Berggren, Jacob

Jacob Berggren, född 11 mars 1790 och död 1868, var en svensk präst och reseskildrare.
Berggren föddes i Krokstads socken som son till hovrättskommissarien Anders Berggren och Johanna von Ahlefelt. Efter att ha tagit en filosofie kandidatexamen i Uppsala 1815 och samma år han ingått som extraordinarie amanuens vid Kungliga biblioteket och extraordinarie kanslist i kanslistyrelsen, lät Berggren prästviga sig 1818 och avgick som legationspredikant till svenska beskickningen i Konstantinopel. I augusti 1820 gav han sig därifrån iväg på en resa till Syrien, Egypten och Palestina. 1822 lämnade han tjänsten i Konstantinopel.
Åren 1825 och 1827 företog han nya resor i det inre av Ryssland, under vilken resa han i Sankt Petersburg började utgivningen Guide Français-Arabe vulgaire, senare omarbetad och utgiven av professor Carl Johan Tornberg 1844. Samtidigt utgavs i Sverige Berggrens Resor i Europa och Österländerna (3 band, 1826-28), vilka senare blivit översatta till flera europeiska språk. Bland hans övriga arbeten märks några arbeten om Josefos och Filon och deras förhållande till evangelierna. 1828 erhöll han Skällviks regala pastorat i Linköping, där han dog som kyrkoherde. 1844 blev Berggren teologie doktor. (wikipedia, 2010-11-29)
Han benämns som "jorsalafararen".