VÄSTERÅS DOMKYRKA

Platsens första kyrka, byggd av gråsten, lär ha tillkommit på 1100-talet. Den kom att ingå i den nuvarande byggnaden som grundlades på 1230-talet. Under de följande tio åren uppfördes murarna, av hårdbränt, mörkrött tegel i munkförband och ryggslutna fogar. Fasaderna blev dekorerade med rundbågsfriser, fönsteröppningarna gjordes troligen rundbågiga och yttertaket spåntäcktes. Kyrkorummet var treskeppigt, okänt om valvslaget eller täckt av trätak. På 1260-talet stod koret färdigt, liksom kyrkans äldsta kända altare, bestående av en marmorskiva på 6 romanska kolonetter. Marmorskivan finns kvar om än förändrad - och fyra av kolonetterna finns magasinerade på Västmanlands läns museum.

I slutet av 1200-talet slogs högre kryss- och stjärnvalv över kyrkorummet, som ersättning för tidigare trätak/lägre slagna valv. De nya valven dekorerades med kalkmålningar, bland annat cirkelornament och kvaderdekorer. Under 1300-talet breddades kyrkan successivt, genom att olika sidokapell lades till på sidoskeppen.

1380 sattes kyrkan i brand av sjörövare. Vid följande återuppbyggnad lades grunden till kyrkans första torn. Det stod förmodligen färdigt omkring 1420, med en hög spira.

Efter att tornspiran störtat vid en storm 1460 följde omfattande reparationer och en stor utbyggnad som förknippats med biskop Lydekas ämbetstid, 1466-87. Domkyrkan förlängdes mot öster och fick dagens halvrunda koromgång. Över sidoskeppen slogs högre valv, dekorerade med vegetativa målningar. Tornet återuppfördes och på dess norra sida utbyggdes lokaler för domkapitlet kapitelhuset. År 1517 fick tornet även en sydlig utbyggnad, där från början ett sidokapell var inrymt. Sedan dess består kyrkans nuvarande yttre omfång. Vid samma tid anskaffades flertalet altarskåp, vilka ännu finns kvar.

För mer historik se kyrkobyggnad/kyrka samt bifogad PDF med bifogad händelselista med årtal, historiska händelser och specifika källhänvisningar.

Källor och litteratur

Otryckta källor
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900

Västerås domkyrkas arkiv (VDKA)
F2: 1, Handlingar angående kyrkobyggnaden 1789-1989
F2: 2, Handlingar angående kyrkobyggnaden 1830-1991
F2: 3, Handlingar angående kyrkobyggnaden 1797-1989
F2: 4, Handlingar angående kyrkobyggnaden 1898-1974
F2: 5, Handlingar angående kyrkobyggnaden 1691-1814
F5: 1, Domkyrkorestaureringar 1856-1948
F5: 2-7, Domkyrkorestaureringen 1956-1961
F5: 10, Omläggningen av domkyrkans tak 1980-82

Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS):
Bygghandlingar, fakturor, protokoll 1980-1994

Litteratur
Edholm, Dag W: Västerås Domkyrkas orgelverk under 600 år Västerås 1998
Ekström, Gunnar (1): Domkyrkan/Västerås/Svenska stadsmonografier Stockholm 1946, s 103-114/
Ekström, Gunnar (2): Västerås domkyrkas inventarier genom tiderna Västerås 1976/1994
Hahr, August: Västerås domkyrka, beskrivning och byggnadshistorik Västerås 1923
Hammarskiöld, Rolf (1): Västerås domkyrka Nyinredning och yttre renovering 2002/Västmanlands läns museum Kulturmiljöavdelningen Rapport 2002: B17/
Hammarskiöld, Rolf (2): Västerås domkyrka Inre rengöring 2004/Västmanlands läns museum Kulturmiljöavdelningen Rapport 2004: B2/
Henschen, Ingegerd: Västerås domkyrkas gamla högaltare/Västmanlands fornminnesförenings årsskrift XI Västerås 1920, s 25-34/
Lindegren, Agi: Mariakyrkan i Västerås Anteckningar till dess byggnadshistoria Stockholm 1898
Lundberg, Erik: Mariadomen i Västerås/Västerås stiftsbok 1962, s 169-178/
Ramnerö, Bertil: Domkyrkorestaureringen/Västerås stiftsbok 1961, s 171-184/
Sohlberg, Lars Gustaf: Historisk beskrifning över Domkyrkan i Västerås Västerås, tryckt hos T R Björkbom 1834

