BJÖRNEBORGS KYRKA

Komplettering vid inetering 2003: Björneborg ligger cirka en mil från Visnums kyrka dit församlingsmedlemmarna hörde. Som på många andra bruk som låg långt bort från moderkyrkan, hölls gudstjänst någon gång om året vid bruket. I slutet av 1800-talet användes en stor lärosal i folkskolan som gudstjänstlokal, men under 1910-talets slut började man på allvar diskutera att uppföra en brukskyrka. En förfrågan om att rita en ny kyrka gick till den i Värmland ofta anlitade arkitekten Bror Almqvist, Stockholm. Ett förslag lades fram, men förslaget kom aldrig längre än till skisstadiet. Den mest drivande kraften för ett kyrkobygge var disponenten för bruket, Ernst Larsson. Efter hans död 1941 bildades stiftelsen Björneborgs kyrka. Björneborgs Jernverks AB donerade mark i samhällets västra del till kyrkobygget. Kyrkogården invigdes den 11 november 1945 och klockstapeln invigdes i maj året därpå.

Arkitekten Cyrillus Johansson, Stockholm fick 1951 i uppdrag att rita Björneborgs kyrka. Brukets disponent Nils Åman var ordförande i byggnadskommittén som startade sitt arbete 1953. Till byggnadsentreprenör utsågs Tolls Byggnads AB, Stockholm. Invigning skedde den 27 maj 1956 av biskop Arvid Runestam. Flera av kyrkans inventarier och den fasta inredningen är ritade av arkitekt Cyrillus Johansson. Konstnären Gustaf Ambe samarbetade med Johansson kring detaljer i till exempel altare och dopfunt. Även kormatta av röllakan är komponerad av Cyrillus Johansson. I mattan finns bl a de Nordenfeldska och Jernfeldska vapensköldarna, björneborgsbjörnen och värmlandsörnen.

