REVSUNDS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - REVSUND

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 830, 1900: 2306, 1995: 2239

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Nyhem kapellförsamling (1851) 1891, annexförsamling 1921.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på en udde mellan Sundsnoret och Revsundssjön. Kyrkomiljön med bland annat prästgård från omkring 1900 och kyrkstallar utgör riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Omedelbart väster om den nuvarande kyrkan låg Revsunds medeltida stenkyrka, som revs när den nya stod färdig på 1870-talet. Den var uppförd av putsad gråsten och bestod enligt äldre avbildningar av ett rakavslutat kor i öster med murad sakristia i norr, ett högre och bredare långhus, samt ett torn i väster. Tornet täcktes av en huv med lanternin, som inrymde klockorna, och kröntes av fyra gavlar av trä förenade med korslagda sadeltak. Vid tiden för rivningen fanns en ingång på tornets sydsida och en på korets södra sida. På 1600-talet fanns ett vapenhus av okänd ålder framför långhusets sydfasad. Korkyrkans planform, korets ingång i söder samt en spiraltrappa i tornmuren, snarlik den i Brunflo kastal, talar för att kyrkans huvuddelar tillkommit under tidig medeltid. Invändigt täcktes långhuset av två stjärnvalv, troligen av trä och från 1735-36. Tornets bottenvåning täcktes av ett tunnvalv, sannolikt från tornets byggnadstid. Kyrkan revs 1876-78 när nya kyrkan stod färdig. Kyrkogårdsmuren med två murade stigluckor uppfördes av Pål Pehrsson i Stugun 1778-79 och revs 1880.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande murade salkyrkan är en av Jämtlands största. Kyrkan uppfördes under ledning av byggmästaren Nils Henning Victor af Trolle 1872-76 efter ritning från 1870 av arkitekten Ludvig Hedin och troligen utan hänsyn till den grund till en ny kyrka som lagts redan 1844-45 av byggmästaren Anders Åkerlund. Kyrkan består av stort ljust långhus med korparti i öster, en vidbyggd sakristia öster därom och ett lågt torn i väster med vapenhus i bottenvåningen.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är uppförd i nyklassicistisk stil med medeltidsinspirerade detaljer som kopplade ljudgluggar och tornets låga, men smala och spetsiga spira. Långhuset och sakristian täcks av sadeltak. Murarna av gråsten är slätputsade med rusticerade hörnkedjor. Fönstren är stora och rundvälvda. Ingång genom tornet i väster och mitt på långhusets södra sida, tidigare också i norr. Kyrkorummet täcks av ett högt valmat spegelvalv med en plafondmålning, utförd av Olof Karlsson 1926-27. Altaruppsatsen och predikstolen från byggnadstiden är tillverkade av Johan Edler d.y. Altartavlan med Korsfästelsen tillkom 1926-27 och utfördes av artisten Gabriel Strandberg efter målning av Andrea Mantegna. Den öppna bänkinredningen från byggnadstiden försågs med nuvarande rektangulära gavlar 1926-27. Orgelläktare i väster från byggnadstiden, orgelfasad från 1898. 1925 inträffade en begränsad brand, varefter kyrkan restaurerades 1926-27 efter ritningar av stadsarkitekten Ivar Stål, Östersund, utifrån ett program av arkitekten Ture Ryberg, Stockholm. Före dess täcktes kyrkorummet av ett kassetterat tredingstak. Under detta insattes nuvarande innertaket, en grund murnisch ordnades i väggen bakom altaret, rummets fick en mörkare färgsättning och äldre inredningsföremål av hög kvalitet från gamla kyrkan fick en ordnad placering i kyrkorummet. Bland dessa märks en altaruppsats från 1655, tillskriven Anders Olsson i Hållborgen, och predikstol av Per Ivarsson 1651 samt dörr och epitafier, skurna av Gregorius Raaf 1698.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

FÖRSAMLING 1995 - REVSUND

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 830, 1900: 2306, 1995: 2239