Platsens första kyrka, byggd av gråsten, lär ha tillkommit på 1100-talet. Den kom att ingå i den nuvarande byggnaden som grundlades på 1230-talet. Under de följande tio åren uppfördes murarna, av hårdbränt, mörkrött tegel i munkförband och ryggslutna fogar. Fasaderna blev dekorerade med rundbågsfriser, fönsteröppningarna gjordes troligen rundbågiga och yttertaket spåntäcktes. Kyrkorummet var treskeppigt, okänt om valvslaget eller täckt av trätak. På 1260-talet stod koret färdigt, liksom kyrkans äldsta kända altare, bestående av en marmorskiva på 6 romanska kolonetter. Marmorskivan finns kvar om än förändrad - och fyra av kolonetterna finns magasinerade på Västmanlands läns museum.

I slutet av 1200-talet slogs högre kryss- och stjärnvalv över kyrkorummet, som ersättning för tidigare trätak/lägre slagna valv. De nya valven dekorerades med kalkmålningar, bland annat cirkelornament och kvaderdekorer. Under 1300-talet breddades kyrkan successivt, genom att olika sidokapell lades till på sidoskeppen.

1380 sattes kyrkan i brand av sjörövare. Vid följande återuppbyggnad lades grunden till kyrkans första torn. Det stod förmodligen färdigt omkring 1420, med en hög spira.

Efter att tornspiran störtat vid en storm 1460 följde omfattande reparationer och en stor utbyggnad som förknippats med biskop Lydekas ämbetstid, 1466-87. Domkyrkan förlängdes mot öster och fick dagens halvrunda koromgång. Över sidoskeppen slogs högre valv, dekorerade med vegetativa målningar. Tornet återuppfördes och på dess norra sida utbyggdes lokaler för domkapitlet kapitelhuset. År 1517 fick tornet även en sydlig utbyggnad, där från början ett sidokapell var inrymt. Sedan dess består kyrkans nuvarande yttre omfång. Vid samma tid anskaffades flertalet altarskåp, vilka ännu finns kvar.

För mer historik se kyrkobyggnad/kyrka samt bifogad PDF med bifogad händelselista med årtal, historiska händelser och specifika källhänvisningar.

Källor och litteratur

Otryckta källor
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900

Västerås domkyrkas arkiv (VDKA)
F2: 1, Handlingar angående kyrkobyggnaden 1789-1989
F2: 2, Handlingar angående kyrkobyggnaden 1830-1991
F2: 3, Handlingar angående kyrkobyggnaden 1797-1989
F2: 4, Handlingar angående kyrkobyggnaden 1898-1974
F2: 5, Handlingar angående kyrkobyggnaden 1691-1814
F5: 1, Domkyrkorestaureringar 1856-1948
F5: 2-7, Domkyrkorestaureringen 1956-1961
F5: 10, Omläggningen av domkyrkans tak 1980-82

Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS):
Bygghandlingar, fakturor, protokoll 1980-1994

Litteratur
Edholm, Dag W: Västerås Domkyrkas orgelverk under 600 år Västerås 1998
Ekström, Gunnar (1): Domkyrkan/Västerås/Svenska stadsmonografier Stockholm 1946, s 103-114/
Ekström, Gunnar (2): Västerås domkyrkas inventarier genom tiderna Västerås 1976/1994
Hahr, August: Västerås domkyrka, beskrivning och byggnadshistorik Västerås 1923
Hammarskiöld, Rolf (1): Västerås domkyrka Nyinredning och yttre renovering 2002/Västmanlands läns museum Kulturmiljöavdelningen Rapport 2002: B17/
Hammarskiöld, Rolf (2): Västerås domkyrka Inre rengöring 2004/Västmanlands läns museum Kulturmiljöavdelningen Rapport 2004: B2/
Henschen, Ingegerd: Västerås domkyrkas gamla högaltare/Västmanlands fornminnesförenings årsskrift XI Västerås 1920, s 25-34/
Lindegren, Agi: Mariakyrkan i Västerås Anteckningar till dess byggnadshistoria Stockholm 1898
Lundberg, Erik: Mariadomen i Västerås/Västerås stiftsbok 1962, s 169-178/
Ramnerö, Bertil: Domkyrkorestaureringen/Västerås stiftsbok 1961, s 171-184/
Sohlberg, Lars Gustaf: Historisk beskrifning över Domkyrkan i Västerås Västerås, tryckt hos T R Björkbom 1834

