Lillkyrka kyrka

Lillkyrka kyrka är en liten, medeltida salkyrka. Den har vapenhus i söder och sakristia i norr. På kyrkans norra sida mittemot vapenhuset ligger ett gravkor för Eka säteri. Långhus och sakristia har bevarat ursprunglig form sedan kyrkan byggdes. Vapenhuset är tillbyggt först år 1730. Gravkorets ålder framgår ej i litteraturen. Kyrkans murar är uppförda i gråsten.

Åmark daterar kyrkan till äldre medeltid. Bonnier menar att kyrkan kan vara byggd under senmedeltiden. Det som talar för detta är att sakristian har ett ursprungligt valv av senmedeltida typ. Kyrkan har undgått senare större förändringar. En ombyggnad skedde 1752 då den östra gaveln togs ner och byggdes upp igen.

Vapenhuset är välvt med ett kryssribbvalv. Mot östra väggen står en gravsten som förr låg över Ekagraven i kyrkan. Gravstenen visar en kvinna i fotsid dräkt stående mellan två kolonner som bär ett gavelöverstycke. Gravstenen är rest över Märta Bengtsdotter död 1527. Vapenhuset har tegelgolv och putsade, vitkalkade väggar och valv. Dörren till långhuset är en dubbeldörr med fernissad panel, troligen från 1950- eller 60-talet.

Kyrkorummet är ljust och lätt överblickbart. Det är tre travéer långt. Väggar och valv är putsade och vitkalkade. Valven är kryssribbvalv med profilerade ribbor. Det östligaste valvet pryds av målade vapensköldar i svarta och grå toner. Vapnen åsyftar ägare av Eka gård. Golvet i mittgången och koret är täckt med kalkstensplattor. Det ligger två gravstenar i mittgången och en i korgolvet. Predikstolen är äldst av kyrkans fasta inredning. Den tillverkades 1649 av bildhuggaren Hans Hebel. Predikstolen har en sexkantig korg och pryds av förgyllda skulpturer och ornament. Den kröns av ett ljudtak som omges av en draperimålning på väggen. Den är även försedd med trappa och en dörr med omfattning i renässansstil. Dörrens övre fyllning har en målning av ett kyrkorum med pelare. Bänkinredningen härstammar från 1750. Den är indelad i tre slutna kvarter. Gavlar och dörrar samt bänkskärmar är målade i lasyr- och marmoreringsteknik i gröna toner med inslag av rött och blått. Altarringen är sluten och marmorerad i en ålderdomlig teknik. På altarbordet av trä står två ljusstakar i mässing från 1700-talet. I altarfönstret står ett förgyllt kors. På sidorna om altaret står två kandelabrar av trä i empirstil från 1832. Dopfunten framför altarringen är från 1974 och kyrkans yngsta inventarium. Läktaren i väster har en front med samma slags ålderdomliga, ljusa marmorering som altarringen. Orgeln är byggd 1840 och har en klassicistisk ljusmålad fasad med förgyllda detaljer. Bland ljusredskap kan nämnas en stor malmkrona från 1700-talet och en ståtlig kristallkrona i empirstil.

Det finns två medeltida skulpturer i kyrkan, en Mariabild som står på ett podium i koret och ett krucifix som hänger över dörren till sakristian. Dörren till sakristian har en mönstrad barockpanel. I sakristian finns en modern skåpinredning för bland annat textilier. Rummet har en ålderdomlig, ojämn putsyta på vägg och valv. Brädgolvet är nyligen omlagt. Fönstret är försett med järngaller.

Kyrkan är rik på begravningsvapen. Två snidade vapen av trä hänger framme i koret. De är gjorda till minne av medlemmar av ätten Oxenstierna till Eka och Lindö. På södra långhusväggen hänger en minnesplatta i sten från 1763. Ekakoret norr om långhuset nåddes tidigare från långhuset via en numera igenmurad port. I koret står ett antal kistor från 1600- och 1700-talen och även begravningsvapen. I ingången till Ekakoret sitter en ålderdomlig plåtdörr med smidesbeslag.