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Nyhem kapellförsamling (1851) 1891, annexförsamling 1921.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på en udde mellan Sundsnoret och Revsundssjön. Kyrkomiljön med bland annat prästgård från omkring 1900 och kyrkstallar utgör riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Omedelbart väster om den nuvarande kyrkan låg Revsunds medeltida stenkyrka, som revs när den nya stod färdig på 1870-talet. Den var uppförd av putsad gråsten och bestod enligt äldre avbildningar av ett rakavslutat kor i öster med murad sakristia i norr, ett högre och bredare långhus, samt ett torn i väster. Tornet täcktes av en huv med lanternin, som inrymde klockorna, och kröntes av fyra gavlar av trä förenade med korslagda sadeltak. Vid tiden för rivningen fanns en ingång på tornets sydsida och en på korets södra sida. På 1600-talet fanns ett vapenhus av okänd ålder framför långhusets sydfasad. Korkyrkans planform, korets ingång i söder samt en spiraltrappa i tornmuren, snarlik den i Brunflo kastal, talar för att kyrkans huvuddelar tillkommit under tidig medeltid. Invändigt täcktes långhuset av två stjärnvalv, troligen av trä och från 1735-36. Tornets bottenvåning täcktes av ett tunnvalv, sannolikt från tornets byggnadstid. Kyrkan revs 1876-78 när nya kyrkan stod färdig. Kyrkogårdsmuren med två murade stigluckor uppfördes av Pål Pehrsson i Stugun 1778-79 och revs 1880.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande murade salkyrkan är en av Jämtlands största. Kyrkan uppfördes under ledning av byggmästaren Nils Henning Victor af Trolle 1872-76 efter ritning från 1870 av arkitekten Ludvig Hedin och troligen utan hänsyn till den grund till en ny kyrka som lagts redan 1844-45 av byggmästaren Anders Åkerlund. Kyrkan består av stort ljust långhus med korparti i öster, en vidbyggd sakristia öster därom och ett lågt torn i väster med vapenhus i bottenvåningen.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är uppförd i nyklassicistisk stil med medeltidsinspirerade detaljer som kopplade ljudgluggar och tornets låga, men smala och spetsiga spira. Långhuset och sakristian täcks av sadeltak. Murarna av gråsten är slätputsade med rusticerade hörnkedjor. Fönstren är stora och rundvälvda. Ingång genom tornet i väster och mitt på långhusets södra sida, tidigare också i norr. Kyrkorummet täcks av ett högt valmat spegelvalv med en plafondmålning, utförd av Olof Karlsson 1926-27. Altaruppsatsen och predikstolen från byggnadstiden är tillverkade av Johan Edler d.y. Altartavlan med Korsfästelsen tillkom 1926-27 och utfördes av artisten Gabriel Strandberg efter målning av Andrea Mantegna. Den öppna bänkinredningen från byggnadstiden försågs med nuvarande rektangulära gavlar 1926-27. Orgelläktare i väster från byggnadstiden, orgelfasad från 1898. 1925 inträffade en begränsad brand, varefter kyrkan restaurerades 1926-27 efter ritningar av stadsarkitekten Ivar Stål, Östersund, utifrån ett program av arkitekten Ture Ryberg, Stockholm. Före dess täcktes kyrkorummet av ett kassetterat tredingstak. Under detta insattes nuvarande innertaket, en grund murnisch ordnades i väggen bakom altaret, rummets fick en mörkare färgsättning och äldre inredningsföremål av hög kvalitet från gamla kyrkan fick en ordnad placering i kyrkorummet. Bland dessa märks en altaruppsats från 1655, tillskriven Anders Olsson i Hållborgen, och predikstol av Per Ivarsson 1651 samt dörr och epitafier, skurna av Gregorius Raaf 1698.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

KYRKOMILJÖN

Kyrkan ligger i byn på en udde mellan Sundsnoret och Revsundssjön. Kyrkomiljön utgör riksintresse för kulturmiljövården med kyrkstallar samt prästgården från 1900-talets början. Sjön ligger söder om kyrkan och landsvägen i norr. I öster finns bebyggelse och prästgården från 1900-talets början. Parkeringen ligger strax söder om kyrkogården. Kyrkstallar i länga ned mot sjön. I söder finns även bårhus som uppfördes på 1980-talet samt vaktmästeri. Väster om den nuvarande kyrkan låg tidigare den medeltida stenkyrkan vilken revs 1876-1878 då den nya stod färdig. Tidigare fanns en kyrkogårdsmur med två stigluckor vilka uppfördes 1778-79 av Pål Pehrsson, men den revs 1880.

KYRKOANLÄGGNINGEN
Det finns ingen gravsättning närmast kyrkobyggnaden utan marken är här täckt av en gräsmatta. Intill kyrkans grund ligger grus förutom på norra sidan där gräsmattan ligger an mot grunden. Grusgångar leder fram till södra entrén samt västra entrén. Den norra entrén är igensatt. Grusgångarna fortsätter som huvudstråk ut på kyrkogården. Åt söder ligger gravar längs med det vita trästaketet. Kyrkogården fortsätter västerut och norrut. På den norra delen finns äldre gravar från 1880-talets slut och början av 1910-talet. Denna del har utvidgats i omgångar, bland annat under 1970-talet. På den västra delen av kyrkogården fram till stenmuren finns gravar från 1960-talet och framåt. Den västra delen utvidgades på 1930-talet. På kyrkogården står mestadels björkar samt ett antal buskar och andra träd mellan gravarna, liksom stora gräsytor. En minneslund utfördes 1995 i nordvästra delen av kyrkogården. De flesta gravar har en gravsten av sten men det finns även järn - och träkors. Det trästaket som omger kyrkogården kompletterades 1994 mot vägen i norr.

