ÖVRE ULLERUDS KYRKA

Komplettering vid inventering 2004:
Övre Ulleruds kyrka är i mångt och mycket ett verk av den handlingskraftige prästen Sven Kihlman. År 1725 startade bygget av kyrkan. Kihlman hade själv upprättat ritningar. Han ledde bygget och förde anteckningar under arbetets gång. Det gör att vi i detalj kan följa företaget. Byggmästare var Lars Olufsson från Ölme.
Kyrkan uppfördes i korsform av liggtimmer. Fönstren var rektangulära och kyrkan saknade torn. Kyrkklockorna hängde i en fristående klockstapel. Efter två års byggnation kunde kyrkan invigas 1727 av superintendenten i Karlstad Joannes Stechius.
Kyrkans torn uppfördes 1796. År 1827 ommålades kyrkans innertak och sakristian med vit färg, 1830 reparerades golvet, 1841 underhölls och lagades fönstren och 1843 insattes fönster i tornet. År 1843 lagades även de täljda spånen varefter de målades med rödfärg och tjära. År 1867, under det sista nödåret i Sverige, utfördes en stor utvändig reparation som gav kyrkan sitt nuvarande utseende. Yttertaket spån lagades. De gamla fönstren byttes mot nya rundbågade med ofärgat glas. En större orgelläktare byggdes och de rödmålade spånen på väggarnas utsida ersattes med den vitmålade brädfodringen.
1890 lades ett helt nytt golv in. Då upptäcktes två gravkamrar under korgolvet som innehöll 16 kistor. Utrymmet fylldes med sand innan det nya golvet lades in. De gamla slutna bänkkvarteren från kyrkan byggnadstid byttes 1900 mot nytillverkade öppna bänkar.
Strax före kyrkans 200-årsjubileum 1927 utfördes en stor invändig upprustning. Korskranket uppfördes, interiören målades om och ett nytt orgelverk installerades. 1943 utfördes en restaurering då bl a ett nytt varmluftssystem installerades. Äldre gröna fönsterglas från 1700-talet återinsattes i korfönstren. Ett medeltida krucifix konserverades och upphängdes på norr väggen i koret.
Den senaste större restaureringen och ombyggnationen påbörjades i slutet av 1960-talet under ledning av arkitekt Carl Hampus Bergman, Stockholm. Fasaderna lagades och ommålades. Invändigt gjordes ett nytt dörrparti mellan vapenhuset och kyrkorummet. Under golvet installerades värmekulvertar. Golvbräder byttes och toalett samt förrådsutrymmen inrättades i vapenhuset. Den på 1940-talet borttagna pelaren vid predikstolen, som tidigare burit upp taket, nytillverkades och sattes åter på plats. Predikstolen flyttades några meter längre ut i kyrkorummet. Bänkarna utbyttes mot nytillverkade och lösa stolar placerades i tvärskeppen och under läktaren. Kyrkorummet fick en ny takbelysning, lampetter av Göran Eriksson, Design & Smide, Stockholm. Sakristian fick ny skåpsinredning och målades. Altaruppsats och predikstol restaurerades av konservator Olle Hellström från Skara. Korskrankets ljusa marmorering övermålades. Kyrkan återinvigdes efter restaureringen 1971.
I början av 1980-taler uppstod fuktskador under golvet varför golvbjälklaget fick tas bort. Golvbräderna kunde dock till stor del återanvändas utom i koret där nytt golvträ fick läggas in. 1998 utbyttes värmesystemet till ett vattenburet system med fläktkonvektorer och fasaderna ommålades. Därefter har en toalett och ett arbetsrum med pentry installerats i vapenhusets norra del samt kyrkans plåttak ommålats.

Kyrkan av liggtimmer med vitmålad, panelklädd fasad har korsform med vidbyggd liten sakristia i norr och ett smalt torn i väster. Kyrkans exteriör präglas av de genomgripande restaureringar som utfördes under 1800- och 1900-talet då kyrkan som tidigare varit spånklädd blev brädfodrad och vitmålad. Då fick samtliga fönster- och portalomfattningarna nuvarande form. Kyrkan har efter dessa ombyggnationer förvandlats från en för länets träkyrkor traditionell barockkyrkotyp till en kyrka med klassicerande uttryck.
Kyrkan vilar på en granitsockel. Fasaderna är klädda med vitmålad lockpanel. Väggarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar med brunmålade bågar och kraftiga omfattningar. Kyrkan täcks av ett korsformat sadeltak där korsarmarna i norr och söder är högre än de i väster och öster. Taket är lagt med svartmålad skivplåt.
Ingång sker i väster via tornets bottenvåning samt på de norra och södra korsarmsgavlarna. Huvudporten i väster har kopparskodda rektangulära dörrblad i en rundbågig portal, infattad i en klassicerande omfattning med halvkolonner. Ovan porten finns ett stort lunettfönster och ett sammansatt par av rundbågiga fönsteröppningar. Högst upp finns i vardera väderstreck tornluckor, utförda som blindfönster med två sammansatta rundbågiga omfattningar, spröjsningar och svart skiva istället för fönsterglas. Tornet kröns på sitt svartmålade svängda tak av en vitmålad trälanternin med brunmålade rundbågiga fönsteröppningar och överst en svängd plåthuv som kröns av ett förgyllt tunt kors. Sakristian i öster är liten med egen ingång. I det nordöstra hörnet finns en nedgång till källaren. Kyrkan har ståndrännor och vitmålade stuprör.