Västerås domkyrka ligger i norra delen av Västerås innerstad, inom område av riksintresse för kulturmiljövården. En stor del av bebyggelsen i angränsande kvarter är också relaterad till den kyrkans verksamhet. Huvudingången i väster vetter mot Domkyrkoplan, där konsistoriehuset och Biskopsgården ligger. I norr vidtar Rudbeckianska läroverkets skolgård, i söder finns domprost/komministergården och en före detta läroverksarrest, Proba, på 1810-talet ombyggd till bårhus och likvagnsskjul. Begravningsplatsen runt kyrkan avlystes 1815 och ersattes 1818 med en begravningsplats längre norrut, vid Svartån. Sedan dess har kyrktomten blivit alltmer kringskuren. Mest drastiska ingreppet var Biskopsgatan som 1944 drogs över kyrktomtens södra del och nu bildar barriär mellan kyrkan och återstående bogårdsmur i anslutning till Proban.

Kyrkoanläggningen
Kyrkotomten är idag ett snävt avgränsat område norr, öster och söder om kyrkan, med små gräsytor och gamla ädellövträd. Utmed norra och södra sidorna leder breda grusade gångar från Domkyrkoplan mot Stadsbiblioteket.

Platsens första kyrka, byggd av gråsten, lär ha tillkommit på 1100-talet. Den kom att ingå i den nuvarande byggnaden som grundlades på 1230-talet. Under de följande tio åren uppfördes murarna, av hårdbränt, mörkrött tegel i munkförband och ryggslutna fogar. Fasaderna blev dekorerade med rundbågsfriser, fönsteröppningarna gjordes troligen rundbågiga och yttertaket spåntäcktes. Kyrkorummet var treskeppigt, okänt om valvslaget eller täckt av trätak. På 1260-talet stod koret färdigt, liksom kyrkans äldsta kända altare, bestående av en marmorskiva på 6 romanska kolonetter. Marmorskivan finns kvar om än förändrad - och fyra av kolonetterna finns magasinerade på Västmanlands läns museum.

I slutet av 1200-talet slogs högre kryss- och stjärnvalv över kyrkorummet, som ersättning för tidigare trätak/lägre slagna valv. De nya valven dekorerades med kalkmålningar, bland annat cirkelornament och kvaderdekorer. Under 1300-talet breddades kyrkan successivt, genom att olika sidokapell lades till på sidoskeppen.

1380 sattes kyrkan i brand av sjörövare. Vid följande återuppbyggnad lades grunden till kyrkans första torn. Det stod förmodligen färdigt omkring 1420, med en hög spira.

Efter att tornspiran störtat vid en storm 1460 följde omfattande reparationer och en stor utbyggnad som förknippats med biskop Lydekas ämbetstid, 1466-87. Domkyrkan förlängdes mot öster och fick dagens halvrunda koromgång. Över sidoskeppen slogs högre valv, dekorerade med vegetativa målningar. Tornet återuppfördes och på dess norra sida utbyggdes lokaler för domkapitlet kapitelhuset. År 1517 fick tornet även en sydlig utbyggnad, där från början ett sidokapell var inrymt. Sedan dess består kyrkans nuvarande yttre omfång. Vid samma tid anskaffades flertalet altarskåp, vilka ännu finns kvar.

För mer historik se kyrkobyggnad/kyrka samt bifogad PDF med bifogad händelselista med årtal, historiska händelser och specifika källhänvisningar.