Revsunds kyrka byggdes i sin helhet 1872-1876 och arkitekt var Ludvig Hedin och byggmästare Nils Henning Viktor af Trolle. Materialet till kyrkan fraktades med hjulångare på Revsundssjön och det var Revsunds, Bodsjös, Nyhems och Bräckes församlingar som till stor del bekostade kyrkans uppförande. Kyrkan är en av Jämtlands största kyrkor. Den nya kyrkan ersatte en tidigare medeltida kyrka. Den befintliga kyrkan är en murad salkyrka med sakristia i öster och torn i väster. Kyrkan är uppförd i en nyklassicistisk stil med medeltidsinspirerade detaljer, som syns bl.a. i tornets spira och de kopplade ljudluckornas utformning. Sockeln är av granit och murarna av gråsten är slätputsade och avfärgade i gult med rusticerade vitputsade hörnkedjor. Före kyrkans brand 1925 var långhusets sadeltak täckt av kopparplåt. Sedan 1928 ligger här skiffer. Taknocken är klädd med kopparplåt. På södra samt norra takfallet finns två luckor, troligen vindsfönster. De svagt utskjutande entréerna i norr och söder med en kraftig rusticerade omfattning kröns av ett tympanonfält. Trapporna till samtliga entréer, sakristian undantaget, är av granitblock i fyra steg och ovanför ingångarna finns låga blyinfattade och spröjsade fönster med rundbågig avslutning. Enkla smidda handledare av järn på var sida av trapporna till västra och södra entréerna. Samtliga portar är klädda med kopparplåt, tre speglar i varje dörrblad, vilket gjordes 1926-27. Fönstren på långsidorna är höga med åtta lufter och en rundbågig avslutning, tre fönster på var sida av södra och norra entrén. De symmetriskt uppbyggda långsidorna med en entré i mitten flankeras på var sida ingången av tre höga fönster med rundbågig avslutning. Blyspröjsade fönsterglas i kvadratiska fönsterbågar med träspröjs. Karmar och bågar är målade i en grå kulör. Fönsterblecken är av kopparplåt. Fönstren inramas av ett skulpterat ramverk som följer fönstrens utformning.

Tornet är relativt lågt i konstrast mot den utdragna långhuskroppen. Tornet har samma släta puts samt rusticerande hörnkedjor. I väster finns en entré som omges av två pilastrar med enkla kapitäl vilka bär ett entablement som skyddas av ett utskjutande listparti, täckt med falsad kopparplåt. I den rusticerande fönsteromfattningen ovan entrén är årtalet 1876 inhugget. Ett rosettfönster med vit putsad omfattning finns på samtliga sidor utom östra sidan av tornet. Längst upp, innan den markerade listen mot tornhuven, sitter kopplade ljudluckor på samtliga sidor av tornet med vita profilerade omfattningar. Omfattningarna är liksom ljudluckorna utformade med en rundbågig avslutning. Ljudluckorna, pardörrar, är tillverkade av liggande tjärade brädor. Åt samtliga håll finns ett tornur strax under tornspirans början i en rundad omfattning. Tornuren insattes inte förrän 1933, men man förberedde för urtavlorna redan när kyrkan uppfördes. Tornspiran är smal och spetsig och täckt med falsad kopparplåt. Det kröns av en förgylld glob samt kors. 1978 omförgylldes glob och kors.

Den lägre sakristian på långhusets östra gavel följer långhusets utformning med sadeltak täckt av falsat plåt samt gaveln krönt av ett enkelt tympanonfält, avfärgad i samma gula kulör som resten av kyrkobyggnaden. På taket sitter en smal och hög skorsten klädd med kopparplåt. Sakristian har liksom kyrkobyggnaden och tornet samma släta puts och rusticerande hörnkedjor. I fältet syns spår av igensatta fönster. Sakristians norra entré tillkom 1926-27 med trappsteg av granit på en grund av betong samt ett smidesräcke. Utvändigt var trappan utformad så att den var öppen men byggdes in 1991. 1926-27 schaktades ett större utrymme ut under sakristian till källare på norra sidan av kyrkan. En kopparplåtsklädd dörr tillkom samtidigt och sitter på plats än idag.

Revsunds kyrka har efter uppförandet genomgått en del, främst invändiga, förändringar. 1925 brann en begränsad del av kyrkan och kyrkorummet omgestaltades till viss del. Branden tros ha uppstått mellan innertaket och yttertaket då troligen en gnista från en av kaminerna i kyrkorummet fick fäste i taket. Restaureringen genomfördes efter ritningar av arkitekterna Ture Ryberg och Ivar Stål. 1984 putsades kyrkan om och enligt uppgifter skall den då befintliga putsen ha varit från byggnadstiden. 1991 genomgår kyrkan en fasadrestaurering då befintlig kalkputs lagas och en ny avfärgning utfördes. Undersökningar hade då visat att den ursprungliga kulören var beige med vita detaljer.