Falsterbo ligger på södra sidan och Skanör på norra sidan av den platta Falsterbohalvön omgiven av havet i sydvästra Skåne. Skanör och Falsterbos historia är delvis gemensam.
Rik tillgång på sill och ett strategiskt läge gjorde Skanör/Falsterbo till viktiga handelsplatser med början på 1100-talet. Den så kallade Skånemarknaden var en internationell marknadsplats. Skånska bönder fiskade sillen, men tyska köpmän hade saltet som behövdes för att bevara sillen och sälja den. Hansan, de nordtyska städernas handelsorganisation dominerade Skånemarknaden. Skanör och Falsterbo förvandlades
till stora marknadsplatser med tillfällig bebyggelse utanför den permanenta under de höstmånader marknaden pågick. Från skriftliga källor sägs att Skanör och Falsterbo blev egentliga städer under 1300-talet. Hansastäderna tilldelades kungliga förläningar, så kallade fiter, speciella områden för handel, verksamheter och egna kyrkor. Den viktigaste handelsstaden var Lübeck och dess köpmän byggde Mariakyrkan i Falsterbo. I närheten anlades Falsterbohus, en kunglig borganläggning. Under senmedeltiden förlorade Hansan sin maktställning och Skånemarkaden miste sin betydelse när handeln flyttade till nya platser. Städerna blev återigen kustbyar där fiske och jordbruk till självhushållet blev invånarnas arbete. Utanför stadskärnan var marken indelad i vångar med åker och ängar som inhägnades med tångvallar.
Strandängarna var gemensamma utmarker.
Under 1800-talet var Falsterbo ett fattigt samhälle bebott av sjöfolk. Den magra jorden och ständig sandflykt gav dålig utdelning. Falsterbohalvön har varit starkt påverkad av naturens krafter med bränder, översvämningar och sandflykt. 1805 var befolkningen endast 150 personer. Falsterbo var kyrkligt annex till Skanör. Svåra eldsvådor drabbade Skanör och Falsterbo i slutet på 1800-talet då mycket av den äldre bebyggelsen förstördes, i Falsterbo 1896 och 1911, i Skanör 1874 och 1885. När järnvägen Malmö-Skanör Falsterbo anlades 1898 utvecklades Falsterbo till en turist och badort. Stationsbyggnaderna finns kvar även om järnvägen är nerlagd. Hotell Falsterbohus från 1908 med trappstegsgavlar uppfördes intill resterna av borgen Falsterbohus. Flera sommarvillor av välkända arkitekter som Josef Frank och Sigurd Lewerentz byggdes i Falsterbo. Under hela 1900-talet uppfördes villor på vångarna. Samhällena Skanör och Falsterbo har idag vuxit ihop. De flesta invånarna pendlar till arbete på annan ort.
Falsterbo kyrkoanläggningen ligger idag lite utanför samhället och är omgiven av gräs och skogsklädda sanddyner. Kyrkan ligger djupt ner jämfört med omgivande sanddyner. Havet ligger ett stenkast bort.
Anläggningen ligger inom av länsstyrelsen utsedd särskilt värdefull kulturmiljö, Skåne-Falsterbo och kulturmiljöstråket Per Albin linjen. Kyrkan ligger dessutom inom fyra riksintressen. Riksintresse för friluftsliv Skanör-Falsterbohalvön med kuststräckan Höllviken-Trelleborg, riksintresse kulturmiljövård Skanör-Falsterbo, riksintresse kustzonen, riksintresse naturvård Måkläppen-Limhamnströskeln. Kyrkotomten ligger inom reg. fornlämning Falsterbo 15:1 som utgör den ungefärliga gränsen för den medeltida staden och Falsterbo 19:1 som utgörs av tångvall. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen.
Kyrkogården
Historia
Den äldsta delen av kyrkogården närmast kyrkan etablerades under medeltiden. Den äldre delen utvidgades 1908 och 1969 norrut. 1981 anlades en minneslund på gamla kyrkogården söder om kyrkan. Norr om den äldre delen finns en friliggande kyrkogård kallad nya kyrkogården som anlades i slutet av 1800-talet. Den utökades i början av 1990-talet med en urnlund och senare även med en askgravlund.
Beskrivning
Gamla kyrkogården
Kyrkan ligger numera djupt ner i en sänka omgiven av den sluttande kyrkogården. Den flygande sanden har byggt på kyrkogården i söder, men kyrkan har grävts fram. Efter trädplantering på 1800-talet stoppades sandflykten. Låga gräsbevuxna tångvallar omgärdar delvis kyrkogården mot väster. I övriga väderstreck finns nätstängsel. Murade vitputsade pelare med smidesgrindar markerar de två ingångarna i väster. En tegeltrappa leder ner till kyrkogården och västingången i tornet. Framför torningången ligger tegel, en gång av betongsten leder vidare till minneslunden. På södersidan är mestadels en grässlänt som är minneslund med ett ankare och ljusbärare. Överst på slänten på södersidan finns större gravplatser som är omgärdade med murar och en gravplats har en överbyggd ingång med trappgavel. På norrsidan är gravarna sandtäckta och omgärdade med buxbom, sten eller smide. Vissa gravar har mönster krattade i sanden. En del större äldre gravar är omgjorda till mindre urngravplatser med stenar i gräs. Utgångna gravstenar samlas stående i nordöst. Det växer hängbjörkar och vintergröna buskar på kyrkogården. Författaren Anders Österling har sin gravplats öster om kyrkan.
Nya kyrkogården
Kyrkogården är omgärdad av smidesstaket och murade pelare mot söder. Kyrkogården består både av en ny del och en äldre del från slutet av 1800-talet med sandtäckta gravar omgärdade med buxbom, sten eller smide. Gångarna är grässådda och mycket vintergröna buskar växer på gravplatserna. Närheten till havet märks tydligt på gravstenarna där flera är sjöfolk med titlar som fyrmästare, sjökapten och kronolots. Den nyare delen är en urnlund där stenarna ligger eller står direkt i gräs och en askgravlund som består av en pelare av diabas med namnplattor av sten som står i gräs.
Byggnader på kyrkogården
Inga övriga byggnader finns på kyrkogården men strax utanför ligger två ekonomibyggnader i sydväst och ett före detta bårhus norr om äldre kyrkogården. Ekonomibyggnaderna med förråd och pannrum är vitputsade med tegeltak. De är från 1967 och 2008. Bårhuset från 1945 är ritat av Theodor Wåhlin. Fasaden är vitputsad och det branta sadeltaket är täckt med tegelpannor.
Källor och litteratur
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997
ett Herranom värdigt Tempel Kyrkorivningar och Kyrkobyggen i Skåne 1812-1912,
Siegrun Fernlund 1982
Underhållsplan för Falsterbo kyrka 2009-12-21, Ponnert Arkitekter AB
Falsterbo kyrka S:ta Gertrud, Lars Dufberg, 1994
Falsterbo kyrka, Antikvarisk rapport 2013, Renovering av tegeltak, Caroline Ranby
Falsterbo kyrka, besiktning av taklag 18 maj 2016. Karl Magnus Melin
Den medeltida träskulpturen i Skåne, Lena Liepe, 1995
Det medeltida Skåne, Peter Carelli, 2007
Telefonsamtal med Anders Johnson 2017-12-14, organist och orgelinventerare
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