Källor och litteratur

Otryckta källor
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900

Västerås domkyrkas arkiv (VDKA)
F2: 1, Handlingar angående kyrkobyggnaden 1789-1989
F2: 2, Handlingar angående kyrkobyggnaden 1830-1991
F2: 3, Handlingar angående kyrkobyggnaden 1797-1989
F2: 4, Handlingar angående kyrkobyggnaden 1898-1974
F2: 5, Handlingar angående kyrkobyggnaden 1691-1814
F5: 1, Domkyrkorestaureringar 1856-1948
F5: 2-7, Domkyrkorestaureringen 1956-1961
F5: 10, Omläggningen av domkyrkans tak 1980-82

Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS):
Bygghandlingar, fakturor, protokoll 1980-1994

Litteratur
Edholm, Dag W: Västerås Domkyrkas orgelverk under 600 år Västerås 1998
Ekström, Gunnar (1): Domkyrkan/Västerås/Svenska stadsmonografier Stockholm 1946, s 103-114/
Ekström, Gunnar (2): Västerås domkyrkas inventarier genom tiderna Västerås 1976/1994
Hahr, August: Västerås domkyrka, beskrivning och byggnadshistorik Västerås 1923
Hammarskiöld, Rolf (1): Västerås domkyrka Nyinredning och yttre renovering 2002/Västmanlands läns museum Kulturmiljöavdelningen Rapport 2002: B17/
Hammarskiöld, Rolf (2): Västerås domkyrka Inre rengöring 2004/Västmanlands läns museum Kulturmiljöavdelningen Rapport 2004: B2/
Henschen, Ingegerd: Västerås domkyrkas gamla högaltare/Västmanlands fornminnesförenings årsskrift XI Västerås 1920, s 25-34/
Lindegren, Agi: Mariakyrkan i Västerås Anteckningar till dess byggnadshistoria Stockholm 1898
Lundberg, Erik: Mariadomen i Västerås/Västerås stiftsbok 1962, s 169-178/
Ramnerö, Bertil: Domkyrkorestaureringen/Västerås stiftsbok 1961, s 171-184/
Sohlberg, Lars Gustaf: Historisk beskrifning över Domkyrkan i Västerås Västerås, tryckt hos T R Björkbom 1834

Västerås domkyrka ligger i norra delen av Västerås innerstad, inom område av riksintresse för kulturmiljövården. En stor del av bebyggelsen i angränsande kvarter är också relaterad till den kyrkans verksamhet. Huvudingången i väster vetter mot Domkyrkoplan, där konsistoriehuset och Biskopsgården ligger. I norr vidtar Rudbeckianska läroverkets skolgård, i söder finns domprost/komministergården och en före detta läroverksarrest, Proba, på 1810-talet ombyggd till bårhus och likvagnsskjul. Begravningsplatsen runt kyrkan avlystes 1815 och ersattes 1818 med en begravningsplats längre norrut, vid Svartån. Sedan dess har kyrktomten blivit alltmer kringskuren. Mest drastiska ingreppet var Biskopsgatan som 1944 drogs över kyrktomtens södra del och nu bildar barriär mellan kyrkan och återstående bogårdsmur i anslutning till Proban.

Kyrkoanläggningen
Kyrkotomten är idag ett snävt avgränsat område norr, öster och söder om kyrkan, med små gräsytor och gamla ädellövträd. Utmed norra och södra sidorna leder breda grusade gångar från Domkyrkoplan mot Stadsbiblioteket.

Västerås domkyrka ligger i norra delen av Västerås innerstad, inom område av riksintresse för kulturmiljövården. En stor del av bebyggelsen i angränsande kvarter är också relaterad till den kyrkans verksamhet. Huvudingången i väster vetter mot Domkyrkoplan, där konsistoriehuset och Biskopsgården ligger. I norr vidtar Rudbeckianska läroverkets skolgård, i söder finns domprost/komministergården och en före detta läroverksarrest, Proba, på 1810-talet ombyggd till bårhus och likvagnsskjul. Begravningsplatsen runt kyrkan avlystes 1815 och ersattes 1818 med en begravningsplats längre norrut, vid Svartån. Sedan dess har kyrktomten blivit alltmer kringskuren. Mest drastiska ingreppet var Biskopsgatan som 1944 drogs över kyrktomtens södra del och nu bildar barriär mellan kyrkan och återstående bogårdsmur i anslutning till Proban.

Kyrkoanläggningen
Kyrkotomten är idag ett snävt avgränsat område norr, öster och söder om kyrkan, med små gräsytor och gamla ädellövträd. Utmed norra och södra sidorna leder breda grusade gångar från Domkyrkoplan mot Stadsbiblioteket.