ARRIE KYRKA

Kyrkomiljön
Arrie ligger på Söderslätt i sydvästra Skåne. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling gjorde området attraktivt redan under förhistorisk tid. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området. Socknarna var små och kyrkorna ligger
tätt, vilket tyder på stor befolkning.

Namnet Arrie nämns skriftligt första gången på 1100-talet. På en karta från 1703 syns kyrkan mitt i byn omgiven av en rundby med 15-20 gårdar och enstaka gatehus. Den fyrlängade prästgården låg direkt norr om kyrkan. Byn var omgiven av odlingsmark indelad i en mängd smala tegar. Vid enskiftet i början av 1800-talet omvandlades landskapet. Jorden sammanfördes i större enheter och flera gårdar flyttades ut från bykärnan. Gatehus för hantverkare och arbetare byggdes i byn efterhand istället för gårdarna. Ett skolhus uppfördes 1846 i kyrkogårdens gräns. Kontinentalbanan, järnvägen mellan Malmö-Trelleborg, med station i Arrie startade 1898. Med järnvägen expanderade samhället med nya verksamheter och bostäder i tidstypisk tegelarkitektur. En ny folkskola uppfördes 1905 en bit norr om kyrkan. Järnvägen lades ner på 1970-talet men återupptogs 2015, dock utan station i Arrie. Med jordbrukets rationalisering minskade befolkningen. På senare år har befolkningen åter ökat och byn är en pendlingsort till Malmö. Byn utökades med en del villor på 1970-talet och framåt. Stationsbyggnaden och de två äldre skolorna finns kvar.

Kyrkan ligger mitt i den gamla byn. Utmed den slingrande bygatan finns några gatehus och före detta gårdar. En trelängad gård ligger kvar på samma plats som före skiftet. Direkt norr om kyrkan ligger prästgården från 1800-talet, i söder i kyrkogårdens gräns den första folkskolan. Mot väster finns kyrkans parkering och en allékantad väg till kyrkan. Den utvidgade kyrkogården i öster gränsar mot backig jordbruksmark.

Kyrkotomten ligger inom av länsstyrelsen utsett kulturmiljöstråk, Landsvägen Malmö-Ystad. Kyrkotomten ligger inom reg. fornlämning L1989:679 som utgör bytomten enligt äldre lantmäterikartor. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogården
Historia
Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Under andra hälften av 1800-talet omgestaltades ett stort antal kyrkogårdar i Skåne då de fick stramare planlösningar med gångar och kvarter och omgärdade gravplatser. Arrie kyrkogård utvidgades mot öster och söder på 1860-talet. Efter det att den nya större kyrkan invigts 1890 behövde också kyrkogården mer plats. 1902 utvidgades med ett stort område mot öster. En väg delade gamla och nya delen av kyrkogården. En del av utvidgningen har inte tagits i anspråk. Troligen på 1970-talet rationaliserades kyrkogården och mycket av buxbomen togs bort på den äldre delen.

Beskrivning
Kyrkogården har en speciell topografi med en lägsta punkt mellan gamla och nya delen och därifrån en backe upp åt båda hållen. Kyrkogården har flera olika avgränsningar, murar, smidesstaket samt häckar av avenbok och tuja. Fasaden på folkskolan i söder och kyrkstugan i väster ligger i kyrkogårdens gräns. En trädkrans av stora lindar finns kring den nya delen i öster. En bred singelgång, en före detta väg, delar nya och gamla delen. En likaså bred gång går söder om kyrkan genom både gamla och nya delen mot öster. Två ståtliga lindar markerar övergången från gamla till nya delen. Smidesgrindar finns vid huvudingången i väster samt i norr och söder vid gången mellan gamla och nya delen.

Flest gamla gravar finns söder om kyrkan. En del gravplatser är singelbelagda och är inramade av buxbom men flera står i gräs. Gravplatserna är oregelbundna och stora med flera stenar inom samma avgränsning. Här finns bland annat kalkstensvårdar från mitten av 1800-talet samt högresta obelisker och avbrutna kolonner i granit och diabas från sekelskiftet 1800/1900. Norr om kyrkan står gravstenarna mestadels i gräs. Här finns gjutna naturromantiska gravar som trädstammar och med bladkransar. Flera kyrkoherdar är begravda på norrsidan. Bland dem finns kyrkoherde Silander som var präst när kyrkan byggdes. Ett sorgligt öde är att tre av Silanders barn dog unga inom en vecka 1884. Kvinnliga titlar på gamla delen är mycket ovanligt men här vilar tvätterskan Bothilda Karlsson. På den nya delen är gravarna omgivna av buxbom och singelbelagda. Ett kvarter har även rygghäckar av avenbok. Stenarna är låga och horisontella. Gravplatserna är jämnstora och regelbundna. Halva delen är grässådd utan gravar. Flertalet begravda är lantbrukare men här finns även flera hantverkare som korgmakare och målarmästare. Samt titlar som riksdagsman, agronom och interaktionsdesigner.

Byggnader på kyrkogården
Kyrkstuga/förråd/ vaktmästeri är en vitputsad byggnad med tegeltak som ligger sydväst om kyrkan. Huset är ett före detta bårhus och kommunalrum byggt på 1870- talet och senare ombyggt. Dörrarna till bårhuset är lika de till kyrkan.

Källor och litteratur
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015

Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008

Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997

Byarna vid landsvägen, Ernst Frostin, 1982

Vård och underhållsplan för Arrie, Caroline Ranby, 2018

Arrie kyrkogård, vård- och underhållsplan, Barup & Edström arkitekkontor, 2017

Nygotiska kyrkor i Skåne. Utveckling i form, material och konstruktion 1840-1910.
Konsthögskolans arkitekturskola

Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812- 1912, Siegrun Fernlund, 1982

Den medeltida träskulpturen i Skåne, Lena Liepe,1995

Lunds stift Orgelinventering, Anders Johnsson, 2018-06-26