Hemmesjö kyrka

Ända sedan 1100-talet har den gamla kyrkan i Hemmesjö varit socknens kyrka. Den ansågs dock för trång under slutet av 1700-talet och planer upprättades för en utbyggnad till en större och modernare tornförsedd kyrka. Den gamla kyrkan var då i ett så dåligt skick att det inte ansågs försvarbart med en ombyggnad utan man började i församlingen luta åt ett nybygge. Beslut om detta togs 1839 och 1843 bestämdes genom en kunglig resolution att Hemmesjö och Tegnaby församlingar skulle göra kyrkobygget till gemensam sak. 1845 slogs fast att den nya kyrkan därför skulle ligga i Billa.
Året efter presenterades en ritning av arkitekten Johan A Hawerman. Denna föreställde en korskyrka med tresidigt avslutade korsarmar på tvärskeppet och en kupol över korsmitten. Förslaget godkändes troligen inte eftersom det omarbetades till ett nytt förslag 1847 som bättre stämmer med kyrkans nuvarande utseende, men där kupolen hade ersatts av en takryttare.
1852 uppfördes Hemmesjö nya kyrka och kunde invigas 1854 av biskop Christofer Isaac Heurlin. Den hade då 830 sittplatser. Två av kyrkklockorna kom från Tegnaby kyrka och en från Hemmesjö gamla kyrka.

Exteriöra förändringar

Hemmesjö kyrka har inte genomgått några större exteriöra förändringar utan de flesta åtgärder har varit av ren underhållskaraktär. Vid restaureringen 1927 putsades dock samtliga tegelutsmyckningar över så att kyrkan fick ett enhetligt vitt utseende.
Vid restaureringen 1953 under arkitekt Hans Lindén frilades dessa dekorativa element återigen. Samtidigt försvann också de fyra kupor som satt på torntaket. Taktäckningen av skiffer är lik den ursprungliga, endast spirorna på korsarmarnas taknockar har tagits bort. I övrigt är exteriören oförändrad sedan byggnadsåret och mycket välbevarad

Interiöra förändringar

Interiören i Hemmesjö kyrka präglas i huvudsak av den genomgripande restaureringen 1953. Under ledning av arkitekt Hans Lindén avdelades då tvärskeppen från mittskeppet med kolonner och bågvalv och kyrkorummet fick den färgsättning som än idag råder.
Fram till den första större restaureringen år 1903 pryddes korväggen av en målning föreställande Kristi himmelsfärd. Detta år tillkom den nuvarande altaruppsättningen och tavlan målad av Ludvig Frid, en kopia av Carl Blochs Christus Consolator. Uppsättningen målades i grön marmorering och guld, och mellan pilastrarna målades två stora änglabilder. Sidopartierna kring kordörrarna dekormålades något mörkare som sidorisaliter, med pilastrar och entablement som inramade även de runda medaljongerna. Mellan dess arkitraver fanns en målad rundbåge över altartavlan med texten Ära ware Gud i Höjden och Frid på Jorden. Taket indelades med målade gördellister och på taklistens nedre del målades de festoner som till viss del går att se på läktarens östra sida. Väggarna var gulvita med en mörkare målad nederdel och inredningen färgsattes i brunt och guld.
Då kyrkan 1927 restaurerades under ledning av arkitekt Paul Boberg byttes de invändiga dörrarna och vindfång anordnades. Korpartiet utvidgades och nytt golv lades in i vapenhuset.

1953 skedde en genomgripande restaurering som framför allt satt sin prägel på interiören. Arkitekt Hans Lindén lät då dela av tvärskeppen från mittskeppet med arkader och i den västra korsarmen skapades ett litet kapell.
Elvärme installerades under bänkarna, som också byggdes om för ökad bekvämlighet. Några av de bakersta bänkarna togs också bort för att kunna göra inbyggnader under läktaren, samtidigt som läktaren utökades framåt. Nya golv lades på de befintliga och väggarna rengjordes och kalkfärgades gulvita. I dopkapellet lades kalkstensgolv. I koret flyttades predikstolen bakåt och altarringen höjdes, samt sattes smidesräcken upp vid kortrapporna.
Patinerat antikglas sattes in i innerbågarna och till sakristian snickrades en ny inredning. Kyrkorummets inredning målades sedan i brunt, blått, rött och guld, det vill säga i stort sett den färgsättning som finns kvar än idag. Korväggens utseende förenklades betydligt genom att dekorationsmåleriet och bibeltexten togs bort och all marmorering målades över.