Den murade kyrkobyggnaden i Björneborg har ett rektangulärt långhus och ett smalare och något lägre, rakt avslutat kor i öster. På norra sidan finns en vidbyggd sakristia och på den södra långsidan ett vidbyggt vapenhus. Ingång sker genom långhusets västra gavel och i sydsidans vapenhus. Ovanför ingången på västgaveln finns ett rosettfönster. Murarna av rött tegel bryts mot söder upp av en rad med tätt sittande, rundvälvda fönsteröppningar med sneda smygar. Mot norr finns två rektangulära fönster på långhusets västra del. I koret finns mot söder tre rektangulära fönsteröppningar. Den östra gaveln är dekorerad med murade korsformer i slätputs. Kyrkporten mot väster består av ekdörrar med stort grekiskt kors i koppar. Dörren mot söder är klädd med ekfanér och försedd med ett runt fönster. Alla dörrar på byggnaden är rektangulära med rundade hörn.
Långhuset och koret är täckta med branta sadeltak lagda med enkupigt lertegel. Taket har ner mot takfallet en mjukt svängd form.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkorummet är rektangulärt med en absid i öster. I koret finns ett fristående altare och på korets östra vägg en muralmålning. Nedanför koret finns på norra sidan predikstol och på dess östra sida en dopfunt. Vägganslutna, slutna bänkar fördelade i två kvarter. Läktare i väster med orgel. Läktarunderbyggnad med bland annat trappa och kapprum.
KYRKORUMMET har en synlig takstol med en slätpanel målad i blått. Taklisten är roströd och enkelt utformad. Väggarna är vitputsade och nedtill försedda med en brunlaserad bröstpanel med blåmålad överliggare. Väggarna bryts i söder upp av tolv tätt placerade rundbågade FÖNSTER med snedställda smygar. De kopplade träbågarna är gråmålade, har blyspröjs och är försedda med frostat glas. Fönsterbräda av polerad kalksten. I vart och ett av de tolv fönstren står en ljusstake. Dessa tolv ljusstakar är tillverkade i järnverkets gjuteri och skänkta till kyrkans invigning . Mot norr finns två rektangulära fönster mot väster. I västra gaveln finns ett rosettfönster, med färgat glas. GOLVET består av rött tegel som lagts i fiskbensmönster. Golvet är lackat. DÖRRAR i kyrkorummet är av trä och försedda med speglar, laserade. Vägganslutna BÄNKAR fördelade på två kvarter. På norra sidan går bänkarna mot västvägg, i det södra kvarteret finns längst i väster en gång till det södra vapenhuset. Golven i kvarteren är lagda med lackade brädor. Bänkarna är brunlaserade och försedda med blå överliggare mot yttervägg, på dörrar och på mellanstyckena mellan dörrarna. De numrerade dörrarna är försedda med speglar och laserade i gulbeige och blått.
KORET avskiljs från kyrkorummet av en rundbågig öppning. Den bärande konstruktionen består av "åsar" och ett tak klätt med ljust målad slätpanel. Korets väggar är mot söder och norr målade i grått, mot väster är den gulmålad och på den östra väggen, som är något snedställd, är målad i grålila och försedd med en muralmålning. Den trekantiga målningen föreställer Kristus välsignande en smed och hans familj. Motivet strålar ur ett "Allseende öga", förgyllt. Målningen är utförd av konstnären Sven Rapp, Stockholm. På korets södra sida finns tre rundbågiga fönster med sneda smygar. De kopplade fönstren har blyspröjs. I taket finns ett fönster placerat så att förmiddagens solljus träffar korväggens målning. ALTARE är murat av rött tegel och försett med altarskiva av marmor/putsad kalksten. Mot kyrkorummet är fogarna förgyllda och denna sida är försedd med en muralmålning föreställade Den heliga nattvarden, utförd av konstnären Gustaf Ambé. Två gråmålade bänkar av trä står längs korets sida. En tät, rektangulär ALTARRING med vertikala rundbågiga fält, ljust laserad. Den har stoppat knäfall och överliggare klätt med ljust tyg. Altarringen är delbar på mitten där de två rörliga delarna viks innåt, bakåt mot altaret.
Fyra trappsteg leder upp till koret. Trappan är försedd med enkla räcken av smide försedda med mässingsledare i en mjukt böjd form. Golvet är lagt med rött tegel. I koret och i trappan ligger en KORMATTA av röllakan, tillverkad av Anita Palmgren. Försedd med olika motiv som speglar bygdens järnhantering. Bottenfärgen är blått kompletterad med natur, gult, rosa, brunt och svart.
Den murade DOPFUNTEN är ritad av arkitekt Cyrillus Johansson i samarbete med, och utförd av konstnären Gunnar Ambe. Dopfunten, som är utförd i rött tegel, bärs upp av tre sittande björnar. I det fjärde hörnet finns, i stället för en björn, en kula av samma form som de prydnadskulor "kanonkulor" som särskilt under 1800-talet tillverkades vid de värmländska järnbruken. Dopfuntens järnram är gjuten vid Järnverket och dopskålen i Kristinehamn efter modell tillverkad i järnverket. Dopskålens inskrift är "Saliga äro de renhjärtade". Över dopfunten hänger en duva i valnöt tillverkad av Mats Eriksson, Arvika.
Norr om koret finns en PREDIKSTOL av trä. Den står i nivå med korgolvet på en sockel av rött tegel. Golvet i den är gjutet och rödmålat. Den rundade korgen har en skuren framsida med vertikala ränder. Under överliggaren finns stilicerade blommor och en inskription som lyder: "Herrens ord förbliver evinnerligen". Predikstolen är målad av Ambé. Framför predikstolen står en ljusbärare och ett piano.
BÄNKVÄRME och ELRADIATORER under fönstren.
LÄKTARE i väster har en barriär i trä bestående av ett glest flätverk, laserat i rostrött. Taket är här försett med ett "extra", nedsänkt tak av slätpanel, målad med ockra. Även den murade väggen mot väster är avfärgad med ockra. ORGELFASAD med enkelt utformade pipor på den norra sidan av läktaren.
VAPENHUS i söder har golv av rött tegel, lagt i fiskbensmönster. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. Mot respektive öster och väster finns ett litet rektangulärt fönster med roströd karm och grågrön fönsterbåge. Den rektangulära trädörren i söder har rundade övre hörn. Taket har synligt åstak och är lagt med gulmålad slätpanel.
SAKRISTIAN ligger norr om koret och har ingång från koret. Utgång finns till en liten hall med källare och dörr in till kyrkrummet. Golven är lagda med rött tegel vitputsade väggar och tak av brunlaserad, lockpanel. Ett rektangulärt kopplat fönster med blyspröjs.Textilförvaring och litet altare, enkel möblering med mörkt bruna möbler.
SPECIFIKA INVENTARIER: ALTARKORS är utfört i mässing av konstsmeden Lars Holmström, Arvika, och skänkt till kyrkan 1957. LJUSBÄRARE för 24 ljus är tillverkad av smeden Sven Blomster. LJUSKRONOR av mässing, utförda som glober med perforerade mönster bland annat föreställande barnet i krubban och de tre vise männen, tillverkade av firma Lars Holmström, Arvika.