KYRKORUMMETS interiör är ljus och rymlig. Detta intryck skapas av korsplanens öppna och breda form. Tvärskeppen, koret och utrymmet under västläktaren skjuter ut likformigt från kyrkans kvadratiska korsmitt. Innertaket är högvälvt och består av korsande tunnvalv, vitmålat med grå taklist. Golvet är av lackat trä och väggar samt tak är klädda med vit brädpanel. Väggarna genombryts av stora rundbågiga fönsteröppningar, med vitmålade bågar och svagt färgade glas i olika nyanser. LÄKTARE finns i väster, med en öppen furutrapp. Både läktarbarriären och orgelfasaden har ett klassicistiskt utförande. Läktarbarriären är målad blågrön med förgyllda detaljer och bärs upp av åtta pelare, samt halvpelare efter ytterväggarna. Den första ORGELN installerades i kyrkan 1859 och är byggd av orgelfirman Zetterqvist & Son i Örebro. Fasaden är krönt av en stjärnprydd, förgylld lyra.
Kyrkan har sedan en renovering på 1960-talet rödlaserade enkla TRÄBÄNKAR. De är uppställda i fyra kvarter. I södra och norra korsarmen finns lösa stolar. I den norra korsarmen har en LILLKYRKA inrymts med eget altare. Utrymmet under läktaren är fritt från inbyggnader. Äldre detaljrika och bemålade inventarier är altaret, ett krucifix samt predikstolen. De skapar kontinuitet till det "moderniserade" kyrkorummet.
KORET, med rakt avslut, är upphöjt tre trappsteg över det övriga kyrkorummet och avgränsas från detta med ett i nationalromantisk stil utformat korskrank. Vid korskranket står två nummertavlor på svarvade trästolpar, från 1700-talet. ALTARUPPSATSEN beställdes till kyrkan 1740. De skulpterade figurerna är utförda av bildhuggaren Isac Schullström. Listverken kring altartavlan, själva altaret och övrigt är tillverkat av schatullmakaren Anders Rang från Filipstad. Altaruppsatsen är utförd i en provinsiell barockstil med kraftig reliefverkan. Den centrala motivbilden är en skulpterad korsfästelsescen, en sk kalvariegrupp. Under Jesu fötter finns ett kranium med korslagda benknotor. Bakom korsfästelsegruppen framtonar en svagt målat österländskt stadsmiljö, Jerusalem med kupoler, ringmurar och stadsport. På den ljusblå himlen står skrivet början på bibelcitatet "Herren mitt." samt "Jehove" med hebreiska tecken. På vardera sida om centralbilden finns två kapitälförsedda kolonner. Mellan dem står de fyra evangelisterna Matteus, Markus, Lukas och Johannes. Ovanför själva altartavlan står en skulptur av den triumferande Kristus på ett blått klot. I sin vänstra hand håller han en tvåtungad fana med ett latinskt kors på röd botten. Kristus är omgiven av två änglar. Allra överst vilar ett lamm på en bok förseglad med sju sigill, Agnus Dei, Guds lamm och den helige skrift. Lammet håller den traditionella korsprydda segerfanan som är ett rött Sankt Georgskors på vit botten. Altaruppsatsen är marmorerad i olika färger. Vissa skulpturer är förgyllda, andra försilvrade. ALTARET är rektangulärt och sitter fast i altaruppsatsen. Altaruppsatsen omringas av en tresidigt, rakt vinklad, altarring med gröngult vävt tyg på knäfall och överliggare.
Kyrkans DOPFUNT är medeltida och utförd i sandsten. Den står på en rund sockelplatta med inhuggna runor, unikt för Sveriges funtar. Funten är tvådelad och det finns spår som visar att plattan ursprungligen har haft ett hål i mitten. Funten dateras 1200-talets början och är säkerligen tillverkad i Västergötland och tillhör de inventarier som flyttades över från den gamla kyrkan.
PREDIKSTOLEN löper ut i kyrkorummet från hörnet mellan den norra och östra korsarmen. Den är tillverkad 1778 av bildhuggaren Eric Grund. Rokokons kännetecken framträder tydligt. Formerna är lekfulla och oregelbundna men med kvardröjande överdådiga barockdrag. Runt korgen finns skulpturer av Jesus och nio av hans lärjungar. Varje lärjunge har den sedvanliga boken i handen, dels sitt personliga attribut. Fälten mellan lärjungarna pryds av utskurna, olikformade fantasiornament. Från koret leder trappan upp till predikstolen. Vid trappans början finns ett dörröverstycke med texten "Herrans hus til Prydnad av dänne Predikstol uppförd på kyrkans bekostnad av Bildhuggaren Eric Grund i Carlstad." Under takbaldakinen svävar en försilvrad duva. Längst ytterkanterna hänger utskurna girlanger i den breda gesimsen. Ovan den står medaljonger med öppna, skulpterade volutbågar på vilka vilar putti med lagtavlorna. På korgens balustrad står två putti med ljushållare i händerna. Intill dessa finns ett timglas med fyra glas.
På tvärbalken i taket ovan koret hänger ett senmedeltida gotiskt KRUCIFIX med Jesus i nästan naturlig storlek. Kroppen är mager och anletsdragen lidande. Jesus har skägg och långt svart hår som hänger ned till axlarna. På huvudet har mästaren en liten, enkel törnekrona. I tre av korsets ytterändar finns bildplattor med blommotiv. På den fjärde plattan, under Jesu fötter, avbildas en dödsskalle. Kyrkan har även haft ett medeltida sakramentsskåp, numera förvarat hos Statens Historiska Museum.