1956 tillkom David Ralson stuckreliefer på altaruppsättningens sidopartier. De underliggande målningarna ansågs i storlek och färg konkurrera alltför mycket med altartavlan varför den nya dekorationen utfördes i enkla symboler och bleka färger.
Under 1997 glasades den västra korsarmen in och blev till ett helt avskilt kapell.

En interiör restaurering gjordes under år 2003. Innerväggarna i vapenhus och kyrkorum putslagades och kalkavfärgades. Trägolven i mittgång och kor slipades och fernissades, samt målades dörrar och snickerier. Bänkinredningen ommålades i en färgställning liknande den förutvarande. På taklisten togs två lager av äldre dekormålning fram över läktaren. Några partier av innertakets dekormålning skrapades fram och dokumenterades innan innertaket målades ljusblått. Altaret förminskades och nytt bordsaltare placerades versus populum i altarringen. Altartavlan genomgick en rengöring och konservering.

Hemmesjö kyrka är en korskyrka uppförd i sten, med kor åt norr och torn åt söder. Tornet är högt och enkelt utformat utan våningsindelande friser. Torntaket är högt och spetsigt och saknar kupor eller andra utbyggnader. Det kröns överst av ett förgyllt kors stående på ett klot.
En trappa om fem steg i släthuggen granit leder upp till huvudentrén som är belägen på tornets västra sida. Svarta smidesräcken sitter på tornets fasad och grova järnräcken av fyrkantsprofiler står fritt i främre delen av trappan. Träporten är gråmålad och har fem speglar per dörr. Vid dess nederkant sitter ljusa och släta granitplattor som dörrsocklar på fasaden.

Tornets fasad är spritputsad i vitt med enkelt utförda orneringar av rött tegel kring alla muröppningar. Strax ovanför porten finns en halvmåneformad lunett med småspröjsad träbåge i grå färg. Däröver finns ett större rundbågeformat fönster med korspost, något mindre än kyrkorummets fönster men av samma utformning. Över dessa sitter de fyra ljudluckorna i svart liggande träpanel, också de rundbågeformade. Överst, under tegelgesimsen, runda urtavlor av svart träpanel åt alla fyra väderstreck, infällda i murlivet. Mellan portens lunett och tornvindens fönster sitter en minnestavla av grå sten med förgyllda bokstäver. Texten lyder: UPPFÖRD UNDER KONUNG OSCAR Ites REGERING MDCCCLII.
På tornets norr- och sydsida ser den övre delen likadan ut. Nertill har tornvinden här ett cirkelformat fönster åt båda hållen, samt vapenhuset ett större rundbågeformat fönster.

Långskeppet och dess tvärskepp har också spritputsad fasad som färgats vit. Sockeln är under hela kyrkan av frilagd natursten i kraftigt varierande storlekar, något utkragande från fasaden men ej avtäckt. Grunden har sammanlagt tjugo relativt stora ventilationsgluggar försedda med galler av modernt snitt.
Mittskeppet har tio stycken fönster, tvärskeppen sammanlagt åtta. Alla dessa har en slätputsad bas och omfattas av tegelorneringar. Taklistens gesims är också av rött tegel och under den ett brett dekorband utformat som en stiliserad kolonnad av kapitälförsedda tegelpilastrar. Mellan dessa pilastrar är putsen slät.

Mot norr och söder finns entréer på tvärskeppens gavlar med trappor i huggen granit, fyra steg på södra sidan och tre på den norra. Portarna är av gråmålat trä med lunett infattad i den rundbågeformade tegelorneringen. Mellan port och fönster finns på båda sidor ett slätputsat dekorfält med treenighetssymbolen med strålar i relief. I övre kanten står: Byggd af J. Malmborg i Wexjö. Vid den norra ingången ligger en rullstolsramp av galvaniserat stål mot trappan.
På den östra gaveln finns en gråmålad träport med lunett inramad av rundbågeformad tegelornering. På långhusets motsatta gavel finns två runda läktarfönster, ett på var sida om tornet.

Kyrkans fönsterbågar är av trä och av typen med korspost. De nedre bågarna är förhållandevis höga och indelade i fjorton rutor vardera med klarglas. De separata innerbågarna har samma indelning men fyra små blyinfattade katedralglas för varje ruta. Fönstren är stora och sitter ganska symmetriskt placerade på fasaderna. Samtliga solbänkar är av plåt.

Lång- och tvärskeppens tak är täckta av skiffer i rombisk form. Tornet är också täckt av skiffer, men av en rektangulär typ. Hängrännorna är av svart galvaniserad plåt runt hela kyrkan och stuprännorna av brunmålad plåt.