SKALLMEJA KYRKA

SKALLMEJA KYRKA - Skallmeja kyrka består av ett stort långhus, fullbrett, rakt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret och ett murat gaveltorn i öster, ridande på långhuset. Kyrkans vita, enkla fasad med geometriskt dekorerad taklist, representerar de nyklassicistiska idealen som rådde under sent 1800-tal.
FASAD -Kyrkans fasader är spritputsade och vitkalkade med slätputsade omfattningar och hörnkedjor på såväl långhus som torn. Sakristian saknar slätputsade hörnkedjor. Under långhusets takfot finns, på alla sidor, en profilerad taklist och under denna en tandsnittsbård i relief. I västfasaden är, på vardera sida av porten, ett brett, slätputsat vertikalt band. Vid västportens vardera sida hänger en lykta. En lykta hänger även över sakrsitans port och en över sydporten, mellan dörrbladet och överfönstret. Tornet har på varje sida en spetsvinklad fronton. Under frontonernas respektive takfot finns en profilerad taklist och härunder en tandsnittsbård i relief. I varje fronton finns ett inpressat latinskt kors.
Sockeln är överallt murad av oputsade sandstensblock, avfasade upptill och med små gluggar.
PORT - Huvudingången i långhusets västfasad utgörs av en rektangulär, kopparbeslagen dörr. Denna är, tillsammans med ett ljusinsläpp (se fönster) placerad i en hög, rundbågig, putsad och vitkalkad nisch. Framför porten är en stentrappa med två steg. Mellan dörren och ljusinsläppet är en stentavla med inpressad inskription i guld: "Till Guds ära 1868". I söder är en likadan port samt ett ljusinsläpp, placerade i en rundbågig nisch.
Sakristian har mot väster en nyare, rektangulär, kopparbeslagen port. Framför porten är en granittrappa med tre steg, avsats och handledare vid båda sidor.
FÖNSTER - Långhuset har i sydfasaden sex, höga rundbågiga fönster, tre på varje sida av sydporten. I nordfasaden finns sex likadana fönster och i ösra korfasaden tre stycken. De vitmålade fönstren är spröjsade i 3x6 rutor, i sin tur med krysslagda spröjsar. Fönstren är placerade i rundbågiga nischer och har fönsterbleck av kopparplåt. Västporten omges vid varje sida av ett smalare fönster med fem rutor, placerade över varandra i en rundbågig nisch och med fönsterbleck av koppar. I läktarvåningen finns mot väster två runda, vitmålade fönster spröjsade tillkors. Fönstren sitter i runda nischer med fönsterbleck av kopparplåt under. I östra gavelröstet är ett vitmålat, runt rosettfönster. Sakristian har i öster ett rundbågigt fönster, något mindre men annars likt långhusfönstren.
Västportens ljusinsläpp utgörs av ett rundbågigt fönster, indelat i kvadratiska rutor nederst och med lunettspröjsning överst. Sydportens överfönster är ett lunettfönster.
I tornets fyra, rundbågiga gluggar sitter bruna gluggar samt underst solbänkar av kalksten.
TAK - Långhuset har ett högt och brant sadeltak med skiffer. Även sakristian har skiffertäckt sadeltak. Långhusets östra gavelspets kröns av ett ringkors. I långhustaket är mot norr och i sakristians tak mot väster ett litet, kvadratiskt takfönster. Torntaket täcks av kopparplåt och kröns av ett ringkors av koppar. Stuprör och hängrännor är av kopparplåt.

SKALLMEJA KYRKA - Kyrkan föregicks av en medeltidskyrka av sten på samma plats. Denna hade, enligt en inventering 1828, torn och sakristia. Från föregångaren har bevarats en tidigmedeltida dopfunt, åtta senmedeltida helgonbilder, ett trumfkrucifix (möjligen tidigt 1300-tal) en skulptur av Kristus som smärtoman, en altaruppsats från 1736, en medeltida kyrkklocka och en tillverkad av Eric Näsman 1725. Vid 1918 års inventering förvarades skulpturerna på vinden. En madonnaskulptur finns på Västergötlands museum. Nuvarande kyrka uppfördes 1868, troligen med helt nytt material och på helt ny grund. Från byggnadstiden har troligen bevarats såväl predikstol och altaruppsats som bänkiredning och läktare. I samband med underhållsåtgärder, troligen genomförda 1913, utbyttes takteglet mot skiffer. I första hand hade församlingen önskat eternittak, men detta godkändes uppenbarligen inte av Byggnadsstyrelsen. Troligen uppsattes samtidigt innerdörrar till sydporten och västporten, (vindfång) och fönster tätades, isolerande sågspån lades över långhustaket och kyrkan ommålades invändigt. Man ansökte även om att i koret få uppsätta altaruppsats, krucifix mm från gamla kyrkan, men detta godkändes inte. Nuvarande, pneumatiska orgel inköptes 1925 från Nordfors och co, Lidköping. Tanken om återinsättande av de äldre inventarierna i kyrkorummet övergavs inte. 1934 uppdrogs åt kyrkmålare KJR Johansson, Skövde att göra en skiss på hur dessa kunde exponeras i kyrkorummet. I förslaget ingick igensättning av det mellersta korfönstret. Förslaget godkändes inte, utan istället förordades att altaruppsatsen skulle uppsättas på södra långhusväggen. Altaruppsatsen restaurerades 1937 av KJR Johansson. 1943 gjorde Adolf Niklasson en ny utredning angående placering av de äldre inventarierna. Troligen genomfördes 1947 en renovering innefattande värmeledning, invändig målning, invändigt igensättande av ett korfönster samt omplacering av inventarierna. Program för de elektriska installationerna var gjort av Adolf Niklasson. Altaruppsatsen uppsattes på den södra långhusväggen. Kyrkogården utvidgades 1952 åt söder. Eventuellt uppsattes en redskapsbod.
Vid arkitekt Lars Rune Bengtssons renovering 1968 täcktes portarna med kopparplåt istället för med järnplåt som tidigare. Dopaltaret utbyttes mot ett nytt, ny gångmatta inlades och kyrkan fick sin nuvarande färgsättning. Bänkgolvet lackades, det förhöjda korgolvet utvidgades och altaruppsatsen försåg med ett underrede. Ett fönster i sakristian igenmurades, och denna fick även nytt innertak, nya skåp och nytt altare. I vapenhuset lades nytt kalkstensgolv och byggdes en torrtoalett. Klockringningen automatiserades 1971. Utbyte av elsystemet skedde troligen genomfördes troligen 1993. Strålvärme under bänkarna insattes. De tre näst västligaste bänkarna under läktaren avlägsnades troligen liksom bänkar i norra bänkkvarterets tvärarm. Fasadarbeten i form av omputsning utfördes, troligen 1999, av bland andra Zälles byggservice.