvalv, vilande på pelare. Samma typ av valv murades i sakristian medan vapenhuset täcktes med ett enkelt kryssvalv. Senast under 1500-talets början dekorerades koret med målningar av Albertus Pictors skola. Till medeltiden hör även de vitputsade blinderingarna i gavlarnas rödputsade gavelrösten. Kyrkans fasader i övrigt var troligen vitputsade. Vid medeltidens slut inreddes kyrkan med påkostade, praktfulla inventarier såsom altarskåp, triumfkrucifix och korbänkar (se nedan under Övrigt liksom angående senare, viktiga inventarier). detta skick stod kyrkan ända fram till 1700-talet. 1712 snidades den magnifika predikstolen varvid den medeltida ambon avlägsnades. 1749 tillverkades krönen och pyramiderna till de främre bänkraderna. 1745 överkalkades målningarna. På 1740-talet upptogs två fönster i nordmuren och de båda sydfönstren utvidgades. Ny bänkinredning och flera läktare byggdes. 1776-78 rödfärgades exteriören och samtidigt upptogs västportal och nya fönster, allt av byggmästarna Olof Matsson och Lars Eriksson Sundbohm. 1848 ombyggdes fönster. 1862 revs de många läktarna i väster och ersattes av en orgelläktare. 1900-talet inleddes med att nya bänkar insattes 1905, ritade av Fritz Eckert. Några år senare, 1909, revs korets läktare och kalkmålningarna framtogs under ledning av Sigurd Curman. Korportalen återfick sitt ursprungliga utseende genom att 1700-talsputsen knackades bort. En invändig renovering 1936 under Eberhard Lovén innebar att kalkmålningarna rengjordes, bänkarnas riktning ändrades och elektrisk belysning installerades. 1954 avlägsnades den medeltida putsen i gavlarnas rösten som dolt de medeltida blinderingarna. Vid en omfattande, främst invändig renovering 1969-71 under Erik Lundberg och Uno Söderberg rengjordes murar och kormålningar, nya bänkar insattes och orgelläktaren erhöll en underbyggnad. Vissa äldre inventarier konserverades.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995-2000

Nederluleå kyrka är en senmedeltida troligen sent 1400-tal - salkyrka med vapenhus i
SV och sakristia i NÖ. Den är med sina 16x 47 meter i yttermått
den största medeltidskyrkan norr om Uppsala. År 1954 knackades fasadputsen ned så att
det rosaskimrande murverket av natursten kom i dagen. Gavelröstena är däremot
murade av tegel och pryds av figurativa blinderingar.Kyrkan står på den västra sidan av den gamla begravningsplatsen.
Sedan församlingen fått ny begravningsplats 1830, har kyrkotomten omgestaltats till
parkkaraktär med stora gräsytor, enstaka tallar och gångar av asfalt eller storgatsten.

Kyrkan står på den västra sidan av den gamla begravningsplatsen. Sedan
församlingen fått ny begravningsplats 1830, har kyrkotomten omgestaltats till
parkkaraktär med stora gräsytor, enstaka tallar och gångar av asfalt eller
storgatsten. Fortfarande finns enstaka gravvårdar kvar som minner om
kyrkogårdstiden. Bogårdsmuren av huggen sten kantas av björkar. Två av
ingångarna genom muren går via medeltida stigluckor av olika karaktär, den
västra är vitputsad med timrad överbyggnad och den norra är byggd av
natursten och tegel, med blinderingar i gavelröstena. Båda har branta,
spåntäckta, sadeltak - på den södra mönsterlagt och över den norra stigluckans
nock sitter en liten klockställning.
Vid kyrkans västgavel står klocktornet - som också fungerar som
stiglucka - insprängt i muren. Tornet som byggdes 1852 efter
lantmätare Erik Holmströms ritningar, är murat av natursten och tegel,
putsat och avfärgat i vitt. Det har ett ljusgult krön av trä i två avsatser,
med ett förgyllt kors i toppen. De spetsbågiga portalerna vidgar sig i
flera språng och flankeras av pilastrar. Tornet har rundbågiga
ljudöppningar i den murade delen såväl som i träöverbyggnaden.
Ett rödputsat bårhus från 1883 är sammanbyggt med muren i öster. Det har ett
spåntäckt sadeltak och takryttare med klot och kors. I murens östra del finns även ett
lågt, gråputsat gravkor med inskription ovanför dörren, från sekelskiftet 1700/1800.
Även gravkoret har ett spåntäckt sadeltak.